Syftet med denna uppsats är att undersöka bruket av bestämdhet bland svenskstuderande i Polen och försöka utröna hur och i vilken grad deras bruk avviker från normen. För att få en holistisk bild av fenomenet har även normriktiga former tagits i beaktning. Metoden som tillämpas är en felanalys som har till syfte att studera felfrekvensen samt orsakerna till fenomenet genom att samtliga nominalfraser, med ett substantiv som huvudord, excerperas ur det primära materialet, bestående av 24 studentuppsatser. Dessa studeras och analyseras sedan för att kunna ge en enhetlig bild av fenomenet. Resultatet visar att studenterna överlag klarar att producera normriktiga fraser både avseende form och funktion. Bland de normriktiga nominalfraserna dominerar lexikaliserade fraser samt fraser som innehåller olika typer av attribut. Bland de avvikande nominalfraserna dominerar fraser med anaforisk samt svagt referentiell betydelse. Dessutom visar resultatet att studenterna gärna använder sig av en strategi som går ut på att kopiera satser och fraser redan givna i uppgiftens instruktioner, vilket i likhet med lexikaliserade fraser påverkar utfallet då studenterna oftast inte behöver ta hänsyn till substantivets böjning.

Syftet med studien har varit att undersöka nominalfrasutvecklingen hos sex inlärare på Sfi-nivå genom att analysera nominalfraserna i texter som inlärarna skrivit och jämföra dessa med den morfologiska utveckling som Pienemann beskriver i processbarhetsteorin (Pienemann 1998) och Monica Axelsson i sin nominalfrasmodell (Axelsson 1994). Genom analysresultaten beskriver jag sedan på vilken utvecklingsnivå enligt de olika teoretiska modellerna som inlärarna befinner sig. Jag har också jämfört teorierna och deras beskrivningar av nominalfrasutvecklingen hos andraspråksinlärare av svenska för att se vilka likheter och skillnader som finns mellan processbarhetsteorin och Monica Axelssons nominalfrasmodell.

Denna uppsats är en jämförande studie av hur bestämdheten hos vuxna andraspråkselever ser ut och utvecklas i det svenska språket beroende på om eleven har bestämdhet i sitt modersmål eller inte. Materialet består av insamlade elevtexter som har analyserats med hjälp av performansanalys och Monica Axelssons nivåskala. I val av bestämdhet visar de elever som har bestämdhet i sitt modersmål en större andel korrekt användning mot de som inte har bestämdhet i sitt modersmål, men skillnaden är liten. Jämför man informanternas behärskning av formen, vilken är uppdelad i fyra kategorier, nämligen: obestämd form i singular/plural; bestämd form i singular/plural, visar resultaten att det inte finns någon skillnad mellan de två grupperna. Däremot går det att hitta individuella skillnader och likheter mellan de båda grupperna.

Den här studiens syfte var att undersöka hur vuxna inlärare på grundvux-nivå tillägnarsig bestämdhet utifrån frågeställningen till vilken grad de behärskarbestämdhetsmorfemen. Data samlades in genom att 20 deltagare fick återberätta en kortanimerad film. Transkriptionerna analyserades sedan med performansanalys avförekomster i obligatorisk kontext och strukturen dubbel bestämdhet analyseradessärskilt. Studien replikerade till största del tidigare forskning på utveckling avbestämdhet. Deltagarna behärskade bäst de morfemen som bara används i obestämda NP,närmare bestämt obestämd artikel och obestämd plural, sedan adjektivets bestämdasuffix, enklitisk bestämd artikel och fristående bestämd artikel och sist bestämd formplural. Resultatet bekräftar också att dubbel bestämdhet tillägnas sent. Ingen avdeltagarna bemästrade konstruktionen fullt ut och stor variation kunde ses i de formerdeltagarna använde. Den vanligaste feltypen i konstruktionen var bortfall av enklitiskbestämd artikel, vilket avviker något från tidigare resultat. Dessutom hanterar deltagarnabestämdhetens betydelse med större säkerhet än dess form, vilket visas av få speciesfelkontra formfel. Slutsatsen av studien är att deltagarna har kommit långt i att tillägna sigbestämdhet, men att de behöver fortsatt stöttning på vägen mot avancerad nivå i svenskasom andraspråk.