Performansanalysen är en metod att synliggöra andraspråkselevers utveckling inom språkliga strukturer och metoden lämpar sig för både skriftligt och talat språk. Det är inte alltid nödvändigt att genomföra en fullständig performansanalys utan ibland kan det räcka med att fördjupa sig inom ett eller några områden. Lix står för läsbarhetsindex och är ett instrument för att mäta en texts svårighetsgrad och graderas i fem olika nivåer. Lix mäter de ytliga strukturerna i en text till skillnad från performansanalysen som går mer på djupet. I lix har jag valt att mäta texternas läsbarhet och resultaten visar på en lite annorlunda utveckling jämfört performansanalysen vilket kan vara intressant att se. I performansanalysen har jag valt att fördjupa mig i nominalfraser och konnektorer som speglar textbindningen. Materialet är hämtat från 2 elever som har skrivit 4 texter vardera och löper under en 2-års period. Analysen börjar med att nivå-bestämma texterna utifrån de olika nivåerna i performansanalysen. Resultaten visar tydligt elevernas språkutveckling inom de områden i performansanalysen jag valt att fördjupa mig i.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om det finns ett samband mellan nominalfraskonstruktion och betygsnivå på Tisus. Studien genomförs på åtta texter hämtade från delen för skriftlig färdighet av Test i svenska för universitets- och högskolestudier (Tisus). Fyra av texterna är godkända och fyra underkända och det är okänt för mig vilka de godkända är under studiens gång. Performansanalys används som modell för att besvara frågorna som delats upp i en kvantitativ och en kvalitativ analysdel. Utifrån resultatet av de båda metod- och analysdelarna har jag bedömt vilka fyra som är de godkända. Det resultatet jämför jag med bedömningsunderlagen för Tisus. Analysen visar att det är möjligt att det finns ett samband mellan komplexa nominalfraser och en avancerad språkbehärskning. Men det gäller bara under den förutsättningen att de komplexa nominalfraserna i stort sett är helt korrekta. Andra resultat visar att bestämdheten inom kongruensen ger störst antal fel på nominalfraser även på en mer avancerad nivå av språkbehärskningen. Analysen visar även att komplexiteten på nominalfrasen ofta går före korrektheten i språkutvecklingen. Man kan dock inte dra generella slutsatser på ett så litet underlag. Övriga resultat i min undersökning pekar på att en helhetsbedömning av Tisus är nödvändig för bedömningen godkänd eller underkänd på den skriftliga färdigheten.

Syftet med studien är att undersöka förekomsten, användandet och funktionen av utbyggda nominalfraser och konnektiver i elevtexter skrivna under nationella proven för årskurs 3. Då nationella provet inte testar elevernas hela skrivförmåga, har vi valt att undersöka två grammatiska aspekter vilka inte omfattas av det interpunktion- och stavningskrav som eleverna bedöms i. Att skriva är en komplex förmåga som består av olika färdigheter och förmågor som samspelar med varandra. Förutom stort fokus på innehållsliga aspekter och skrivande för olika syften ringar olika språkmodeller på området in formaspekter som kärnan i texter och därmed betydande för en kvalitativ text och en utvecklad skrivförmåga. Två av dessa formaspekter är utbyggda nominalfraser och konnektiver, vilka forskning menar påverkar en texts karaktär och komplexitet och blir därmed intressant att undersöka. För att undersöka detta har en textanalys utförts i två steg, först en kvantitativ analys som sedan varit utgångspunkten för en fördjupad analys.   Studiens resultat visar att elever i årskurs 3 använder andra grammatiska aspekter än stavning och interpunktion som får funktion för texters innehåll. Förekomsten av konnektiver och utbyggda nominalfraser varierar i elevernas texter. Även användningen av dessa två aspekter skiljer sig åt mellan texterna, studien visar emellertid att elever i årskurs 3 skapar betydelse genom komplexa nominalfraser och utvidgande satskomplex. Huruvida aspekterna används för att variera, nyansera och strukturera innehållet i texten samt hur dessa påverkar textens komplexitet och innehållstyngd, har ingen koppling till om texterna har uppnått kravnivån för interpunktion och stavning eller ej. Detta innebär att det finns fler grammatiska aspekter som kan uppmärksammas i elevtexter och användas i skrivundervisningen för att utveckla skrivförmågan hos elever i de lägre årskurserna.

The purpose of this study is to examine the difference between three query strategies with respect to retrieval effectiveness. The thesis aims at examining how two types of noun phrases containing a modifier to the head word, which is a noun affect the retrieval performance with regard to recall and precision. The noun phrases in the thesis are of two types: 1) noun phrases containing a modifier to the head word (which is a noun) and which are not dictionary phrases (NF) and 2) dictionary phrases. Both types of noun phrases in this thesis contain at least two words. The queries were executed in Query Performance Analyser, QPA, containing the InQuery system and a sub collection of TREC-Uta documents with its topics. The measures used were R@200 and precision at 13 document cut-off values. In total, 20 topics were examined. All the documents and the queries were in English. The result of this study indicates that NFs have a negative effect on the retrieval performance and that dictionary phrases have a rather neutral effect on the retrieval performance. / Uppsatsnivå: D

<p>The main question to be answered in this thesis is under what conditions bare singulars are acceptable in Norwegian. Although every native speaker of Norwegian masters the art of determining (unconsciously) when bare singulars can occur, it has turned out to be an amazingly complicated task to explicitly state the sufficient and necessary conditions for appropriate use of these phrases in Norwegian. This thesis is an attempt to reach that goal.</p>

The main question to be answered in this thesis is under what conditions bare singulars are acceptable in Norwegian. Although every native speaker of Norwegian masters the art of determining (unconsciously) when bare singulars can occur, it has turned out to be an amazingly complicated task to explicitly state the sufficient and necessary conditions for appropriate use of these phrases in Norwegian. This thesis is an attempt to reach that goal.

No description available.

Den här undersökningen analyserar syntaktista skillnader mellan elevtexter i ämnen svenska och svenska som andraspråk i årskurs 9. Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader mellan elevtexter i de olika ämnena gällande fundamentsvariation, bisatser och nominalfraser. Materialet, som analyseras med en kvantitativ metod, är hämtat ur arkivet för nationella prov vid Uppsala universitet och består av 16 elevtexter varav hälften i ämnet svenska och hälften i ämnet svenska som andraspråk. Samtliga 16 elevtexter har fått betyget C. Resultatet visade att det inte finns några större skillnader i syntaxen mellan ämnena svenska och svenska som andraspråk i årskurs 9, vilket tyder på att andraspråkseleverna ligger på en liknande nivå som förstaspråkseleverna vad beträffar syntaxen, åtminstone inom ramen för aktuell betygsnivå.

The purpose of this study is to see how second-language learners uses noun phrases in their written texts and oral speech as well as how they differ from each other. In order to answer this, the following questions have been formulated: What congruent errors are found in the noun phrases in the students' texts and oral speeches? Are there any differences in the use of noun phrases in the students' texts and oral speeches? The study is based on performance analysis, where student texts and transcribed recordings of students' oral speeches are analyzed. The result shows that congruence errors in the students' noun phrases are mostly due to the misuse of gender, definite form and numerus. The result also shows that the students had more congruence errors in the written texts, but there were similar, but fewer, mistakes in the oral speeches. This means that you cannot draw general conclusions about any differences between the written texts and the oral speeches.

Syftet med studien är att jämföra elevproducerade berättande texter från nationella proven i svenska i årskurs 6 utifrån olika dimensioner av textanalys. Den teoretiska utgångspunkten som studien vilar på är systemisk funktionell lingvistik, framtagen av Michael Halliday. Tidigare forskning som presenteras i studien visar bland annat att det finns ett visst samband mellan hög ordvariation och höga betyg samt mellan andelen sammansatta/långa ord och höga betyg, att andelen nominalfraser med bestämningar generellt ökar i takt med att elever blir äldre, att temaupprepning är den vanligaste formen av tematisk bindning samt att identitetbindning är den vanligaste formen av referensbindning i elevproducerade texter. Analysen vilar på 100 elevproducerade texter, där 25 texter utgörs av pojkar respektive flickor som fått betyget A eller B medan 25 texter utgörs av pojkar respektive flickor som fått betyget E. Texterna har analyserats utifrån analysingångarna ordvariation, sammansatta och korta/långa ord, nominalfraser med dess bestämningar, tematisk bindning samt referensbindning.   Studien kom bland annat fram till att texterna som bedömts med betyget A eller B hade en större ordvariation än texterna som bedömts med betyget E, att det fanns en viss skillnad av andelen sammansatta och långa ord mellan texter skrivna av pojkar och flickor, att andelen nominalfraser med pronominellt huvudord generellt var högre än andelen nominalfraser med bestämningar, att temaupprepning är den vanligaste formen av tematisk bindning samt att referensbindningen identitet är den vanligaste formen av referensbindningen i samtliga texter.