Denna studie undersöker några pedagogers upplevelser av hur kooperativt lärande fungerar för elever i språklig sårbarhet. Syftet med studien är att undersöka hur några pedagoger uppfattar det kooperativa lärandets möjligheter och hinder för elever i språklig sårbarhet. Sex lärare och en specialpedagog har intervjuats för att delge sina erfarenheter av kooperativt lärande utifrån problemformuleringarna: Vilka fördelar ser pedagoger med kooperativt lärande i arbetet med elever i språklig sårbarhet och vilka nackdelar ser pedagoger med kooperativt lärande i arbetet med elever i språklig sårbarhet? Resultatet visar att respondenterna ser fördelar såsom inkludering, ökad delaktighet, mer effektiv fördelning av lärarresurser, utvecklande av samarbetsförmåga och socialt lärande hos eleverna, men visar också nackdelar såsom när elever inte svarar mot samarbetsstrukturerna, inte vill arbeta eller är frånvarande från undervisningen och att läraren behöver vara närvarande så samarbetet fungerar och att eleverna lär sig det som är tänkt. Resultatet visar att respondenterna ser att elever i språklig sårbarhet når fördelar via ökad delaktighet eftersom de vågar kommunicera mer i de mindre grupperna och kan ta del av gruppmedlemmarnas svar och på så sätt få ökat självförtroende. Respondenterna poängterar att strukturerna i kooperativt lärande möjliggör repetitivt stöd vilket stöttar elever i behov av språklig upprepning, där eleverna dels får höra ord och begrepp flera gånger, samt prova att upprepa dessa själva. Respondenterna tar även upp att elever i språklig sårbarhet även gynnas av modellerande stöd i form av lärandestrategier, både utifrån strukturerna men även utifrån samarbetet med kamraterna vilket gynnar alla elever. Kooperativt lärande utgår från positivt ömsesidigt beroende vilket innebär att gruppen ansvarar för att lärande sker i hela gruppen. Respondenterna tar upp att genom att eleverna lär av och tillsammans med varandra kan läraren rikta sig mot de elever som är i behov av extra stöttning. / This study examines seven teachers' experiences on how cooperative learning works in primary school for pupils in linguistic vulnerability. The purpose of the study is to investigate how some teachers perceive the opportunities and barriers of cooperative learning for pupils in linguistic vulnerability. Six teachers and one special educator have been interviewed to share their experiences about cooperative learning based on the questions: What are the benefits of educators with cooperative learning in the work with pupils in linguistic vulnerability and what disadvantages do educators see with cooperative learning in the work with pupils in linguistic vulnerability? The result shows that the respondents see advantages such as inclusion, increased participation, more efficient distribution of teacher resources, development of collaborative capacity and social learning among the pupils, but also show disadvantages such as when pupils don’t respond to the cooperation structures, don’t want to work or are absent from the teaching and that the teacher needs to be present so the collaboration works and that the students learn what the teacher intended. The result also shows that the respondents see that pupils in linguistic vulnerability reach advantages through increased participation because they dare to communicate more in the smaller groups and can take part of the group members' responses which leads to increased self-confidence. Respondents emphasize that the structures of cooperative learning enable repetitive support which supports pupils in need of linguistic repetition. The students get the opportunity to hear words and concepts several times, and try and repeat them themselves. The respondents also point out that pupils in linguistic vulnerability also benefit from modeling support in the form of learning strategies, both from the structures but also from the collaboration with the comrades, which benefits all pupils. Cooperative learning is based on positive interdependence, which means that the group is responsible for ensuring that learning takes place throughout the group. The respondents point out that by the students learning from and together with each other, the teacher have time to target the students who are in need of extra support.

Syftet med den här studien är att få djupare kunskap om förskolans arbete med språkligt sårbara barn och hur de kan upptäckas i tidig ålder. Genom intervjuer med specialpedagoger och legitimerade förskollärare har jag besvarat frågorna om vilka möjligheter förskollärare har att upptäcka språkstörning, hur förskollärare arbetar och kan arbeta med barn i språklig sårbarhet, samt på vilket sätt specialpedagoger och förskollärare kan samarbeta för att främja språkutvecklingen hos barnen. I studien beskrivs tidigare forskning om barns tidiga språkutveckling och vad som kännetecknar språkstörning, samt hur forskare anser att förskollärare bör arbeta med barn för att främja språkutveckling. Resultatet visade att det fanns en stor medvetenhet bland pedagogerna ute på förskolorna där intervjuerna genomfördes och att arbeta med språk och kommunikation var hos de flesta ett prioriterat mål i verksamheten. Specialpedagogerna framhåller den medvetna närvaron hos förskollärare för att vara ett stöd i den språkliga utvecklingen hos barnen, samt att ha möjlighet att upptäcka de barn som befinner sig i språklig sårbarhet där det kan handla om språkstörning. I undersökningen framkom att tid, kunskap, lyhördhet, närvaro, tillgång till specialpedagog och ett medvetet förhållningssätt utgör de förutsättningar som förskollärare behöver för att upptäcka barn med språkstörning. / The purpose of this study is to gain in-depth knowledge about preschool work with children in linguistic vulnerability and how they can be discovered at an early age. Through interviews with special educators and legitimate preschool teachers, I have answered the questions about what possibilities preschool teachers have to detect language disorder, how preschool teachers work and can work with children in linguistic vulnerability, and how special educators and preschool teachers can collaborate to promote language development in the children. The study describes previous research on children's early language development and what characterize developmental language disorders, as well as how researchers think preschool teachers should work with children to promote language development. The result showed that there was a high level of awareness among the educators at the preschools where the interviews were conducted, and working with language and communication was at most a priority objective in the preschool. Special educators emphasize the conscious presence of preschool teachers to be a support in the linguistic development of the children, as well as being able to discover the children who are in linguistic vulnerability where language disturbance is concerned. The study found that time, knowledge, responsiveness, attendance, access to a special educator and a conscious attitude constitute the prerequisites for pre-school teachers to detect children with language disabilities.

Denna studie undersöker förskollärares erfarenhet och uppfattningar om högläsning inom förskolan, både med analoga böcker och digitala böcker samt hur det kan påverka barns språkutveckling. Studien använder sig av metoden enkät som delats ut i två Facebookgrupper för verksamma inom förskolan. Utifrån enkätsvaren analyserades sex olika kategorier fram, förskollärares berättarprofession, boksamtal, språklig sårbarhet, språkutveckling, barngruppens storlek samt undervisningssyfte. Resultatet visar att respondenterna ser en fördel med att använda sig både av analog- och digital högläsning men att det beror på vilken av de sex kategorierna som är i fokus för högläsningsstunden.

Syftet med studien är att undersöka, ur ett lärarperspektiv, vilka metoder som lärare tillämpar för främjandet av begreppsförståelse och stödjandet för elever med språklig sårbarhet i NO. För att uppfylla detta syfte formulerades två forskningsfrågor; Vilka arbetsmetoder lärare använder för att främja begreppsförståelse och hur lärare anpassar sin undervisning för att stödja elever med språklig sårbarhet. Den teoretiska utgångspunkten för studien grundade sig på det sociokulturella perspektivet och synen på differentierat lärande. Studien genomfördes med kvantitativa och kvalitativa ansatser genom en enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer. Resultatet indikerade att lärarna som medverkade i undersökningen använde varierande arbetsmetoder för att främja begreppsförståelse. Dessa metoder involverar praktiska aktiviteter, utomhusdidaktik, fältstudier och experiment samt diskussioner, vilka grundar sig på socialt samspel. Dessutom indikerar studien att lärare anpassar undervisningen för elever med språklig sårbarhet genom att skapa balans mellan utmaning och stöd i form av nivåanpassade uppgifter och samarbete med specialpedagoger. / The purpose of this study is to examine, from a teacher's perspective, the methods teachers employ to promote conceptual understanding and provide support for pupils with linguistic vulnerability in natural sciences. To fulfill this purpose, two research questions were formulated; What teaching methods teachers use to promote conceptual understanding, and how teachers adapt their instruction to support pupils with linguistic vulnerability. The theoretical framework for the study was based on the sociocultural perspective and the view of differentiated learning. The study was conducted using both quantitative and qualitative approaches through a survey and semi-structured interviews. The results indicated that the teachers that have participated in the study use various teaching methods to promote conceptual understanding. These methods involve hands-on activities, outdoor teaching, field studies, and experiments, as well as discussions based on social interaction. Furthermore, the result indicates that teachers adapt instruction for pupils with linguistic vulnerability by creating a balance between challenge and support through leveled tasks and collaboration with special educators.

This qualitative study examines how teachers, speech therapists, remedial teachers and special pedagogs are collaborating to support language development for pupils with a language disorder. Research shows that teachers require guidance from other professions and a wish for a greater collaboration, to contribute to a way of working that benefits pupils with language disorder. The study aims to see the relevance of collaboration between the professions and how that can favour pupils with a language disorder in the Swedish school. Qualitative semi-structured interviews with the different professions were conducted and analysed, partly through thematic analyse, partly through the theoretical framework: The theory of Collaboration and The theory of Framefactor. This resulted in three categories; work with pupil, the aspect of time and collaboration. Thereafter the result is discussed in relation to the research results. The study shows that when a speech therapist is continously present at the school, the pupils get a more direct support, as the teachers state that they require the competence of the speech therapist. After guidance from the speech therapist, the teachers lack the time to continue working with the pupil. Time for guidance is also scarce. The more collaboration between the three professions, the greater possibilities for pupils with language vulnerability to get the best pre-requisites. / Denna kvalitativa studie undersöker hur lärare, logopeder, speciallärare och specialpedagog samarbetar för att främja språkutvecklingen för elever med en språkstörning. Forskning visar att lärare erfordrar handledning från andra professioner och en önskan om ett samarbete i större omfattning för att bidra till ett arbetssätt som gynnar elever med språkstörning. Studien syftar till att se relevansen av samarbete mellan professionerna och hur det kan gynna elever med en språkstörning i den svenska skolan. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med de olika professionerna genomfördes och analyserades dels genom tematisk analys, dels genom de teoretiska ramverken Samverkansteorin samt Ramfaktorteorin. Det resulterade i tre kategorier; arbete med elev, tidsaspekt och samarbete. Därefter diskuteras detta i relation till forskningsresultatet. Studien visar att när en logoped finns kontinuerligt på skolan leder det till att eleverna får en mer direkt stöttning då lärarna uppger att de behöver logopedens kompetens. Lärarna har ont om tid för att arbetade vidare med eleven efter logopedens handledning och det saknas även tidsutrymme för handledningstillfällen. Desto tätare samarbete mellan de tre professionerna, desto större möjligheter för att eleven med språklig sårbarhet ska få bästa möjliga förutsättningar.

Syfte Syftet med denna studie är att bidra med insikt i hur Mellanårsprogrammets (MYP) elever i språklig sårbarhet och deras lärare upplever verbala interaktioner i klassen med elevernas kamrater i Individer och samhällen (I&S), ett samhällskunskapsämne inom International Baccalaureate läroplan.  Forskningsfrågor · Hur ser MYP-lärare på den effekt kamrater har på elever i språklig sårbarhet under verbala interaktioner i klassen och hur stödjer dessa lärare elever i språklig sårbarhet under dessa interaktioner i I&S?   · How do MYP students in linguistic vulnerability experience and understand verbal in-class interactions with peers in the I&S classroom and how do they experience the support given to them by their teachers during these interactions?  Theoretical Framework The theoretical framework of this case study is based on the sociocultural perspective as seen in Vygotsky’s work (1987), which have been developed further by Säljö (2000) and Kozulin (2003). This perspective focuses on the understanding that individuals develop through the interaction with their environment and the people around them. The second theory used is Communicative Relational Perspective (KoRP). KoRP, a special education perspectives with three main intertwining processes; participation, communication and learning which predict whether or not a school has an inclusive or exclusive learning environment. Method In this case study two methods are used; observations and semi-structured interviews. Three I&S lessons in the MYP were observed at two different IB schools. The study uses the Sheltered Instruction Observation Protocol (SIOP). Six semi-structured interviews are also conducted; three with students in linguistic vulnerability and three with their I&S teachers. The data collected was analysed using a thematic approach. Each case was analysed separately before being cross-synthesized.  Results The results of the cases reveal two main themes: Peer Support vs. Peer Comparisons and Peer interactions – Expected or Scaffolded? Students in linguistic vulnerability either saw peers as beneficial or a hindrance to their success during verbal interactions such as group work, where students either felt helped by peers or inadequate in comparison to their peers. This led to increased or decreased levels of participation. Teachers found it challenging knowing how to best meet these issues.  Scaffolding the activities in a way that met the student’s individual needs and creating a safe place where students felt comfortable were found to be beneficial for effective group work. The case study also found that although the use of Sheltered Instructional Observation Protocol (SIOP) is advantageous as a tool, it is lacking aspects pertaining to social dynamics and the students’ individual needs.  Special Education Implications This case study shines a light on the importance of special educational needs teachers working more closely with subject specific teachers in order to make them more aware of the language expectations placed on their students during verbal interactions. This case study indicates that special educational needs teachers can use SIOP as a first step in starting a discussion with subject teachers about students in linguistic vulnerability and verbal interactions. SIOP can also be a hands-on tool to use when supporting subject teachers in the creation of more language and subject – based teaching. Nyckelord: klassrumsdiskussioner, Developmental Language Disorder, grupparbete, Individer och samhällen, International Baccalaureate, språklig sårbarhet, mellanstadiet, samhällskunskap, verbal interaktion

Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om ordförrådsutveckling och dess främjande avseende elever med språkstörning, utifrån några lärares, speciallärares och skollogopeders beskrivningar. Elever med språkstörning utvecklar inte sina språkliga förmågor i samma takt som jämnåriga och utveckling av ordförrådet är ett vanligt svårighetsområde hos dessa elever. Ordförrådet spelar en avgörande roll för förståelsen i all undervisning och därför riskeras måluppfyllelsen hos elever med ordförrådssvårigheter. Den teoretiska ramen för studien utgörs av teorier om lexikala nätverk samt sociokulturell teori. Studiens ansats är fenomenografisk och empirin har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkommer informanternas beskrivningar av hur svårigheter med ordförrådet yttrar sig, hur lärmiljön kan göras språkligt tillgänglig samt hur ordförrådsutvecklingen kan stimuleras och stödjas, både i klassrumsundervisningen och den individanpassade undervisningen. Informanterna beskriver att elever med språkstörning kan ha svårt att uttrycka sig, uttala och mobilisera ord vid olika tillfällen. Deras svårigheter med språklig förståelse påverkar förmågan att förstå innehållet i genomgångar, instruktioner och texter. I resultatet återfinns exempel på generella anpassningar i den ordinarie undervisningen som kan öka den språkliga tillgängligheten; en tydlig lektionsstruktur, muntliga och skriftliga instruktioner, visualisering, symbolstöd, konkret material och digitala lärverktyg. I studien ges exempel på hur ordförrådsundervisningen kan se ut för att stödja elever med språkstörning såsom högläsning, gemensam läsning samt läsgrupper där nya ord förklaras och knyts till elevernas erfarenheter. Ett fördjupat arbete med ämnesspecifika och ämnesövergripande ord beskrivs som innebär att ordet förklaras och knyts till en bild, sak eller erfarenhet samt används i språkliga aktiviteter. Förförståelse, många exponeringar och repetition är gynnsamt. Vid skrivande kan ordmobilisering underlättas av bilder, startmeningar, ordbankar, synonymlistor och ordprediktionsprogram. Resultatet visar att elever med språkstörning behöver mycket stöd, både i klassrumsundervisningen och individuellt. Speciallärarens roll blir att uppmärksamma språksvårigheterna, stödja läraren med ordförrådsundervisning i klassrummet och skapa en språkligt tillgänglig lärmiljö samt tillämpa individanpassade insatser för att stödja ordförrådsutvecklingen. / The purpose of this qualitative study is to provide further knowledge regarding vocabulary development of students with Developmental Language Disorder (DLD). It is based on the feedback from class teachers, learning support teachers and educational speech therapists. Students with DLD do not advance in their language skills at the same rate as their peers and vocabulary development is a common area of difficulty for these students. Vocabulary plays a crucial role in the process of learning and therefore poses a risk of not reaching the students full potential. The theoretical framework for this study consists of theories of lexical networks and sociocultural theory. The study approach is phenomenographic and the empirical evidence was obtained through semi-structured interviews. The results outline the assessors descriptions of how the challenges with vocabulary manifest itself whilst outlining how to create language-accessible learning environments. They also define how the development of vocabulary can be stimulated and supported, both in the classroom and through individualised learning. The assessors describe that students with DLD may have some difficulty expressing themselves, pronouncing and mobilising their words in certain situations. Their difficulties with linguistic comprehension affects the ability to understand the content of the teaching, instructions and texts. Results include examples of general adaptations in ordinary teaching that can increase language accessibility; a clear lesson structure, oral and written instructions, visualisation, symbol support, concrete material and digital learning tools. This study gives examples of what vocabulary teaching may look like when supporting students with DLD, like reading aloud, shared reading and reading groups where new words are explained and linked to the students experiences. In-depth work with specific and interdisciplinary words means that the word is explained and linked to an image, item or experience and used in linguistic activities. Prior understanding, increased exposure and repetition are all beneficial. When writing, word mobilisation can be facilitated by pictures, starting sentences, word banks, thesaurus lists and word prediction programs. End results show that students with DLD need a lot of support, both in the classroom and individually. The learning support teacher's role will be to bring attention to any language difficulties, support the teacher with vocabulary teaching in the classroom, create a linguistically accessible learning environment and provide individualised support to aid vocabulary development.