Performansanalysen är en metod att synliggöra andraspråkselevers utveckling inom språkliga strukturer och metoden lämpar sig för både skriftligt och talat språk. Det är inte alltid nödvändigt att genomföra en fullständig performansanalys utan ibland kan det räcka med att fördjupa sig inom ett eller några områden. Lix står för läsbarhetsindex och är ett instrument för att mäta en texts svårighetsgrad och graderas i fem olika nivåer. Lix mäter de ytliga strukturerna i en text till skillnad från performansanalysen som går mer på djupet. I lix har jag valt att mäta texternas läsbarhet och resultaten visar på en lite annorlunda utveckling jämfört performansanalysen vilket kan vara intressant att se. I performansanalysen har jag valt att fördjupa mig i nominalfraser och konnektorer som speglar textbindningen. Materialet är hämtat från 2 elever som har skrivit 4 texter vardera och löper under en 2-års period. Analysen börjar med att nivå-bestämma texterna utifrån de olika nivåerna i performansanalysen. Resultaten visar tydligt elevernas språkutveckling inom de områden i performansanalysen jag valt att fördjupa mig i.

Konnektiver som men och eftersom är explicita kohesionsmarkörer och därmed viktiga verktyg för att synliggöra hur enskilda meningar är tänkta att hänga samman som en text. Syftet med denna uppsats är att jämföra hur konnektiver används i 40 elevtexter från de nationella proven i Svenska B åren 2002 och 2012. De texter som analyseras, 20 från respektive år, är hämtade från uppgiften ”Djuren i människans tjänst”, i vilken eleverna ombads skriva ett argumenterande debattinlägg för sin lokaltidning. Texterna analyseras kvantitativt för att utröna om det skett någon förändring över tid vad gäller konnektivtäthet, typer av konnektiver (additiva, temporala, komparativa, kausala) som används, samt hur varierat konnektivbruket är. Dessutom görs en närläsning av två texter från varje år med målet att utvärdera hur mycket de kvantitativa måtten kan säga om texterna i materialet. Resultaten visar att de individuella skillnaderna eleverna emellan är stora, men att inga betydande förändringar har skett 2012 jämfört med 2002 vad gäller de genomsnittliga kvantitativa måtten. Genom närläsningen framkommer vidare, att den information som de kvantitativa måtten kan ge om en text är begränsad och att de mått som används i denna uppsats därför bör kompletteras med närläsningar och andra textbindningsmått.