No description available.

Our essay is about the grammar structure that the participants in A- and B- level of a school in the middle of Sweden, in the subject, Swedish as a second language, process. We have collected written productions from an A-level group and a B-level group and made a comparison between them morphologically and syntactically according to the processability theory by Pienemann. Processability theory was applied to Swedish by Pienemann & Håkansson (1999), with five steps in syntax and four steps in morphology. It turned out that the B-level group had much higher processing level of grammar than the A level group and one of the reasons for this can be that grammar is explicitly taught during the first year of studying Swedish as a second language in the school we have chosen to study.

<p><p>Our essay is about the grammar structure that the participants in A- and B- level of a school in the middle of Sweden, in the subject, Swedish as a second language, process. We have collected written productions from an A-level group and a B-level group and made a comparison between them morphologically and syntactically according to the processability theory by Pienemann.</p><p>Processability theory was applied to Swedish by Pienemann & Håkansson (1999), with five steps in syntax and four steps in morphology. It turned out that the B-level group had much higher processing level of grammar than the A level group and one of the reasons for this can be that grammar is explicitly taught during the first year of studying Swedish as a second language in the school we have chosen to study.</p></p>

Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva vilken grammatisk språknivå elever uppnår på kurs B, C och D på SFI inom ramen för studieväg 2. Grammatisk språknivå beskrivs och analyseras med utgångspunkt i processbarhetsteorin och elevernas uppnådda PT-nivå i fri produktion jämförs med elevers grammatikbedömningar. Dessutom är frågeställningen om undervisningstid på SFI eller vistelsetid i Sverige kan förklara elevernas grammatiska nivå. Resultatet visar progression för elever genom SFI, enskilda elevers uppnådda PT-nivå och i jämförelse mellan fri skriftlig produktion och grammatikbedömning presterar knappt två tredjedelar av deltagarna likvärdigt oavsett uppgiftens utformning. En viss korrelation mellan undervisningstid och PT-nivå kan beläggas medan vistelsetid i Sverige inte visar något samband med elevernas grammatiska utvecklingsnivå.

Syftet med studien har varit att undersöka nominalfrasutvecklingen hos sex inlärare på Sfi-nivå genom att analysera nominalfraserna i texter som inlärarna skrivit och jämföra dessa med den morfologiska utveckling som Pienemann beskriver i processbarhetsteorin (Pienemann 1998) och Monica Axelsson i sin nominalfrasmodell (Axelsson 1994). Genom analysresultaten beskriver jag sedan på vilken utvecklingsnivå enligt de olika teoretiska modellerna som inlärarna befinner sig. Jag har också jämfört teorierna och deras beskrivningar av nominalfrasutvecklingen hos andraspråksinlärare av svenska för att se vilka likheter och skillnader som finns mellan processbarhetsteorin och Monica Axelssons nominalfrasmodell.

I denna uppsats är syftet att undersöka på vilket stadium i processbarhetsteorin några bedömda och betygsatta uppsatser författade av studenter med svenska som andraspråk befinner sig. Jag utgår från hypotesen att de studenter som har fått underkänt på uppsatserna ligger på lägre nivåer enligt processbarhetsteorin, medan de studenter som har fått godkänt ligger på högre nivåer. Med processbarhetsteorin som utgångspunkt har jag analyserat 19 såväl godkända och underkända Tisus-texter och fört anteckningar om centrala morfologiska och syntaktiska aspekter motsvarande varje stadium i PT för att beskriva på vilket stadium respektive skribent befinner sig. Anteckningarna har sammanställts i olika tabeller motsvarande varje stadium och utifrån dessa tabeller har jag dragit olika slutsaser rörande relationen satt betyg och det stadium som framgått av resultaten att skribenten befinner sig på.

<p>I denna studie undersöks hur bedömning av muntlig performans sker i en befintlig verksamhet av svenska för invandrare (sfi), och på vilket sätt processbarhetsteorin kan ha relevans för bedömning av andraspråksinlärares muntliga performans. Studien baseras på ett pedagogiskt samtal med fyra verksamma sfi-lärare och en jämförelse av muntlig performans mellan två godkända och två ej godkända andraspråksinlärare på sfi:s kurs D utifrån processbarhetsteorin.</p><p> </p><p>Studien visar att lärarna inte använder något grammatiskt bedömningsverktyg utan istället förlitar sig på intuitiv bedömning av hur inlärarna förmedlar ett visst budskap. Jämförelsen utifrån PT visar att de godkända andraspråksinlärarna har nått högre nivå av processbarhet, vilket visar på större grammatisk kompetens av de godkända inlärarna, i jämförelse med de ej godkända inlärarna.</p><p>I studien argumenteras för att processbarhetsteorin, i kombination med andra verktyg, är användbara både som bedömnings- och didaktiskt verktyg vid muntlig performans.</p>

Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester från nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andraspråksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer från innebörden av kommunikativ språkförmåga och ställningstagandet till s.k. icke målspråksenliga former och kriterier för systematisk användning. I metoden tillämpas både kategorier och kriterier från Rahkonen och Håkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkända texter och godkända texter på gruppnivå men också en stor individuell variation på individnivå.

<p>I en longitudinell fallstudie har jag undersökt språkutvecklingen hos en vuxen inlärare av svenska som andraspråk. Intervjuerna utfördes vid tre tillfällen: 2003, 2004 och 2007. Ur intervjumaterialet studerades några typer av nominalfraser och några syntaktiska strukturer och resultaten diskuterades utifrån ett processbarhetsteoretiskt perspektiv. Resultaten visar att andraspråksinläraren pendlar mellan nivå fyra och nivå fem enligt processbarhetsteorin, men de visar också att det krävs djupare studier av hans andraspråk för att ge en mer sammansatt bild av hans andraspråk.</p>

<p>The purpose of this study was to examine whether a L2 learner could correct or imitate structures of the language that they could not produce in written production defined by processability theori levels.The Informants had Arabic as their mother tongue. The study showed that the ability of correction developed slower than the capacity for imitation and the ability to written production. The ability of the correction developed by the duration of the stay. The result was a confirmation of theory formation in processability theory. Corrective elicitering could be developed into a useful diagnostic tool in the classroom and thus provide an education that followed a natural learning order according to processability theory by Pienemann.</p><p>Keywords: processability theori, imitation, correction, written production</p> / <p>Syftet med uppsatsen var att undersöka om andraspråksinlärare kunde korrigera eller imitera strukturer i språket som de inte kunde producera i skriftlig produktion enligt processbarhetsteorins nivåer. Informanterna hade arabiska som modersmål. Studien visade att förmågan till korrektion utvecklades långsammare än förmåga till imitation och förmåga till skriftlig produktion. Förmågan till korrektion utvecklades med vistelsetiden. Resultatet var en bekräftelse på teoribildningen i processbarhetsteorin. Korrektiv elicitering skulle kunna utvecklas till ett användbart diagnostiskt verktyg i klassrummet och därmed ge en undervisning som följde en naturlig inlärningsordning enligt Pienemanns processbarhetsteori.</p>