Studien syftar till att förklara hur vägledningssamtal praktiseras inom tre valda verksamheter – gymnasieskolan, Arbetsförmedlingen samt Arenan (introduktionsprogram), utifrån verksamma studie- och yrkesvägledares upplevelser. Fokus ligger på (1) hur utformning i form av målsättning, målgrupp och yrkesbeskrivning påverkar samtalet, (2) hur sökandes behov påverkar samtalet samt (3) hur vägledarna motiverar val av vägledningsmetod. Intervjuer genomfördes med verksamma vägledare inom verksamheten och vald analysmetod för data var analys av meningsinnehåll. Teoretiska utgångspunkter för studien var ”samtalstyper” samt fem vägledningsmodeller vilka är välkända inom vägledningsområdet. Resultatet visade att på Arbetsförmedlingen påverkades samtalet starkt av målsättning. Behoven påverkade samtalen att kretsa kring att identifiera styrkor och matchning, där lösningsinriktad samtalsmodell dominerade. På Arenan påverkades samtalet starkt av målgruppen, men målsättningen uppnåddes därigenom. Samtalsbehov kretsade kring stöd och motivation. Stegmodell praktiserades, vilka motiverades av dess flexibilitet och kartläggning, därtill lösningsfokuserade modeller vilka motiverades genom ett fokus på förändringsarbete. På gymnasieskolan påverkade yrkesbeskrivningen starkt samtalet genom resurser/förväntningar. Behov påverkade samtalet till att kretsa kring valalternativ och försäkran om rätt val med mera. Verksamheten hade inslag av alla ovanstående modeller, vilka motiverades av stegmodellens systematik och det lösningsinriktades ”empowerment”. Här återfanns konstruktivistisk vägledning som motiverades av levnadsrum och icke-styrande. Andra slutsatser som framkom var den roll vägledarna axlade, hur den påverkade samtalet och att eklektiskt förhållningssätt ofta motiverades som viktigare än en konkret metod.

BSR Svenska AB har gett oss uppgiften är att göra deras Portable Programming Carrier 3 (PPC 3) till en felkodsläsare som klarar av att läsa och radera generiska felkoder. Felkodsläsaren kommer kallas för PPC Diagnostic System och kommer att kunna användas till alla bilar med OBDII-uttag. Meningen är att vem som helst ska kunna kontrollera och radera felkoder i sin bil. De generiska felkoderna är mestadels lagstadgade och har oftast koppling med drivlina eller miljöklassificerade värden på bilen. / BSR Svenska AB have developed a diagnostic device for cars and the task at hand is to develop this device called PPC diagnostic to make it compatible with generic OBDII codes. This will make it easier for the ordinary person to control their cars and check if there is anything wrong, that is contained in the generic protocol. This includes mostly a lot of probes weather they are ok or not and also a lot of values for temperature and similar stuff, but the most important part of the generic fault codes is the environmental fault codes.

<p>In this paper, generic reference in a collection of juridical texts is examined, with focus on third person singular pronouns. The object of the study is to find out which generic pronouns occur in the material along with their relative distribution, but also to display further use patterns and to offer plausible explanations for these patterns. Another object is to evaluate whether the use of generic pronouns corresponds with language planners’ recommendations for non-sexist language. The corpus studied consists of <em>Rikspolisstyrelsens författnings­samling</em> (“Statute Book of the Swedish National Police Board”), comprising 172 documents written between 1974 and 2009.</p><p>The study is divided into two parts. In the quantitative part, the occurrence of generic pronouns in the material is studied, as well as changes in distribution over time. In the qualitative part, the use of the pronouns is more closely examined, with regard to specific referents and textual contexts.</p><p>The main findings are as follows. Only three out of seven examined generic pronouns appear in the material. The gender neutral <em>han eller hon</em> and the masculine <em>denne</em> are predominant, while the masculine <em>han</em> is relatively scarce. Seen over time, <em>han</em> has diminished considerably whereas <em>han eller hon </em>and <em>denne</em> have increased greatly. A general feature of the material is that the use of pronouns is inconsistent, but several patterns, overlapping each other, are nevertheless discernible. The use of generic pronouns does not entirely correspond with language planners’ recommendations. It is true that linguistic directives and initiatives seem to have had a direct or indirect impact on the material, which appears from an increased and extended, sometimes even surprising, use of <em>han eller hon</em> (for instance regarding referents within the police field and referents associated with weapons), as well as from a decreased and limited use of <em>han</em>. However, <em>denne</em> is still prevalent, possibly as a substitute for the disdained <em>han</em>, and on the whole masculine reference is prevailing in the material.</p>

In this paper, generic reference in a collection of juridical texts is examined, with focus on third person singular pronouns. The object of the study is to find out which generic pronouns occur in the material along with their relative distribution, but also to display further use patterns and to offer plausible explanations for these patterns. Another object is to evaluate whether the use of generic pronouns corresponds with language planners’ recommendations for non-sexist language. The corpus studied consists of Rikspolisstyrelsens författnings­samling (“Statute Book of the Swedish National Police Board”), comprising 172 documents written between 1974 and 2009. The study is divided into two parts. In the quantitative part, the occurrence of generic pronouns in the material is studied, as well as changes in distribution over time. In the qualitative part, the use of the pronouns is more closely examined, with regard to specific referents and textual contexts. The main findings are as follows. Only three out of seven examined generic pronouns appear in the material. The gender neutral han eller hon and the masculine denne are predominant, while the masculine han is relatively scarce. Seen over time, han has diminished considerably whereas han eller hon and denne have increased greatly. A general feature of the material is that the use of pronouns is inconsistent, but several patterns, overlapping each other, are nevertheless discernible. The use of generic pronouns does not entirely correspond with language planners’ recommendations. It is true that linguistic directives and initiatives seem to have had a direct or indirect impact on the material, which appears from an increased and extended, sometimes even surprising, use of han eller hon (for instance regarding referents within the police field and referents associated with weapons), as well as from a decreased and limited use of han. However, denne is still prevalent, possibly as a substitute for the disdained han, and on the whole masculine reference is prevailing in the material.

Denna uppsats undersöker hur en som ett generiskt pronomen mottas i jämförelse med det generiska pronomenet man när de presenteras i samman kontext. Att använda en som ett generiskt pronomen är en diskussion som uppkommit inom feministiska kretsar för att utmana den manliga normen. Tidigare forskning har visat att en har använts som ett alternativ till det generiska pronomenet man med syfte att vara ett könsneutralt och inkluderande alternativ för att motverka språklig diskriminering. Man anses skapa mentala bilder av en person av manligt kön vilket bidrar till samhällets manliga norm. Studier visar dock även att det finns restriktioner kring bruket av en, både hos språkbrukare och hos den institutionaliserade språkvården i Sverige. Syftet med denna studie är således att studera vilka könskonceptualiseringar som de båda pronomenen skapar och hur resultatet av detta förhåller sig till de feministiska intentioner som ligger bakom reformen. För att undersöka de restriktioner som finns kring frågan undersöks även de båda pronomenens lättlästhet samt om det framkommer språkattityder när orden används i praktiken. Genom en enkätundersökning med två olika men identiska enkäter där enbart det generiska pronomenet skiljer sig studeras dessa tre delar. Resultatet visar att en som ett generiskt pronomen inte lever upp till sina intentioner i frågan om könskonceptualiseringar då det skapade fler föreställningar av en person av ett manligt kön, medan man uppfattas som mer könsneutralt. Inget av pronomenen skapade några konceptualiseringar av en person bortom det binära könssystemet och inkluderar således inte personer som inte identifierar sig som kvinna och man. Vid jämförande av de båda pronomenens lättlästhet skapar en högre svårigheter än man. Vid undersökningen om språkattityder gav man inga utslag medan en skapade reaktioner hos informanterna. Det attityder som förekom hade dock en blandad karaktär men det kan dras slutsatser om att en är ett mer iögonfallande alternativ än man. På grund av studiens storlek bör resultatet skådas som ett inlägg i den rådande diskussionen och uppmanar till fortsatt forskning inom ämnet.

To use en (one) as a generic pronoun in subject position, instead of the more traditional man, became more widespread in Swedish language during the beginning of the 21st century. The predominant motif of the substitution is to influence the language in a trajectory of gender equality by replacing the pronoun man, which can be considered androcentric due to its resemblance with the noun man (man). According to linguistic authorities the use of en is grammatically correct, but man is more generally accepted.  This study uses discourse theory to research attitudes among teachers at high school and professors at college/university level towards en as a generic pronoun. The 89 participants have answered a web-based survey covering their attitudes and their actions when (and if) their students use en in written assignments. The results show that the attitudes and actions differ, more between individuals than between groups. Most participants do accept the usage among students, even if they do not use it themselves nor consider it a positive or necessary language reform. Further, the result of the discourse analysis shows somewhat contesting discourses of gender equality, dialect, and proficiency, within a discourse order of linguistic correctness.

<p>Föreliggande uppsats utgår från ett potentiellt problem för Försvarsmakten att i det nyligen införda tvåbefälssystemet omhänderta den högskolemässigt utbildade officeren som sannolikt generellt innehar en högre utbildningsnivå och mer uttalad karriärambition än de äldre yrkesofficerarna från det tidigare enbefälssystemet NBO.</p><p>Uppsatsens syfte är att tydliggöra vilka förutsättningar på arbetsplatsen som gäller för tvåbefälsystemets högskolemässigt utbildade officerare vid officersprogrammet ur ett anställningsbarhetsperspektiv. Anställningsbarhetsbegreppet kommer att utgöra det redskap som jag applicerar på det avgränsade empiriska materialet för att se vilka förutsättningar, som gäller på arbetsplatsen i jämförelse med kraven i examensbeskrivningen för de högskolemässigt utbildade officerarna då de tagit examen sommaren 2010. Är de anställningsbara? Genom en dokumentgranskning tolkas och jämförs de dokument som ligger till grund för officersutbildningen och de strategiska styrdokument som definierar Försvarsmaktens verksamhet.</p><p>Resultatet visar utifrån ett anställningsbarhetsperspektiv att Försvarsmaktens dokument och officersprogrammets utbildningsplan samt examensbeskrivning i stort sett stämmer väl överens vilket borgar för en hög anställningsbarhet hos officeren.</p> / <p>Present thesis raises a potential problem for the Swedish Armed Forces to care for its academically trained officers of the newly imposed all rank system. They will generally hold possession of a higher level of education and also generally express a greater concern for their advancement than their predecessors of the old rank system.</p><p>The object of the thesis is to illustrate what conditions that applies on the workplace for the academically trained officers of a employability perspective when commissioned. The employability definition will be used as the tool applied on the empirical material to see what conditions that is applicable on the workplace in comparison with the demands of the examination requirements for the academically trained officers when they get commissioned in the summer of 2010. Are the employable? Thru a qualitative study of documents regarding the education of officers and the Armed Forces strategic activities it’s contents are interpreted and compared.</p><p>The result shows from a employability perspective that the Armed Forces documents and the officers programme’s examination requirements and education plan mainly correspond which is a guarantee for a high level of employability for the officer.</p>

Föreliggande uppsats utgår från ett potentiellt problem för Försvarsmakten att i det nyligen införda tvåbefälssystemet omhänderta den högskolemässigt utbildade officeren som sannolikt generellt innehar en högre utbildningsnivå och mer uttalad karriärambition än de äldre yrkesofficerarna från det tidigare enbefälssystemet NBO. Uppsatsens syfte är att tydliggöra vilka förutsättningar på arbetsplatsen som gäller för tvåbefälsystemets högskolemässigt utbildade officerare vid officersprogrammet ur ett anställningsbarhetsperspektiv. Anställningsbarhetsbegreppet kommer att utgöra det redskap som jag applicerar på det avgränsade empiriska materialet för att se vilka förutsättningar, som gäller på arbetsplatsen i jämförelse med kraven i examensbeskrivningen för de högskolemässigt utbildade officerarna då de tagit examen sommaren 2010. Är de anställningsbara? Genom en dokumentgranskning tolkas och jämförs de dokument som ligger till grund för officersutbildningen och de strategiska styrdokument som definierar Försvarsmaktens verksamhet. Resultatet visar utifrån ett anställningsbarhetsperspektiv att Försvarsmaktens dokument och officersprogrammets utbildningsplan samt examensbeskrivning i stort sett stämmer väl överens vilket borgar för en hög anställningsbarhet hos officeren. / Present thesis raises a potential problem for the Swedish Armed Forces to care for its academically trained officers of the newly imposed all rank system. They will generally hold possession of a higher level of education and also generally express a greater concern for their advancement than their predecessors of the old rank system. The object of the thesis is to illustrate what conditions that applies on the workplace for the academically trained officers of a employability perspective when commissioned. The employability definition will be used as the tool applied on the empirical material to see what conditions that is applicable on the workplace in comparison with the demands of the examination requirements for the academically trained officers when they get commissioned in the summer of 2010. Are the employable? Thru a qualitative study of documents regarding the education of officers and the Armed Forces strategic activities it’s contents are interpreted and compared. The result shows from a employability perspective that the Armed Forces documents and the officers programme’s examination requirements and education plan mainly correspond which is a guarantee for a high level of employability for the officer.

I det här arbetet har vi undersökt hur man kan generalisera en samling krav för att därigenom generalisera det system som kraven ligger till grund för. På det sättet kan man göra ett system tillämpbart över fler användningsområden än det ursprungligen var avsett för. Vi har utvecklat två artefakter i form av en stegmodell och en prototyp för att uppnå detta.

Användningen av en istället för man som nominativform för det svenska generiska pronomenet har varit en av den feministiska språkpolitikens stora frågor under det senaste decenniet. Den här studien har undersökt hur användningen faktiskt ser ut på nätet, både genom en diakron delstudie på bloggar under perioden 1998-2017 och genom en synkron jämförelse mellan olika texttyper. Därtill har studien undersökt ifall andelen nominativt en ökar i relation till dess motsvarighet man. Resultatet av dessa undersökningar är att användningen ökar, både över tid och i andelar, men att det går långsamt och att användningen av man fortfarande uppgår till omkring 99% av alla förekomster av det generiska pronomenet i subjektsposition. Olika argument har föreslagits av olika forksare angående hur nominativt en faktiskt kan användas, med begränsningar till vissa kontexter eller till vissa referenter. Resultaten från den sista delstudien i den här uppsatsen visar att en kan användas i samma kontexter och med samma referenter som man. Sedan diskuteras resultaten i relation till tidigare studier vad det gäller hur en och man kan användas.