Syftet med studien har varit att undersöka nominalfrasutvecklingen hos sex inlärare på Sfi-nivå genom att analysera nominalfraserna i texter som inlärarna skrivit och jämföra dessa med den morfologiska utveckling som Pienemann beskriver i processbarhetsteorin (Pienemann 1998) och Monica Axelsson i sin nominalfrasmodell (Axelsson 1994). Genom analysresultaten beskriver jag sedan på vilken utvecklingsnivå enligt de olika teoretiska modellerna som inlärarna befinner sig. Jag har också jämfört teorierna och deras beskrivningar av nominalfrasutvecklingen hos andraspråksinlärare av svenska för att se vilka likheter och skillnader som finns mellan processbarhetsteorin och Monica Axelssons nominalfrasmodell.

Syftet med denna studie är att göra en jämförelse av svenska för invandrare (sfi) i tvåkommuner, en liten kommun och en medelstor kommun. Samt undersöka sfistuderandeserfarenheter, behov och berättelser om önskemål av studie- ochyrkesvägledning. Undersökningen bygger på en kvalitativ intervjustudie med femrespondenter. Respondenterna är två sfi-studerande med utländsk bakgrund somstuderar på vuxenutbildningen, två rektorer och en studie- och yrkesvägledare. Deteorier som i första hand har används finns inom sociologiska forskningsfält somförklarar varför människor handlar på en viss sätt och hur behoven styr individensbeteende. Andra teoretiska perspektiv som används berör arbetets mening för individensamt karriärteorier som förklarar varför människor hamnar i olika valsituationer ochvad är det som påverkar det. Resultaten visar att respondenterna har olika erfarenheterav studie- och yrkesvägledning. Dessutom har respondenterna uttryckt sitt behov och sinönskan av att få kontinuerlig studie- och yrkesvägledning av en studie- ochyrkesvägledare. Resultaten visar även tydliga olikheter vad det gäller den ekonomiskaresurser och prioriteringar mellan kommunerna, det finns till och med likheter gällandeuppfattningen om betydelse utav studie- och yrkesvägledning på sfi förstudiemotivation.

The purpose of this master's thesis is to find out what support students of Swedish for Immigrants (sfi) think they get from the public library during their study of the Swedish language. One important aspect in this essay is to examine whether the library can meet the need of Swedish-speaking meeting places where the sfi-students can practise their new language. The method used in this study is qualitative interviews. Nine sfi-students, one sfiteacher and one librarian have been interviewed. A sociocultural perspective on learning has served as a theoretical starting point. The results of the study shows that most of the sfi-students interviewed frequently use the library. The students don’t seem to think that they have significant use of the library when learning Swedish and they don’t recognise the library as a meeting place. However, the study shows that what the students actually do at the library lead to communication in Swedish and we make the conclusion that the library to some extent meets their needs of a meeting place. Furthermore the respondents express a need of practising their new language with Swedish people and several of them think that the library can have the function of a meeting place for many immigrants with greater needs. The respondents also suggested future developments the library could do to further support sfi-students. We conclude that the library seems to have a potential in being a meeting place where immigrants can practise their Swedish.