Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares arbete med analog- och digital högläsning som aktivitet i förskolan. För att uppnå syftet besvaras följande forskningsfrågor i studien: Vad finns det för likheter och skillnader mellan förskollärares arbete med digital högläsning och analog högläsning? Samt vilka tankar ger förskollärare uttryck för om digital- och analog högläsning? Med dagens teknik kan högläsning ha innebörden av analog högläsning ur en fysisk bok samt digital högläsning med hjälp av en lärplatta. Det är upp till förskollärarna att tolka skrivelsen i läroplanen. För att få empiri till att kunna svara på forskningsfrågorna har fem förskollärare intervjuats. Intervjuerna genomförs via Zoom, en digital mötestjänst. Studiens resultat analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv där medierande verktyg, samspel, stöttning och proximal utvecklingszon är centrala begrepp. Resultatet visar att den digitala högläsningen ofta blir oreflekterad och kan sakna ett lärandesyfte. Slutsatsen är att det finns en komplexitet kring arbetet med högläsning och flera faktorer såsom personalresurs samt barnantal tycks ligga till grund för hur förskollärarna organiserar för högläsning som aktivitet i förskolan.

The purpose of this study is to investigate how a selected group of children experience the use of audiobooks. The study is focused on children's reflections about audiobooks and read-aloud, with the increasing popularity of audiobooks in society.  To gather our empirical data, we have conducted qualitative observing and interviews with ten children in two different preschools.   What we can see from the analysis of our observations is that in our study, children show clear interest in reading aloud with the app Polyglutt. Our thoughts were that the result showed this as the children had access to a large selection of books that the app made easily accessible to the children. Digital apps with books provide multiple choices and multiple effects that attract children's interest. By having digital reading aloud in small groups, the children had the opportunity to participate in discussing the books read and influence the choice of book.   From our study it has become apparent to us that preschool teacher's didactics strategies help children to discuss books which in the long run helps children to improve language development. In addition, the conclusion from results leads us to knowledge that good collaboration between preschool teachers' engagement and children's interest will provide a good basis for children's learning and development.

Syftet med den här studien är att undersöka olika sätt att arrangera analog och digital högläsning i förskolan. Anledningen till valet av undersökning är att vi knappt  kunde hitta någon forskning om digital högläsning. Trots ett noggrant sökarbete.  Sökproceduren gick till på följande sätt att vi inriktade våra sökningsresultat till doktorsavhandlingar, avhandlingar  samt vetenskapliga artiklar som var granskade och märkta peer reviewed. Det vetenskapliga sökdatabaser vi sökte i var Primo, Eric, google schoolar och Diva portal. Även det mesta av forskningen om analog högläsning vi kunde hitta genom samma sökprocedur och vetenskapliga sökdatabaser riktar sig till barn i skolåldern. Den teoretiska utgångspunkten i studien är den sociokulturella teorin.   Datainsamlingsmetoden vi använt oss av är semistrukturerade intervjuer. En intervjuguide utformades och semistrukturerade intervjuer gjordes med sex verksamma förskollärare på fyra olika förskolor Detta för att få några förskollärares syn på hur digital och analog högläsning kan arrangeras. Resultatet av undersökningen visar att flera olika syften beskrivs för att arrangera högläsning i förskolan. Majoriteten av förskollärarna nämnde språkutveckling, kreativitet och läslust. Även högläsningen som avkoppling nämndes som syfte. Alla förskollärare i studien använder sig av både analog och digital högläsning i sin undervisning. Dock visar vårt resultat att samspel mot lärande mestadels sker under arrangerad analog högläsning. Fortsättningsvis framgår det i  resultatet att i den digitala högläsningen planerar förskollärarna utifrån ålder, intressen och barngruppens behov. Förskollärarna beskriver den planerade och spontana analoga högläsningen och uttrycker att den spontana analoga högläsningen får ta större del än de önskar. Resultatet visar också att barngruppernas storlek under högläsningen har betydelse för  både analog och digital högläsning.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare beskriver hur analog och digital högläsning främjar barnens språkutveckling och interaktion. En kvalitativ forskningsmetod användes med semistrukturerade intervjuer med fokus på påverkansfaktorer som respektive högläsning har för barns språkutveckling och interaktion. Intervjuerna som genomfördes spelades in och transkriberades därefter. Materialet bearbetades och färgkodades för att kunna delas upp i olika teman. Vår studie vilar på det sociokulturella perspektivet där interaktion och språk är centrala begrepp. Resultatet visar att den analoga högläsningen skapar fler möjligheter för interaktion och samtal kring bokens innehåll. Digital högläsning stimulerar barnens sinnen och intresse samtidigt som det råder en osäkerhet hos förskollärarna vid användandet av digitala verktyg i samband med högläsning. En slutsats är att analoga böcker kan förstärkas genom fysiska redskap för att främja barnets språkutveckling och interaktion samt hur de digitala verktygen kan användas som ett stöd i utveckling av språket för barn med annat modersmål än svenska.

Denna studie undersöker förskollärares erfarenhet och uppfattningar om högläsning inom förskolan, både med analoga böcker och digitala böcker samt hur det kan påverka barns språkutveckling. Studien använder sig av metoden enkät som delats ut i två Facebookgrupper för verksamma inom förskolan. Utifrån enkätsvaren analyserades sex olika kategorier fram, förskollärares berättarprofession, boksamtal, språklig sårbarhet, språkutveckling, barngruppens storlek samt undervisningssyfte. Resultatet visar att respondenterna ser en fördel med att använda sig både av analog- och digital högläsning men att det beror på vilken av de sex kategorierna som är i fokus för högläsningsstunden.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om hur analog och digital högläsning används i förskolans verksamhet.. Den teoretiska utgångspunkten i examensarbetet är sociokulturellt perspektiv. För att genomföra studien valdes semistrukturerade intervjuer som metod där åtta pedagoger från en kommun i Mellansverige deltog. Studiens resultat visar att högläsning är en vanligt förekommande aktivitet och pedagogerna använder sig av både analog och digital högläsning i förskolans verksamhet. De båda metoderna kan inte likställas utan fyller olika syften och användningsområden i förskolans verksamhet. Pedagogerna anser att den analoga högläsningen bidrar till en mer följsam och inlevelserik högläsning som inkluderar fler stimulerande boksamtal och bidrar till en större delaktighet i barngruppen. Pedagogerna anser att den digitala högläsningen erbjuder ett stort utbud av inlästa, bläddringsbara e-böcker som är en tillgång i förskolan vid tillfällen då personalen själva inte har möjlighet att genomföra högläsningen eller vid tillfällen av stora barngrupper. Den digitala högläsningen används även för modersmålsutveckling hos flerspråkiga barn, då bilderboksapplikationerna erbjuder många böcker inlästa på olika språk. Det högläsningsmetoderna har gemensamt är att de skapar mångsidiga förutsättningar som syftar till att stimulera barnens språkliga utveckling samt väcka deras egna läsintresse genom att de bidrar till en stimulerande och språkrik miljö på förskolorna. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about how analogueand digital reading aloud is used in the preschool ́s operations. The theoreticalstarting point in the degree project in a socio-cultural perspective. To carry outthe study, semi-structured interviews were chosen as the method in which eighteducators from a municipality in Central Sweden participated. The results ofthe study show that read aloud is a common activity and the pedagogues useboth analogue and digital read aloud in the activities of the preschool. The twomethods cannot be equated but serve different purposes and areas of use in thepreschool ́s operations. The educators believe that the analogue read aloudcontributes to a more compliant and empathetic read aloud that includes morestimulating book conversations and contributes to greater participations in thechildren ́s group. The pedagogues believe that the digital read aloud offers alarge selection of loaded, browsable e-books which are an asset in thepreschool on occasions when staff themselves do not have the opportunity tocarry out the reading aloud or on occasions of large groups of children. Thedigital read aloud is also used for mother tongue development in multilingualchildren, as the picture book applications offer many books read in differentlanguages. What the read aloud methods have in common is that they createversatile conditions that aim to stimulate the children linguistic developmentand awaken their own interest in reading by the fact that they contributes to astimulating and language-rich environment at the preschools.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att undersöka hur förskollärare arbetar relationellt med högläsning, både analogt och digitalt i verksamheten på förskolan. För att uppnå syftet besvaras följande frågeställningar i studien:  • På vilket sätt använder sig förskollärarna av högläsning i förskolan och vad är deras syfte med högläsningen?  • På vilket sätt skapar förskollärarna gemensamt lärande genom högläsning? • Hur bjuder förskollärarna in barnen till ett gemensamt lärande med hjälp av högläsning? Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där empirin kommer från sex semistrukturerade intervjuer, som efter transkribering kodats och genomgått en tematisk analys. Detta för att visa hur förskollärarna arbetar med högläsning utifrån ett relationellt perspektiv. De centrala begrepp som använts för att analysera det insamlade materialet är relationskompetens, det mellanmänskliga, sociala band, pedagogiska möten, pedagogiska tillvägagångssätt och pedagogisk rörelse. Resultatet visar att högläsning med hjälp av det relationella perspektivet bidrar till barns språkutveckling. Det bidrar även till samspel, gemenskap och gemensamt lärande på ett lustfyllt sätt. I de fall då förskollärarna inte hann eller prioriterade planeringen inför högläsningstillfällena blev språkutvecklingen utifrån högläsning lidande.Slutsatsen blir att när förskollärare bjuder in barnen till att lyssna på både analog och digital högläsning, samt använder sig av sin relationella kompetens vid högläsningstillfällena ges barnen många möjligheter till att utveckla sitt språk. När förskollärarna däremot inte hinner eller prioriterar planeringen av högläsningstillfällena blir dessa lidande och barnen får därmed inte denspråkutveckling förskollärarna önskar att de kunde ge dem.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förskollärare arbetar relationellt med högläsning, både analogt och digitalt i verksamheten på förskolan. För att uppnå syftet besvaras följande frågeställningar i studien:  ·       På vilket sätt använder sig förskollärarna av högläsning i förskolan och vad är deras syfte med högläsningen?  ·       På vilket sätt skapar förskollärarna gemensamt lärande genom högläsning? ·       Hur bjuder förskollärarna in barnen till ett gemensamt lärande med hjälp av högläsning? Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där empirin kommer från sex semistrukturerade intervjuer, som efter transkribering kodats och genomgått en tematisk analys. Detta för att visa hur förskollärarna arbetar med högläsning utifrån ett relationellt perspektiv. De centrala begrepp som använts för att analysera det insamlade materialet är relationskompetens, det mellanmänskliga, sociala band, pedagogiska möten, pedagogiska tillvägagångssätt och pedagogisk rörelse.  Resultatet visar att högläsning med hjälp av det relationella perspektivet bidrar till barns språkutveckling. Det bidrar även till samspel, gemenskap och gemensamt lärande på ett lustfyllt sätt. I de fall då förskollärarna inte hann eller prioriterade planeringen inför högläsningstillfällena blev språkutvecklingen utifrån högläsning lidande. Slutsatsen blir att när förskollärare bjuder in barnen till att lyssna på både analog och digital högläsning, samt använder sig av sin relationella kompetens vid högläsningstillfällena ges barnen många möjligheter till att utveckla sitt språk. När förskollärarna däremot inte hinner eller prioriterar planeringen av högläsningstillfällena blir dessa lidande och barnen får därmed inte den språkutveckling förskollärarna önskar att de kunde ge dem.