Lässvårighet kan definieras på olika sätt och definitionen av lässvårigheter i denna litteraturöversikt riktar fokus mot elever som av någon orsak riskerar att inte nå kunskapskraven för läsning i svenska i årskurs 6.  För att lärare ska ha möjlighet att hjälpa elever i lässvårighet och/eller förebygga lässvårigheter lyfter forskning fram användbara undervisningsmetoder. Syftet med denna studie är att undersöka vad forskning har visat om användbarheten för olika framgångsrika undervisningsmetoder kopplat till elever i lässvårighet. Syftet är även att undersöka vilka undervisningsmetoder som kan förebygga lässvårigheter. I litteratursökningen har databasen ERIC och söktjänsterna Primo och SwePub använts för att få fram användbara publikationer.  Materialet som har använts i denna studie är internationella och nationella vetenskapliga publikationer. Resultatet presenterar vilka undervisningsmetoder som har haft särskilt positiva effekter på elevers läsutveckling. De undervisningsmetoder som presenteras i resultatet är: undervisning om lässtrategier, samtal om texter, individuell anpassning av undervisning, att läsa tillsammans och att läsa en text upprepade gånger. Genom undervisning med någon av ovanstående undervisningsmetoder kan läraren förebygga lässvårigheter och/eller hjälpa elever i lässvårighet. Utmaningen med läsundervisningen kan vara att tillämpa de undervisningsmetoder som forskning lyfter fram som användbara när elever undviker läsning. Eftersom läraren då först behöver hitta ett sätt att få eleven att vilja utveckla sin läsning för att sedan kunna tillämpa undervisningsmetoderna. Läsundervisning ska utgå från varje elevs tidigare kunskaper och erfarenheter. Med hjälp av ett diagnostiskt arbetssätt där läraren planerat och strukturerat läsundervisningen, ökar elevernas möjligheter till att utveckla läskompetens.

According to the Diskrimineringslagen (DL, 2017) §4.3, a person shall not be disadvantaged due to a disability in that different measures have not been taken for accessibility in different situations. In Sweden, it is estimated that there are between five and eight percent of the population who possess some form of dyslexia or reading difficulties. This thesis is aimed at investigating whether the three authorities, Skatteverket, Polismyndigheten and Försäkringskassan follow the guidelines that are available based on previous research, in order to create accessible websites for people with dyslexia. The study was based on a mixed method that included a content analysis and a questionnaire survey. Based on previous research, a framework with guidelines that could improve usability on websites, was presented in this study. The results from the content analysis showed that the authorities complied with the framework to some extent, but there are clear shortcomings that need to be addressed. The respondents who conducted the survey were members of Dyslexiförbundet and took part in the survey via the association's social media. The results of the survey showed that the respondents agreed that the majority of the guidelines from the framework were consistent with their own experiences. The guidelines that the respondents did not agree with showed how complex dyslexia is and how difficult it is for developers to create accessible websites.

God läsförmåga är en förutsättning för att kunna ta till sig information i vårt samhälle. För att uppnå läsförmåga krävs att kunna avkoda. När avkodningen blir svår behöver eleverna hjälp för att ta sig vidare.  Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vad aktuell forskning säger om läsinlärningen hos elever i avkodningssvårigheter samt lärares betydelse för dessa elever, för att få kunskap inom området. För att uppfylla studiens syfte har följande frågeställningar formulerats:   Vilka orsaker kan ligga bakom avkodningssvårigheter hos elever? <ul type="disc">Hur kan lärare stötta elever som är i avkodningssvårigheter?   Studien som gjorts är en litteraturstudie. Olika vetenskapliga publikationer har använts, såsom vetenskapliga artiklar och avhandlingar bestående av både nationell och internationell forskning. Stegvis gjordes en noggrann analys av materialet. Dessutom har en bilaga varit underlag för studien.   Resultatet på första frågan visar att de elever som inte har den fonologiska medvetenheten är mest utsatta i sin läsutveckling. Vidare framkommer i resultatet hur elevers syn på sig själva är en bidragande faktor för läsutvecklingen. Även lärares brist på kunskaper om elevers läsinlärning framkommer som ett viktigt bidrag i studien. Resultatet på studiens andra fråga visar vikten av att agera skyndsamt. Eleverna behöver träna på den fonologiska medvetenheten för att befästa den alfabetiska koden. Vidare framkommer motivation, självförtroende samt vikten av att få beröm och uppmuntran som faktorer där elevers läsutveckling gynnas. Likaså har lärare en betydande roll vad gäller den egna kompetensen om läsinlärningen samt att ha ett variationsrikt arbetssätt i undervisningen. Slutsatsen som dras utifrån resultatet är att den fonologiska medvetenheten är viktig då den utgör grunden till avkodning. Den fonologiska medvetenheten uppnås genom variationsrik undervisning. Att återkommande uppmuntra och berömma eleverna bör vara lärares förhållningssätt. Lärares kompetens inom läsinlärningen utgör en viktig roll för att skapa en god undervisning.

The aim of this study is to analyse how children’s literature for ages 6 – 8 is adapted to pupils with reading difficulties. The material used for analysis in this study is six children’s books, examining some of the criteria by which a text is classified as easy-to-read. The result of the analysis shows that there is a possibility for pupils with reading difficulties to read something other than easy-to-read literature if it is carefully selected. The result also shows that the different criteria for an easy-to-read text cannot alone indicate whether a book as a whole is easy-to-read or not.

Bakgrund Elever med lässvårigheter har rätt till en anpassad läromiljö för att utvecklas utifrån egna förutsättningar, så att de kan nå sina mål i alla ämnen. Läroboken Hem- och konsumentkunskap åk 7-9, finns som inläst material men eftersom det är svårt att ha en dator i ett kök, ber oftast elever med lässvårighet en klasskamrat att läsa upp receptet.  Syftet Med denna observationsstudie var syftet att se om elever kan läsa och tolka recepten i läroboken, samt att ta reda på vilka andra svårigheter eleverna har med recepten. Metod En observationsstudie på elever med diagnosticerade lässvårigheter och/eller svenska som andraspråk. Observationerna har inkluderat fotografering och anteckningar och har bestått av en teoretisk del, där eleven fick läsa ett recept och stryka under saker de tyckte var svåra att förstå, samt en praktisk del, där eleven fick utföra ett moment taget ur receptet. En praktisk uppgift kunde vara koka och sjuda. Efter datainsamlingen analyserades observationerna och fotografierna samt anteckningarna. Resultat Eleverna hade svårt för vissa ord och begrepp, men även att förflytta blicken från ingredienslistan till instruktionstexten. Detta fick konsekvenser för den praktiska uppgiften. Slutsats Läroboken Hem- och konsumentkunskap åk 7-9 var skriven till elever som har normal, åldersadekvat läskunnighet. Som boken var utformad var den inte tillgänglig för elever som hade lässvårigheter av olika slag, och det var inte självklart att alla kunde förstå och tolka recepten så som det var tänkt. Ett nytt och förenklat läromedel skulle behövas tas fram. Baserat på vår studies resultat planerar vi därför att skriva en ny kokbok med skrift, bilder och digitalt material som ska underlätta för eleverna när de har praktiskt arbete. / Background Students with reading difficulties have the right to an adapted learning environment to develop based on their own conditions, so that they can achieve their goals in all subjects. The textbook “Hem- och konsumentkunskap åk 7-9” (translated: Home- and consumer studies, grades 7-9), is available as audiobook, but since it is difficult to have a computer in a kitchen, students with reading difficulties usually ask a classmate to read the recipe out loud. Objective With this observational study, the purpose was to see if pupils can read and interpret the recipes in the textbook, and to find out what other difficulties the pupils have with the recipes. Method An observational study of pupils with diagnosed reading difficulties and / or Swedish as a second language. The observations have included photography and notes and have consisted of a theoretical part, where the pupils read a recipe and underlined things they thought were difficult to understand, and a practical part, where the pupil performed an task from the recipe. A practical task could be to boil and simmer. After data collection, the observations and photographs as well as the notes were analyzed. Results The pupils had difficulties with certain words and concepts, but also with moving their gaze from the list of ingredients to the instructional text. This had consequences for the practical task. Conclusion The textbook “Hem- och konsumentkunskap åk 7-9”, was written for pupils who have normal, age-appropriate literacy. As the book was designed, it was not suitable for pupils with reading difficulties of various kinds, and everyone could not understand and interpret the recipes as intended. A new and simplified teaching material needs to be developed. Based on the results of our study, we plan to write a cookbook with writing, pictures and digital material that will make it easier for the pupils when they have practical work.