Syftet med denna uppsats är att undersöka texters ytstruktur i sju lättlästa böcker samt att undersöka böckernas tillgänglighet ur ett lättläst perspektiv. Det finns flera faktorer som bidrar till en texts läsbarhet där vi bland annat har valt att analysera illustrationer, läsbarhetsindex, ordvariation, svåra ord samt mångtydande ord. Med hjälp av olika analysverktyg har texterna analyserats. Resultatet visar att de analyserade böckerna kategoriseras som mycket lättlästa enligt läsbarhetsindex men att svårighetsgraden per sida varierar. Några utav de analyserade texterna kan upplevas som mindre läsbara då det bland annat förekommer svåra ord vilka inte förklaras i texten. I uppsatsens avslutande diskussion förs resonemang om böckernas egentliga läsbarhet och huruvida pedagogens val av läromedel kan påverka elevers läsinlärning och självförtroende.

Performansanalysen är en metod att synliggöra andraspråkselevers utveckling inom språkliga strukturer och metoden lämpar sig för både skriftligt och talat språk. Det är inte alltid nödvändigt att genomföra en fullständig performansanalys utan ibland kan det räcka med att fördjupa sig inom ett eller några områden. Lix står för läsbarhetsindex och är ett instrument för att mäta en texts svårighetsgrad och graderas i fem olika nivåer. Lix mäter de ytliga strukturerna i en text till skillnad från performansanalysen som går mer på djupet. I lix har jag valt att mäta texternas läsbarhet och resultaten visar på en lite annorlunda utveckling jämfört performansanalysen vilket kan vara intressant att se. I performansanalysen har jag valt att fördjupa mig i nominalfraser och konnektorer som speglar textbindningen. Materialet är hämtat från 2 elever som har skrivit 4 texter vardera och löper under en 2-års period. Analysen börjar med att nivå-bestämma texterna utifrån de olika nivåerna i performansanalysen. Resultaten visar tydligt elevernas språkutveckling inom de områden i performansanalysen jag valt att fördjupa mig i.

Syftet med studien var att granska en befintlig kallelse till hjulskifte för att se var kommunikationen eventuellt brister. Frågeställningarna var följande: Vilket läsbarhetsindex har kallelsen? Hur är språket i kallelsen utformat, dvs. är språket lätt- eller svårbegripligt? Innehåller kallelsen den information som kunderna behöver? Hur ser kallelsens layout ut? Är den mottagaranpassad? Därefter granskades textens språk, innehåll samt layout. Metoderna som användes var Hellspongs läsbarhetsanalys, ett frågeformulär samt Björkvalls teori om visuell framskjutenhet samt typografi. Materialet som användes var kallelsen samt ett frågeformulär. Resultatet visade att kallelsen uppfyller sin funktion med att informera företagets kunder om att det är dags för hjulskifte. Samtidigt som många saknade datum, tid och plats utskrivet på kallelsen, så var detta en lösning Bilia gjort för att öka kundnöjdheten genom att kunderna får bestämma själva. Slutsatsen blev att kallelsen håller måttet som lättläst, hade ett lättbegripligt språk samt ger kunderna den information de behöver.

Uppsatsen behandlar olika språkliga variabler som påverkar läsbarheten i en text. Fem variabler, fundamentslängd, bisatsfrekvens, satskonnektion, läsbarhetsindex samt ordfrekvens har undersökts kvantitativt. Detta för att jämföra Jag är Zlatan (Lagercrantz & Ibrahimović 2011) med dess lättlästa version för att se vad som har hänt i den omarbetade versionen samt för att undersöka hur den lättlästa versionen lämpar sig för elever med svenska som andraspråk. För att komplettera den kvantitativa analysen har en kvalitativ analys genomförts där samma händelse i respektive bok har undersökts för att se hur dessa skiljer sig åt. Forskning av Reichenberg (2000), Reichenberg och Lundberg (2008), Flyman Mattsson och Håkansson (2010) samt Björnsson (1968) ligger till grund av undersökningen. Undersökningens resultat blev en aning överraskande då det inte skiljde sig avsevärt mycket mellan originalet och den lättlästa versionen utifrån fundamentslängd, bisatsfrekvens, LIX-värde samt satskonnektion. Detta är intressant då det ändå har gjorts en lättläst version av originalet, vilket måste betyda att originalet anses för svår att läsa för personer som är i behov av lättläst. Dock förekom det fler kausala konnektiver i den lättlästa versionen, vilket är viktigt för läsförståelsen för elever med svenska som andraspråk. Den största skillnaden visade sig vara ordfrekvensen där den lättlästa versionen hade ett högre OVIX (ordvariationsindex) än originalet. Detta kan anses problematiskt då ordförståelsen är den viktigaste aspekten för läsförståelsen. Den lättlästa texten visade också på ett betydligt mer avskalat språk i den kvalitativa undersökningen vilket kan göra texten svår samt tråkig att läsa. Således visade resultatet att den lättlästa versionen inte verkade så lätt att läsa ur ett andraspråksperspektiv, trots att författaren hade bearbetat texten utifrån variabler som är typiska för en lättläst text.

Studier tyder på att ungdomar läser allt mindre och blir därför allt svagare läsare. Med anledning av detta är det viktigt att finna alternativa metoder för att hjälpa dem inom skolverksamheten. Diverse studier har därför gjorts för att undersöka om läsning för en hund kan hjälpa dessa elever. Att undersöka om läsning för hund kan fungera som en alternativ metod är det övergripande syftet för denna studie för att därefter undersöka om hunden påverkar elevernas läsning. Genom observationer och inspelningar av gymnasiesärskole-elevers läsning har deras läshastighet i relation till bokens svårighetsgrad beräknats för att försöka finnas skillnader i deras läsning beroende på vem de läser för. Undersökningen visar på minimala skillnader på deras läshastighet, där hunden endast ger en ringa positiv påverkan, främst på de svagare läsarnas läsning. Den minimala skillnaden i resultatet från läshastighetsmätningen styrks dock genom de svar eleverna gett i samband med intervjufrågan, där det främst var de svagare läsarna som ansåg att de kände sig lugnare och mindre stressade när de läste för hunden. Det är alltså för dessa elever hunden eventuellt skulle kunna fungera som metod att öka elevernas läsförmåga och självförtroende kring deras läsning.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka huruvida elever som läser svenska som andraspråk förbereds likvärdigt jämfört med elever som läser svenska inför eftergymnasiala studier. För att komma fram till om eleverna förbereds undersöker studien hur svenska som andraspråk 3 och svenska 3 skiljer sig åt i kursinnehållet samt om texterna som ingår i nationella provet för årskurs 3 har ett läsbarhetsindex som motsvarar läsbarheten i texter som elever möter i eftergymnasiala studier. Styrdokumenten för svenska som andraspråk 3 och svenska 3 jämfördes även med fokus på likheter och skillnader. Resultatet visade att texterna som används i nationella provet ligger på ungefär samma läsbarhetsindex som högskoletexter. Vad gäller kursinnehållet för svenska som andraspråk 3 ligger kursens fokus på samtal snarare än textproduktion som svenska 3 lägger fokus på. Eventuella effekter av styrdokumentens olikheter diskuteras även med hjälp av Bourdieus teori om kunskap som kulturellt kapital. Slutsatserna som dras i studien är att texterna som behandlas i nationella provet motsvarar svårigheten hos de texter som elever möter i eftergymnasiala studier. Styrdokumenten för svenska som andraspråk 3 och svenska 3 skiljer sig däremot åt till den grad att elever som läser svenska som andraspråk inte får med sig samma kunskaper som elever som läser svenska.

I uppsatsen analyseras originalversionen av Jessica Schiefauers bok När hundarna kommer (2015) och dess lättlästa version. Studiens syfte är att undersöka vad som skiljer versionerna åt samt bedöma hur den lättlästa versionen kan användas i svenska som andraspråksundervisningen. Detta undersöks genom läsbarhetsindex, ordvariationsindex, fundamentslängd, bisatsfrekvens och satskonnektion. Ett textutdrag närläses även för att granska de språkliga formuleringarna i respektive version. Resultatet visar att bearbetningen till lättläst text har lett till en textreducering. Den lättlästa versionen är mer avskalad med kortare meningar, färre ord och en lägre andel långa ord. Den har även färre bisatser och procentuellt sett färre satskonnektorer. Däremot innehåller den en högre andel att-bisatser och kausala konnektorer, vilka underlättar läsförståelsen för svaga läsare.  Den lättlästa texten lämpar sig för andraspråkstalare, men syftet med läsningen måste klargöras innan läsningen påbörjas. Läraren måste alltså förklara bokens språksituation så att eleverna förstår dess ord och begrepp. Den lättlästa versionen, likväl som originalet, måste således läsas i en meningsfull kontext.

I det här arbetet undersöks 16 elevtexter ur de nationella proven inom Svenska För Invandrare, SFI för att ta reda på sambandet mellan texternas språkliga nivå enligt Processbarhetsteorin, texternas LIX, texternas betyg och elevernas respektive kurs. Det är en jämförande studie och frågeställningen är: vilket samband finns mellan elevtexternas språkliga nivå enligt Processbarhetsteorin, texternas Läsbarhetsindex, texternas betyg och elevernas respektive kurs och studieväg? I resultatet framkommer att inget samband finns mellan elevens språkliga nivå enligt PT, textens LIX och elevens kurs och studieväg. Ett visst samband finns mellan elevens språkliga nivå enligt PT och textens betyg. Undersökningens slutsats är att analys av språklig nivå med hjälp av PT bör implementeras som ett led i kartläggning och bedömning av elevens kunskaper för att stärka sambandet mellan ramarna för SFI-utbildningen och elevens kognitiva språkliga utveckling.

I den här studien undersöktes 15 elevtexter skrivna på det nationella provet inom Svenska för invandrare, kurs C. Elevtexterna studerades med hjälp av två metoder, Läsbarhetsindex och Processbarhetsteori, för att utröna om samband kunde påvisas mellan texternas språkliga egenskaper och betyg. Studien jämförde elevtexterna utifrån två frågeställningar: vilka observerbara utvecklings-/processningsskillnader finns mellan de skriftliga produktionerna och hur speglas dessa skillnader i betygsnivån? I studien kunde inget samband påvisas mellan texternas språkliga nivå enligt PT, deras Lix-värden och betyg. Ett klart samband kunde dock visas mellan elevtexternas PT-nivå och betygsättningen. Inget samband kunde påvisas mellan texternas Läsbarhetsindex och betyg eftersom Lix saknar graderingskala för mycket lättlästa texter, medan ett visst samband kunde visas mellan två Lix-faktorer – antal ord och antal meningar – och betygsättning. Processbarhetsteorin kan användas som bidragande del i en mer regelbunden kartläggning av elevers verkliga kunskaper, för att sambandet mellan elevers språkliga utveckling och betyg ska kunna stärkas.