I föreliggande uppsats studeras bruket av du som generiskt, obestämt pronomen. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka huruvida användandet av generiskt du har ökat i relation till användandet av generiskt man mellan 1991 och 2011. Det undersökta materialet består av återgivet tal i tidningsartiklar. Sammanlagt 200 belägg för generiskt du och man har studerats för vartdera året. Resultatet visar att andelen generiska du:n av dessa 200 belägg år 1991 var 5 %. År 2011 var andelen generiska du:n däremot 7 %. Denna ökning kan te sig liten, men siffrorna ger en inte helt rättvis bild då beläggen för generiskt du från 1991 var fördelade på 4 personer medan beläggen från 2011 var fördelade på 10 personer. Med andra ord använde egentligen mer än dubbelt så många personer generiskt du 2011 jämfört med 1991. Undersökningens kvalitativa del visar att det verkar finnas skillnader mellan hur dessa två generiska pronomen används. Vissa personer tycks göra en skillnad mellan generiskt man och generiskt du. I två fall visade sig dessutom man inte vara utbytbart mot du.

Den här studiens syfte var att undersöka hur vuxna inlärare på grundvux-nivå tillägnarsig bestämdhet utifrån frågeställningen till vilken grad de behärskarbestämdhetsmorfemen. Data samlades in genom att 20 deltagare fick återberätta en kortanimerad film. Transkriptionerna analyserades sedan med performansanalys avförekomster i obligatorisk kontext och strukturen dubbel bestämdhet analyseradessärskilt. Studien replikerade till största del tidigare forskning på utveckling avbestämdhet. Deltagarna behärskade bäst de morfemen som bara används i obestämda NP,närmare bestämt obestämd artikel och obestämd plural, sedan adjektivets bestämdasuffix, enklitisk bestämd artikel och fristående bestämd artikel och sist bestämd formplural. Resultatet bekräftar också att dubbel bestämdhet tillägnas sent. Ingen avdeltagarna bemästrade konstruktionen fullt ut och stor variation kunde ses i de formerdeltagarna använde. Den vanligaste feltypen i konstruktionen var bortfall av enklitiskbestämd artikel, vilket avviker något från tidigare resultat. Dessutom hanterar deltagarnabestämdhetens betydelse med större säkerhet än dess form, vilket visas av få speciesfelkontra formfel. Slutsatsen av studien är att deltagarna har kommit långt i att tillägna sigbestämdhet, men att de behöver fortsatt stöttning på vägen mot avancerad nivå i svenskasom andraspråk.