<p>För att få reda på hur pedagoger i olika förskolor arbetar med musik, undersöker vi i detta arbete vad olika pedagoger har för uppfattning om musikens betydelse för barns språkliga och sociala utveckling. Genom att besöka fem olika förskolor som arbetar på olika sätt och där träffa pedagoger som arbetar i verksamheten, vill vi undersöka skillnader och likheter mellan de olika arbetssätten genom att ställa frågor kring ämnet. Förskolorna skiljer sig ifrån varandra genom olika profiler och sätt att arbeta. Två av de undersökta förskolorna ligger i mångkulturella områden, en förskola arbetar Reggio Emiliainspirerat, en förskola är allmän kommunal och en förskola jobbar med musik som profil. Frågorna ställer vi i en intervju som vi spelar in på band, inspelningen transkriberar vi sedan för att kunna se att vi förstått frågorna på ett korrekt sätt och inte missat någon information. Vi använder oss av intervjuer med hög grad av strukturering samt låg grad av standardisering, för att sedan kunna göra en kvalitativ analys av resultaten vi får.</p><p>För att få en förförståelse kring ämnet skriver vi om tidigare forskning som gjorts i ämnet. Där fokuserar vi på pedagogiska filosofer som vi stött på tidigare i vår lärarutbildning och som har tankar kring barns utveckling. Det är en viktig grund i vårt arbete. De filosofer vi refererar till är Lev Vygotskij, Loris Malaguzzi och Howard Gardner. Vygotskij ser den sociala miljön som en viktig del i barns utveckling. Likaså gör Malaguzzi, men han ser språket som det allra viktigaste ett barn äger. Gardner talar om människans åtta olika intelligenser, som är i behov av varandra för att utvecklas själv.</p><p>Vår samlade uppfattning av det vi undersökt är att pedagoger i de olika förskolorna anser att musiken har stor betydelse för barns språkliga och sociala utveckling. Arbetet med musik finns i verksamheterna mer eller mindre dagligen, däremot är man olika mycket medveten om hur och varför man verkligen arbetar med musiken för att barn ska utvecklas genom den. Vi har sett att man arbetar rutinmässigt i flera verksamheter och om man skulle reflektera mer och göra tydliga målbeskrivningar så skulle arbetet med musik i förskolan kunna betyda mer och man skulle se ett tydligare resultat av arbetets syfte.</p>

För att få reda på hur pedagoger i olika förskolor arbetar med musik, undersöker vi i detta arbete vad olika pedagoger har för uppfattning om musikens betydelse för barns språkliga och sociala utveckling. Genom att besöka fem olika förskolor som arbetar på olika sätt och där träffa pedagoger som arbetar i verksamheten, vill vi undersöka skillnader och likheter mellan de olika arbetssätten genom att ställa frågor kring ämnet. Förskolorna skiljer sig ifrån varandra genom olika profiler och sätt att arbeta. Två av de undersökta förskolorna ligger i mångkulturella områden, en förskola arbetar Reggio Emiliainspirerat, en förskola är allmän kommunal och en förskola jobbar med musik som profil. Frågorna ställer vi i en intervju som vi spelar in på band, inspelningen transkriberar vi sedan för att kunna se att vi förstått frågorna på ett korrekt sätt och inte missat någon information. Vi använder oss av intervjuer med hög grad av strukturering samt låg grad av standardisering, för att sedan kunna göra en kvalitativ analys av resultaten vi får. För att få en förförståelse kring ämnet skriver vi om tidigare forskning som gjorts i ämnet. Där fokuserar vi på pedagogiska filosofer som vi stött på tidigare i vår lärarutbildning och som har tankar kring barns utveckling. Det är en viktig grund i vårt arbete. De filosofer vi refererar till är Lev Vygotskij, Loris Malaguzzi och Howard Gardner. Vygotskij ser den sociala miljön som en viktig del i barns utveckling. Likaså gör Malaguzzi, men han ser språket som det allra viktigaste ett barn äger. Gardner talar om människans åtta olika intelligenser, som är i behov av varandra för att utvecklas själv. Vår samlade uppfattning av det vi undersökt är att pedagoger i de olika förskolorna anser att musiken har stor betydelse för barns språkliga och sociala utveckling. Arbetet med musik finns i verksamheterna mer eller mindre dagligen, däremot är man olika mycket medveten om hur och varför man verkligen arbetar med musiken för att barn ska utvecklas genom den. Vi har sett att man arbetar rutinmässigt i flera verksamheter och om man skulle reflektera mer och göra tydliga målbeskrivningar så skulle arbetet med musik i förskolan kunna betyda mer och man skulle se ett tydligare resultat av arbetets syfte.

Syftet med studien var att undersöka vad några förskollärare har för uppfattningar och erfarenheter på högläsning i förskolan som ett pedagogiskt verktyg. Denna studie var en intervjustudie där nio förskollärare deltog. Resultatet visade att förskollärarna i studien uppfattade högläsning i förskolan som ett viktigt redskap för barns språkliga utveckling. Högläsning sågs som ett språkligt verktyg för barnen som fick höra på ett varierat språk och läran om att kunna skaffa egna uppfattningar ur en högläsnings situation, vilket främjar fantasin. Utöver den språkliga aspekten så hade förskollärarna erfarenheter om hur högläsning kan vara ett tillfälle i att få relationen mellan vuxen-barn att växa samt att det sågs som en trivsam och lugn aktivitet. Det framkom även vissa skillnader på hur förskollärarna såg på tillgängligheten till litteraturen, ifall litteraturen skulle vara åtkomlig för barnen eller ej. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

I svensk skola har det blivit vanligt med elever som har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Denna studie kommer att inrikta sig på varianten språkstörning. I en skola för alla behöver lärare kunskap hur de ska anpassa undervisningen så att den främjar alla elever. Syftet med denna litteraturstudie är att genom forskning undersöka hur lärare kan anpassa en undervisning som kan stödja elever med språkstörning, så att de får den undervisning de är berättigade till. Med hjälp av forskning ska frågeställningen "Hur arbetar läraren för att stödja språklig utveckling hos elever med språkstörning?" besvaras. Resultatet ur forskningen visar att de tre viktigaste faktorerna är kommunikation, förebyggande arbete och lärarens medvetenhet. Den första faktorn visar dels att kommunikation mellan lärare och elev har stor betydelse, men även kommunikation mellan lärare och logoped eller specialpedagog, för att en elev med språkstörning ska få utvecklas. Den andra faktorn utgörs av förebyggande arbete, som att insatser behövs i ett tidigt skede för att elever inte ska behöva misslyckas. Den tredje är lärarens medvetenhet som innebär att läraren är medveten om elevens kapacitet men även om att synliggöra eleven positivt i gruppen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med sagor som ett hjälpmedel till barns språkliga och emotionella utveckling. För att göra detta har jag använt kvalitativa intervjuer med fem pedagoger på tre olika förskolor. Jag har utgått från det sociokulturella perspektivet i mina intervjuer för att undersöka hur samarbetet mellan pedagoger och barn ser ut i sagoarbetet. Mitt resultat visar att pedagogerna är överens om att litteraturen är mycket viktig för barnens utveckling och att det finns många olika metoder som man kan använda sig av i arbetet med sagorna. Pedagogerna var överens om att man måste variera arbetssättet för att göra sagorna mer levande och därmed väcka barnens intresse för litteratur. / The purpose of this study is to examine how teachers in preschool are working with fairy tales as a tool for children's linguistic and emotional development. To do this, I used qualitative interviews with three preschool teachers in two different preschools. I have my base in the socio-cultural perspective in my interviews to examine how cooperation between educators and children appear in the story work.My results show that the teachers agree that literature is very important for children's development and that there are many different methods that you can use in the work of the tales. The teachers agreed on the need to vary the approach to make the stories more vivid and thereby arousechildren's interest in literature.

<p>Syftet med uppsatsen är att få en grundligare kunskap om berättande. I uppsatsen kan man läsa om vad författare anser om berättandets betydelse, medias påverkan på fantasin och vilka skyldigheter pedagoger har. Jag har även intervjuat tre pedagoger, från förskolan och skolans yngre år. Pedagogerna har givit en förståelse om hur berättande kan användas i praktiken och vilken betydelse de anser att berättande har för barnen. Jag har kommit fram till att berättande används i alla dess former ute i de verksamheter jag har besökt och är uppskattat från både lärare och barn. Jag kom också fram till att berättande hjälper barn att utveckla sitt språk, minne och fantasi. Men att viss media, d.v.s. dator och television, kan göra fantasin lat och hämma den språkliga utvecklingen.</p> / <p>The purpose of the essay is to get a thorough knowledge about narration. You can read about different authors’ opinions about narration, its significance, and the influence media has on the imagination and the duties educationists have. I’ve also interviewed three different educationists, from both pre-school and the early ages of school. They have provided insights about how to use narration in school, and the importance they think narration has for the children. The results show that narration is used in many forms an appreciated by both teachers and children. I’ve also discovered that narration helps children to develop their language skills, their memory and their imagination. But some media, like the computer and the television, could make the imagination lazy and obstruct the linguistic development.</p>

The study examined the reliability of parents' reports of their child's verbal skills. Parents to 17 children participated and completed the toddler version of the MacArthur-Bates Communicative Development Inventory (CDI). It was found that the correlation between the reports made by the mothers and fathers was very strong. All in all the parents had a very similar understanding of their child's verbal skills. / Denna studie undersökte hur väl föräldrars rapport av deras barns språkförmåga stämmer överens. Föräldrarna till 17 barn deltog och fyllde i toddler-versionen av the MacArthur-Bates Communicative Development Inventory (CDI). Korrelationen mellan mammornas och pappornas rapportering var mycket stark. Överlag så hade föräldrarna en mycket liknande uppfattning av deras barns språkförmåga.

I det här arbetet undersöks 16 elevtexter ur de nationella proven inom Svenska För Invandrare, SFI för att ta reda på sambandet mellan texternas språkliga nivå enligt Processbarhetsteorin, texternas LIX, texternas betyg och elevernas respektive kurs. Det är en jämförande studie och frågeställningen är: vilket samband finns mellan elevtexternas språkliga nivå enligt Processbarhetsteorin, texternas Läsbarhetsindex, texternas betyg och elevernas respektive kurs och studieväg? I resultatet framkommer att inget samband finns mellan elevens språkliga nivå enligt PT, textens LIX och elevens kurs och studieväg. Ett visst samband finns mellan elevens språkliga nivå enligt PT och textens betyg. Undersökningens slutsats är att analys av språklig nivå med hjälp av PT bör implementeras som ett led i kartläggning och bedömning av elevens kunskaper för att stärka sambandet mellan ramarna för SFI-utbildningen och elevens kognitiva språkliga utveckling.

The purpose of the study was to find out how using graphic de- sign could develop a tool that helps people with Down syndrome become even more self-sufficient in order to fulfill their own full po- tential. The study is based on qualitative and quantitative methods in the context phase. Design methods such as participant observa- tion, mindmapping, focus group, brainstorming, prototype, scamp- er, concept weighting matrix, design process and project planning have been used to structure the work and produce the artifact. The study mastered graphic design and concepts such as information design, visual communication, GAKK (graphic symbols as alterna- tive and supplementary communication) have been used for the developed prototype, My travel book. The goal is to help people with Down syndrome use public transportation. “An environment in which the surroundings cannot sign, for a per- son in need of signs, is as limiting as if you put tape over the mouth and clogs the ears of a person who speaks. You can’t express yourself and you can’t understand.” - Maria Krafft Helgesson / Syftet med studien har varit att ta reda på hur man med hjälp av grafisk design skulle kunna ta fram ett verktyg som hjälper person- er med Downs syndrom att bli ännu mer självgående för att uppfyl- la sin egna fulla potential. Studien har en utgångspunkt i kvalitativa och kvantitativa metoder inom kontextdelen. För struktur av arbete och framtagning av artefakt har designmetoder såsom deltagande observation, mindmapping, fokusgrupp, brainstorming, prototypa, scamper, koncept-viktningsmatris, designprocess och projektpla- nering använts. Studien behärskar grafisk design och begrepp som informationsdesign, visuell kommunikation, GAKK (grafiska symboler som alternativ och kompletterande kommunikation) har använt för den framtagna prototypen, Min resebok. Målet är att hjälpa personer med Downs syndrom att resa kollektivt. ”En miljö där omgivningen inte kan tecken, är för en person i behov av tecken, lika begränsande som om du sätter tejp för munnen och proppar i öronen på en person som talar. Du kan inte uttrycka dig och du kan inte förstå.” - Maria Krafft Helgesson

Denna litteraturstudie har som syfte att redovisa vad tidigare forskningsresultat säger om lärarledd högläsning som bidrag till elevers språkliga utvecklig. Läsförståelsen har de senaste åren sjunkit och som resultat av detta har det införts olika satsningar för att vända denna negativa trend. Detta då det är starten på elevernas framtida språkliga kunskaper. I denna studie är fokus på vilka faktorer som medför att högläsningen blir gynnsam för elevers språkutveckling samt hur lärare kan arbeta med högläsning i sin profession. Som grund har vetenskapliga artiklar samt avhandlingar analyserats och granskats. Resultatet visar att högläsning som pedagogiskt verktyg först blir gynnsamt vid bearbetning av texten tillsammans med eleverna. Noggrant val av högläsningsbok samt välplanerad tidsåtgång är också viktiga aspekter läraren bör ta hänsyn till för att främja språkutvecklingen.