No description available.

No description available.

God läsförmåga är en förutsättning för att kunna ta till sig information i vårt samhälle. För att uppnå läsförmåga krävs att kunna avkoda. När avkodningen blir svår behöver eleverna hjälp för att ta sig vidare.  Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vad aktuell forskning säger om läsinlärningen hos elever i avkodningssvårigheter samt lärares betydelse för dessa elever, för att få kunskap inom området. För att uppfylla studiens syfte har följande frågeställningar formulerats:   Vilka orsaker kan ligga bakom avkodningssvårigheter hos elever? <ul type="disc">Hur kan lärare stötta elever som är i avkodningssvårigheter?   Studien som gjorts är en litteraturstudie. Olika vetenskapliga publikationer har använts, såsom vetenskapliga artiklar och avhandlingar bestående av både nationell och internationell forskning. Stegvis gjordes en noggrann analys av materialet. Dessutom har en bilaga varit underlag för studien.   Resultatet på första frågan visar att de elever som inte har den fonologiska medvetenheten är mest utsatta i sin läsutveckling. Vidare framkommer i resultatet hur elevers syn på sig själva är en bidragande faktor för läsutvecklingen. Även lärares brist på kunskaper om elevers läsinlärning framkommer som ett viktigt bidrag i studien. Resultatet på studiens andra fråga visar vikten av att agera skyndsamt. Eleverna behöver träna på den fonologiska medvetenheten för att befästa den alfabetiska koden. Vidare framkommer motivation, självförtroende samt vikten av att få beröm och uppmuntran som faktorer där elevers läsutveckling gynnas. Likaså har lärare en betydande roll vad gäller den egna kompetensen om läsinlärningen samt att ha ett variationsrikt arbetssätt i undervisningen. Slutsatsen som dras utifrån resultatet är att den fonologiska medvetenheten är viktig då den utgör grunden till avkodning. Den fonologiska medvetenheten uppnås genom variationsrik undervisning. Att återkommande uppmuntra och berömma eleverna bör vara lärares förhållningssätt. Lärares kompetens inom läsinlärningen utgör en viktig roll för att skapa en god undervisning.

Syftet är att bidra med kunskap om variationer av högläsning med sociokulturellt perspektiv och onto-epistemologiskt synsätt. Kunskapsgapet är att göra pedagoger medvetna om olika läsmetoder med barnen och varför det är viktigt att variera metod av högläsning. Högläsningen är enligt flera vetenskapliga artiklar en försummad aktivitet och det beror bara av okunskap, det vill säga pedagogerna är inte medvetna om hur viktigt det är för barnen att delta i högläsningssituationer och vad aktiviteten ger barnet för grund inför framtiden. Jag genomförde self reports med postenkäter, det vill säga jag lämnade över dem personligen. De innehöll missivbrev, god forskningsed och 18 öppna frågor. Svaren var reflekterande, utförliga och informativa. I min analys bearbetade jag materialet genom sortering, reducering och argumentering. Jag har sorterat svaren i flera omgångar tills det blev en lämplig text under varje rubrik i resultatet. Rubrikerna är omgjorda från min studies frågeställningar. Resultaten visar på positiva svar angående högläsning, variation av metoder och barnens delaktighet i litteratur. Jag saknar beskrivningar av flanosagor ibland min litteratur i examensarbetet, vilket blir mitt förslag vidare forskning. Denna kunskap kommer jag ha nytta av i min framtida yrkesroll som förskollärare, där litteracitet är en viktig del av barnets språkutveckling och kommunikativa förmåga.

Purpose/Aim: Our purpose with this study is to examen the differences in communication between digital immigrants and digital natives, how the digitization has changed our way to communicate in an interpersonal matter. Main Results: Through our study we have concluded that barriers do exist between students (natives) and teachers (immigrants), but not to the extent we first predicted. The digitization has resulted in a change in the way we communicate and our relation to each other. But in a purely communicative matter, the digitization hasn’t made it harder for natives and immigrants to understand each other, but it has contributed to new vocabulary and the use of the language. New codes has been developed, but thanks to the younger generations ability to adapt to change - this linguistic difference it is not a problem for the understanding of the code used by the immigrants. Through our study, we discovered, however, an unwillingness or fear of the immigrants to adapt to the younger code, and adapt to the technological change. Key Words: digital native, digital immigrant, digitization, communication, interpersonal, barriers, code, encoding, decoding, context, culture