Uppsatsen behandlar olika språkliga variabler som påverkar läsbarheten i en text. Fem variabler, fundamentslängd, bisatsfrekvens, satskonnektion, läsbarhetsindex samt ordfrekvens har undersökts kvantitativt. Detta för att jämföra Jag är Zlatan (Lagercrantz & Ibrahimović 2011) med dess lättlästa version för att se vad som har hänt i den omarbetade versionen samt för att undersöka hur den lättlästa versionen lämpar sig för elever med svenska som andraspråk. För att komplettera den kvantitativa analysen har en kvalitativ analys genomförts där samma händelse i respektive bok har undersökts för att se hur dessa skiljer sig åt. Forskning av Reichenberg (2000), Reichenberg och Lundberg (2008), Flyman Mattsson och Håkansson (2010) samt Björnsson (1968) ligger till grund av undersökningen. Undersökningens resultat blev en aning överraskande då det inte skiljde sig avsevärt mycket mellan originalet och den lättlästa versionen utifrån fundamentslängd, bisatsfrekvens, LIX-värde samt satskonnektion. Detta är intressant då det ändå har gjorts en lättläst version av originalet, vilket måste betyda att originalet anses för svår att läsa för personer som är i behov av lättläst. Dock förekom det fler kausala konnektiver i den lättlästa versionen, vilket är viktigt för läsförståelsen för elever med svenska som andraspråk. Den största skillnaden visade sig vara ordfrekvensen där den lättlästa versionen hade ett högre OVIX (ordvariationsindex) än originalet. Detta kan anses problematiskt då ordförståelsen är den viktigaste aspekten för läsförståelsen. Den lättlästa texten visade också på ett betydligt mer avskalat språk i den kvalitativa undersökningen vilket kan göra texten svår samt tråkig att läsa. Således visade resultatet att den lättlästa versionen inte verkade så lätt att läsa ur ett andraspråksperspektiv, trots att författaren hade bearbetat texten utifrån variabler som är typiska för en lättläst text.

Sammanfattning Det är sedan länge känt att pojkar presterar sämre än flickor vilket även forsknings- och PISA- resultat enstämmigt bekräftar. I nuläget vet man inte vad det beror på att pojkar presterar 90% av flickors resultat. Studien ämnar undersöka vilka korrelationer som finns mellan betyg och elever i årskurs 6 användande av adjektiv, handlingsinriktade verb och pronomen. Dessutom ämnar studien utröna vilka korrelationer som återfinns mellan pojkar och flickor i relation till betyg. I studien kartläggs pojkar och flickors ordklassanvändande, textomfång, kön och betyg. De ordklasser som analyseras är adjektiv, handlingsinriktade verb och pronomen. Även ett ordvariationsindex genomförs utifrån handlingsinriktade verb.   En kvantitativ metod har använts för att analysera 94 nationella prov i svenska för årskurs 6. Materialet var samtliga elevtexter från en mindre skola, skrivna åren 2012 – 2014. Resultatet visar på små variationer mellan pojkar och flickors ordklassanvändande, textomfång samt betyg. Flickor som kategori visade sig prestera mer inom kategorierna textomfång, adjektiv och handlingsinriktade verb och hade också högre betyg än pojkar. Pojkar presterade marginellt bättre inom kategorin pronomen.   Slutsatserna som framkommer i studien är att höga andelar av tidigare beskrivna ordklasser, textomfång eller ordvariationsindex inte per automatik resulterar i höga betyg. Sammanfattningsvis kan analyser med hjälp av ordvariationsindex visa bredden på elevens ordförråd.

Matematiska prestationer har visat sig relatera till språklig förmåga och läsförståelse.Syftet med denna studie är därför att få mer kunskap om läsbarheten och graden avspråklig svårighet i läroböcker som används för matematikundervisning i grundskolan,för årskurserna 4–6. Dessutom är syftet att undersöka vilka språkliga faktorer som lärareupplever påverkar matematiska texters läsbarhet, samt hur väl dessa faktoreröverensstämmer med de läsbarhetsvariabler som användes för att analyseraläroböckerna. För att undersöka språklig svårighet i matematiska texter har tre, i svenskmatematikundervisning, vanligt förekommande läroböcker analyserats med hänsyn påläsbarhet. Två lärare har dessutom intervjuats för att få deras bild av vad de uppleverpåverkar elevers förståelse av matematiska texter. Läroböckerna visade sig vara relativtlika när det kommer till deras läsbarhetvärden. Det som skiljer lärobokstexterna är hurlånga de genomsnittliga meningarna är och hur stor andel långa ord som förekommer itexterna. Lärarna menade att längre texter, med längre meningar och ord är svårare attförstå. De ansåg dock att begreppsförståelse, svåra och ovanliga ord, samt graden avstruktur i texterna var språkliga faktorer som de upplevde att elever ofta har svårt med.Slutsatsen i studien är därför att även om läroböckerna håller en jämn och lämpligsvårighetsgrad, med hänsyn på läsbarhet, anser lärare att det finns flera andra variablersom påverkar hur svåra matematiska texter upplevs av elever. Om man som pedagoganvänder sig av läsbarhetsformler för att bestämma lämpligheten av en text bör mandärför vara medveten om vad formlerna analyserar och vad de tänkta läsarna har förindividuella förutsättningar.

The aim of this study is to analyse how children’s literature for ages 6 – 8 is adapted to pupils with reading difficulties. The material used for analysis in this study is six children’s books, examining some of the criteria by which a text is classified as easy-to-read. The result of the analysis shows that there is a possibility for pupils with reading difficulties to read something other than easy-to-read literature if it is carefully selected. The result also shows that the different criteria for an easy-to-read text cannot alone indicate whether a book as a whole is easy-to-read or not.