• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 6
  • 1
  • Tagged with
  • 7
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Patienternas upplevelse av generiskt utbyte på apotek : En enkätundersökning

Vukic, Ivana January 2018 (has links)
Bakgrund: Enligt lagen om läkemedelsförmåner måste apoteket erbjuda det billigaste alternativet till förskrivna läkemedel. Införandet av generikareformen år 2002 hade för syftet att sänka läkemedelskostnaderna för både staten och allmänheten. Annat namn eller förpackning på utbytbara läkemedel har visat sig vara några av orsakerna till förvirring, oro över bytet eller felmedicinering hos minoriteten av patienterna. Vikten av läkarens och farmaceutens information i samband med bytet är lika viktig i dag som i början av generikareformen. Syfte: Syftet med denna enkätstudie var att undersöka hur kunderna på apoteket upplever generiskt utbyte, 16 år efter införandet, och att undersöka om och hur många av dem har fått information från läkare att generiskt utbyte kan förekomma på apotek. Studiens sekundära syfte var att identifiera vilka eventuella problem kunderna upplever i samband med generiskt utbyte.  Metod: En enkät med 11 frågor delades ut till kunder som besökte sex apotek i fem olika orter i landet under perioden 1-14 mars 2018. Inklusionskriterier: personer över 18 års ålder, som hade förskrivna läkemedel vilka ingår i generiskt utbytbara grupper. Studien exkluderade personer under 18års ålder, personer som hämtade ut förskrivna läkemedel till någon annan person (ombud), samt personer med intellektuell funktionsnedsättning. Medverkan i studien var både frivilligt och anonymt. Databehandling och tabulering utfördes i Microsoft Excel och Chi2- test användes för statistiska beräkningar. Resultat: Av 502 deltagare som svarade på enkäten var det 87 % som uppgav att de hade fått byta ut sina mediciner mot generiskt alternativ. Av dem hade 44 % fått information av läkaren om generiskt utbyte. Studien visade också att det inte fanns något mönster gällande vilka patienter som läkarna väljer ut att informera om generiskt utbyte. Ingen skillnad visades med avseende på kön, ålder, utbildningsnivå eller antal mediciner patienter använde regelbundet. Nittio procent av deltagarna var nöjda med informationen från apotekspersonalen om generiskt utbyte. Av de deltagarna som har valt att byta till generiskt alternativ, var det 28 % som hade upplevt en eller flera problem i samband med utbyte. Svårigheter att känna igen namn eller förpackning och nya biverkningar var några av mest förekommande problemen bland deltagarna. Slutsats: En övervägande del av apotekskunder har positiv inställning till generiskt utbyte. Minoriteten upplever problem. Information från läkare tycks påverka deltagarnas åsikt om generiskt utbyte på ett positivt sätt. Ytterligare insatser från förskrivare krävs dock för att patienternas åsikt om generiskt utbyte ska förbättras.
2

Äldre läkemedelskonsumenter och generiskt utbyte på apotek : Problem i samband med generiskt utbyte

Söderlund, Mikael January 2016 (has links)
No description available.
3

Generiskt utbyte på apotek : En enkätundersökning om svenska akademiker med utländsk bakgrunds uppfattning om generikautbytet

Saleh, Zahra January 2016 (has links)
Inledning Reformen generiskt utbyte genomfördes i Sverige år 2002. Enligt svensk lag är apoteken skyldiga att byta ut originalläkemedlet mot det likvärdiga läkemedel som är det billigaste under den perioden. Originalläkemedel och generiska läkemedel ska vara identiska och bestå av samma aktiva substans med samma mängd, dock kan hjälpämnena variera. Reformen innebär ekonomiska besparingar för både samhället och individer. Kritik riktad mot utbytet på grund av patientsäkerheten relaterat till risker med biverkningar, felmedicinering och följsamhet. Information finns som staten tagit fram om generisk förskrivning och hur vårdpersonal förhåller sig till det.Både förskrivare och farmaceut har en positiv inställning till utbytet vilket rapporter visat. Det har gjorts studier i andra länder där de undersökt hur kunder ser på generiskt utbyte. Denna studie lyfter fram en särskilt målgrupp som inte har studerats tidigare för att uppskatta deras åsikter och attityder om generiskt utbyte. Syfte Syftet med detta arbete är att undersöka gruppen som deras generella uppfattning om generikautbytet. Mer specifikt undersöks vilka faktorer som är viktiga och som kan påverka deras uppfattning och acceptans till generikautbyte. Metod En webbenkät tilldelades i Facebookgruppen ”Svenska akademiker med utländsk bakgrund”. Totalt var det 4298 medlemmar i gruppen varav 141 som deltog i studien vilket visar en låg svarsfrekvens. Enkäten utformades via Googleforms och datainsamlingen samlades via programmet. Tidsperioden för enkäten var mellan den 9-24/2- 2016 med en påminnelse efter 1,5 vecka i Facebookgruppen. Efter två veckor avslutades enkäten och datainsamlingen påbörjades. Resultat och diskussion Majoriteten (70%) av deltagarna angav att de hade accepterat bytet. Framförallt var det ekonomiska orsaker och tillräcklig information från farmaceuten uppgavs som viktiga anledningar till acceptans av utbytet. De som inte accepterade utbytet angav att de inte kände sig bekväma med att göra det, inte fått tillräckligt med information om utbytet av förskrivare och var oroliga för sämre effekt. Farmaceuter har en nyckelroll vad gäller information om generiskt utbyte. Andelen som fick information om utbytet från läkare tyckte inte denna vara tillräcklig. På grund av detta bör mer satsningar göras för att förbättra information mellan förskrivare och patient. Slutsats Studien hittade inga signifikanta skillnader mellan under grupper såsom svenskfödda och utländskfödda inom gruppen ”Svenska akademiker med utländsk bakgrund”. Acceptansen har varit lika hög bland deltagarna vilket kan förklaras av deras akademiska bakgrund. I framtiden bör statliga myndigheter göra satsningar på att även utbilda och följa upp att förskrivare är med och informerar sina patienter i tidig skede för att minimera ytterligare risker för osäkerhet kring generika och generiskt utbyte.
4

Vad hende sedan? : En studie om hen i gymnasieskolans svenskundervisning / What happhened next? : A study of hen in the teaching of Swedish at upper secondary school level.

Junghagen Öberg, Lena, Norkvist, Tove January 2019 (has links)
This study focuses on the Swedish gender-neutral pronoun hen in upper-secondary Swedish teaching. Teachers were asked to participate in a survey with questions regarding hen to reveal if and how hen was included in their teaching in one way or another. It was also of interest to see what the teachers thought of hen in general and whether or not they used the word in their language. At the same time, certain parts were analysed in textbooks to see if hen was a part of the material that is distributed to the students. It was found that hen appears in textbooks, however, it was mostly in a meta-context and the textbooks did not have hen instead of double forms such as he/she. It was also found that most of the teachers thought of hen in a positive way, but the results show that teachers are more positive to the generic hen in comparison to the specific hen. A majority of the teachers in this study use hen but it is mostly within their work and not outside of school which indicates a moral usage rather than a natural usage. The results indicate that there is a lack of specific usage of hen in textbooks and also among teachers, but this may be due to the lack of transgender people. There is also a lack of natural usage of the generic hen in the textbooks instead of non gender-neutral pronouns.
5

Vem är man och vem är du? : En studie i bruket av du som generiskt pronomen

Lund, Rasmus January 2012 (has links)
I föreliggande uppsats studeras bruket av du som generiskt, obestämt pronomen. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka huruvida användandet av generiskt du har ökat i relation till användandet av generiskt man mellan 1991 och 2011. Det undersökta materialet består av återgivet tal i tidningsartiklar. Sammanlagt 200 belägg för generiskt du och man har studerats för vartdera året. Resultatet visar att andelen generiska du:n av dessa 200 belägg år 1991 var 5 %. År 2011 var andelen generiska du:n däremot 7 %. Denna ökning kan te sig liten, men siffrorna ger en inte helt rättvis bild då beläggen för generiskt du från 1991 var fördelade på 4 personer medan beläggen från 2011 var fördelade på 10 personer. Med andra ord använde egentligen mer än dubbelt så många personer generiskt du 2011 jämfört med 1991. Undersökningens kvalitativa del visar att det verkar finnas skillnader mellan hur dessa två generiska pronomen används. Vissa personer tycks göra en skillnad mellan generiskt man och generiskt du. I två fall visade sig dessutom man inte vara utbytbart mot du.
6

En som könsneutralt generaliserande pronomen : – ett feministiskt och normkritiskt reformförslag

Johansson, Maria January 2014 (has links)
Uppsatsen behandlar ett nytt bruk av en som könsneutralt generaliserande pronomen och det normkritiska och feministiska reformförslag som ligger bakom. Syftet med uppsatsen var att studera bruket av en och det bakomliggande reformförsöket, vilket gjordes i tre komplette­rande delundersökningar. Genom en inledande kartläggning av bruket beskrevs det nya bruket av en samt var och av vilka en används. Grunderna till bruket fastställdes med hjälp av kvalitativa intervjuer med centrala aktörer i reformförsöket. Slutligen studerades universitets­studenters uppfattning om en genom en enkätundersökning, då de sågs som tänkta användare och möjliga aktörer. Resultaten visade att det nya bruket av en förekommer både i informella och mer formella texter, och att bruket grundar sig i ett feministiskt ställningstagande då centrala aktörer använder en för att frångå mannen som norm. Vidare framgick att flera av studenterna hade uppmärksammat bruket av en och var relativt positivt inställda till att använda pronomenet. Dock uppfattade studenterna en som neutralt, dialektalt eller värdeladdat. Slutsatser som drogs av uppsatsen var att en är feministisk språkplanering som syftar till att synliggöra och medvetandegöra språklig sexism samt skapa ett könsneutralt och inkluderade språk. Pronomenet en kan också ses som ett feministiskt symbolord som förmedlar en genusmedvetenhet.
7

Buscamos profesor@s : Un estudio del género gramatical en anuncios de trabajo y dentro del profesorado sueco / Buscamos profesor@s : A Study of the Use of Grammatical Gender in Spanish Job Advertisements and by the Swedish Teachers of Spanish

Palm, Clara January 2015 (has links)
El objetivo del presente estudio es investigar el uso preferido del género gramatical y en particular el genérico masculino. Muchos son los estudios realizados sobre el genérico masculino en otras lenguas, pero pocos los que se han centrado en describir el uso en el español. Es por ello que pretendemos profundizar el entendimiento de este campo mediante un análisis del género gramatical usado para denominar profesiones y cargos en bolsas de trabajo en la página web española, y además cómo el profesorado sueco lo aplica cuando refieren a alumnos oralmente o por escrito y cómo prefieren que otros hagan referencia a su propia profesión. El corpus consta de títulos de 265 anuncios de cuatro profesiones de cuatro sitios web españoles y 69 respuestas de un cuestionario compartido en un grupo para profesores de español en Facebook. Es un estudio del tipo cuantitativo y se analiza el resultado según el uso del género gramatical. Partimos de la hipótesis de que hay una gran variedad de uso; en gran parte arbitraria, pero también que se organiza el uso según los estereotipos. Los hallazgos principales son que en el 69 % de los anuncios de trabajo el uso más frecuente no es el genérico masculino sino la inclusión de las dos formas gramaticales, hecha de varias maneras y en el uso entre los profesores el genérico masculino es el más usado, no obstante, hay una multitud de preferencias y para resumir constatamos que hay una gran variedad en el uso en los contextos investigados.

Page generated in 0.0532 seconds