In this study the authors are exploring the profession of the military officer. The authors, which are military officers themselves, are doing this with an inductive quality based research method within a social science context. The military officer’s profession has during recent decades been under extensive changes both in organization and exercise within the military authorities of Sweden. Together with the political changes in the country of Sweden and the global changes regarding the strategic and security environment this has led to another view of the profession and its military context. These changes have led us to the need of explaining and the clarification of definitions, practice and concepts of the military officer. The investigation of the profession is conducted with an inside perspective. This study starts with interviews conducted together with personnel that in some way have a connection to the military profession. The interviews contain the core of the investigation, empirical data that tell us something about the profession of military officers, their on-the-job experiences and assumptions and conclusions regarding their own profession. Then follow an examination of doctrine and other literature regarding profession in a Swedish military context. This empirical data has led to a result presented as a model describing the military officer’s profession. The model itself is the first contribute of the study. The model has been used as an analytical instrument when investigating further empirical data. The interviews are divided into two different stages in the survey, the first part of interviews led to the model and the second part contains group interviews and this is where the actual analyses were completed. The main question of the study is whether the profession of military officers is coherent and congruent. The second contribute of this study is empirical findings that tell us a shift of focus is underway and has been for a while, within the profession, a "target-means displacement". This shifting of focus is explained using the practice of different logics, management logic and the logic of war. Management logic is defined mainly as bureaucracy and administration without an explicit connection to military knowledge and skills. The logic of war is defined as the opposite, knowledge and skills closely connected to the ability of leading, conducting and the organizing of combat at different tactical levels. Key words: Profession, military profession, officer’s military profession, management logic, the logic of war, bureaucracy, administration, focus shift, "target-means displacement.

This essay examines whether the tactics training during the officers' program is in line with the current research situation based on protection against firepower, the effects of weapons and also masking, and whether it provides a sufficient training position for the cadets for future positions at the tactical level. The purpose of the study is to take an inventory of the cadets' training position in tactics and if there are any background variables that have a causal relationship with the explicit educational level, and what they would be. The survey is motivated by the officer’s professional requirements for contemporary and scientifically based training and the objectives for the officers’ program, which aim to give the cadet's a basic ability to work as an officer in stressful environments based on military expertise. The results of the survey come from statistical analysis with data collected through questionnaires that included collection of: background variables, statements about tactics courses and four tactical scenarios, where the respondent in the role of platoon leader, would prioritize tactical measures based on given enemy conditions and associated threats. The outcome shows that the cadets have a basic and sufficient educational level and understanding in tactics. However, all of them need further education regarding protection against firepower and the effects of weapons, as well as masking, as measures for these are not fully prioritized, but only in certain cases and then in a limited way. However, the tactical training has given the cadets a perceived feeling that the competence acquired is sufficient to be able to work as an officer in the future.

Studien handlar om civil-militära relationer och att militär makt styrs genom demokratisk kontroll i demokratier för att inte bli alltför stark gentemot samhället, vilket innebär att politiker har civil överhöghet över militären och officerare. Att militären ska vara tillräckligt stark för att försvara samhället, men ändå tillräckligt underordnad folkvalda politiker så de följer politiska direktiv anses av forskarna vara en paradox, och denna balans uppfattas utmanande att få till. Vidare är problemet att dagens officerare är en del av det civila samhället, och förväntas vara goda medborgare precis som folket. Detta gör att officerare riskerar att hamna mitt emellan de funktionella och samhälleliga imperativen som militären styrs av, vilket antas kunna skapa friktion. Syftet med studien är dels att omhänderta officersprofessionens egna upplevelser av demokratisk kontroll och civil överhöghet, dels att ge ett svenskt perspektiv på dessa fenomen.    Resultatet visar att såväl forskare som respondenter är överens om att demokratisk kontroll och civil överhöghet är det enda tänkbara styrsättet över militären i demokratier. Folket väljer politiker som styr samhället och genom demokratisk kontroll försvaras ordningen med civil överhöghet över militären. Vidare visar resultatet att den svenska officersprofessionen endast påverkas positivt av demokratisk kontroll och civil överhöghet samt att lojalitet gentemot politiken är en självklarhet för officerare. Systemet är inbyggt i officerskollektivet och är något officerare förhåller sig till. Uppfattningen är att officersprofessionen inte ska påverkas av demokratisk kontroll och civil överhöghet, då endast högre officerare har i uppgift att dialogisera med den politiska nivån.

<p>Föreliggande uppsats utgår från ett potentiellt problem för Försvarsmakten att i det nyligen införda tvåbefälssystemet omhänderta den högskolemässigt utbildade officeren som sannolikt generellt innehar en högre utbildningsnivå och mer uttalad karriärambition än de äldre yrkesofficerarna från det tidigare enbefälssystemet NBO.</p><p>Uppsatsens syfte är att tydliggöra vilka förutsättningar på arbetsplatsen som gäller för tvåbefälsystemets högskolemässigt utbildade officerare vid officersprogrammet ur ett anställningsbarhetsperspektiv. Anställningsbarhetsbegreppet kommer att utgöra det redskap som jag applicerar på det avgränsade empiriska materialet för att se vilka förutsättningar, som gäller på arbetsplatsen i jämförelse med kraven i examensbeskrivningen för de högskolemässigt utbildade officerarna då de tagit examen sommaren 2010. Är de anställningsbara? Genom en dokumentgranskning tolkas och jämförs de dokument som ligger till grund för officersutbildningen och de strategiska styrdokument som definierar Försvarsmaktens verksamhet.</p><p>Resultatet visar utifrån ett anställningsbarhetsperspektiv att Försvarsmaktens dokument och officersprogrammets utbildningsplan samt examensbeskrivning i stort sett stämmer väl överens vilket borgar för en hög anställningsbarhet hos officeren.</p> / <p>Present thesis raises a potential problem for the Swedish Armed Forces to care for its academically trained officers of the newly imposed all rank system. They will generally hold possession of a higher level of education and also generally express a greater concern for their advancement than their predecessors of the old rank system.</p><p>The object of the thesis is to illustrate what conditions that applies on the workplace for the academically trained officers of a employability perspective when commissioned. The employability definition will be used as the tool applied on the empirical material to see what conditions that is applicable on the workplace in comparison with the demands of the examination requirements for the academically trained officers when they get commissioned in the summer of 2010. Are the employable? Thru a qualitative study of documents regarding the education of officers and the Armed Forces strategic activities it’s contents are interpreted and compared.</p><p>The result shows from a employability perspective that the Armed Forces documents and the officers programme’s examination requirements and education plan mainly correspond which is a guarantee for a high level of employability for the officer.</p>

Föreliggande uppsats utgår från ett potentiellt problem för Försvarsmakten att i det nyligen införda tvåbefälssystemet omhänderta den högskolemässigt utbildade officeren som sannolikt generellt innehar en högre utbildningsnivå och mer uttalad karriärambition än de äldre yrkesofficerarna från det tidigare enbefälssystemet NBO. Uppsatsens syfte är att tydliggöra vilka förutsättningar på arbetsplatsen som gäller för tvåbefälsystemets högskolemässigt utbildade officerare vid officersprogrammet ur ett anställningsbarhetsperspektiv. Anställningsbarhetsbegreppet kommer att utgöra det redskap som jag applicerar på det avgränsade empiriska materialet för att se vilka förutsättningar, som gäller på arbetsplatsen i jämförelse med kraven i examensbeskrivningen för de högskolemässigt utbildade officerarna då de tagit examen sommaren 2010. Är de anställningsbara? Genom en dokumentgranskning tolkas och jämförs de dokument som ligger till grund för officersutbildningen och de strategiska styrdokument som definierar Försvarsmaktens verksamhet. Resultatet visar utifrån ett anställningsbarhetsperspektiv att Försvarsmaktens dokument och officersprogrammets utbildningsplan samt examensbeskrivning i stort sett stämmer väl överens vilket borgar för en hög anställningsbarhet hos officeren. / Present thesis raises a potential problem for the Swedish Armed Forces to care for its academically trained officers of the newly imposed all rank system. They will generally hold possession of a higher level of education and also generally express a greater concern for their advancement than their predecessors of the old rank system. The object of the thesis is to illustrate what conditions that applies on the workplace for the academically trained officers of a employability perspective when commissioned. The employability definition will be used as the tool applied on the empirical material to see what conditions that is applicable on the workplace in comparison with the demands of the examination requirements for the academically trained officers when they get commissioned in the summer of 2010. Are the employable? Thru a qualitative study of documents regarding the education of officers and the Armed Forces strategic activities it’s contents are interpreted and compared. The result shows from a employability perspective that the Armed Forces documents and the officers programme’s examination requirements and education plan mainly correspond which is a guarantee for a high level of employability for the officer.

För att leda under riskfyllda situationer måste det finnas tillit mellan chefen och de som leds. Detta är ännu viktigare i ett system som praktiserar uppdragstaktik där chefer på lägsta nivå förväntas fatta självständiga beslut och ta risker för att uppnå högre chefs syfte. Vad är det som gör att en soldat känner denna tillit för sin chef? Uppsatsens syfte är att undersöka detta och specifikt i svenska armén på soldatnivå. Studien nyttjar en kvantitativ enkätundersökning på svenska yrkessoldater i arméns markstridsförband. Resultatet visar likt tidigare undersökningar på amerikanska soldater och svenska officerare att faktorn Förmåga värderas högre än faktorerna Välvilja och Integritet. Detta skiljer sig från forskningsresultat på anställda i civila sektorn. Undersökningen visar också att detta fokus på Förmåga leder till en ökad tillit till specialistofficerare och en minskad tillit till officerare. Anledningen till detta verkar vara en uppfattad brist på Förmåga hos officerare.

Försvarsmakten (FM) behöver kompetenta officerare med vana till väpnad strid. Genom att synliggöra och tillvarata officerare med utlandserfarenhet kan kompetensen användas på ett sätt som ökar försvarsförmågan och behåller kompetensen inom FM. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur officerens kompetens förstås och omhändertas efter utlandstjänstgöring av personalplanerande officerare- chefer på bataljonsnivån i armén. För att uppnå syftet har författaren genom den tematiska analysen (TA) en ansats till objektiv tolkning av respondenternas subjektiva syn på officerskompetens vilket sedan beskrivs i resultatet. Genom ansatsen till objektiv tolkning har författaren utvecklat ett förslag till förståelsemodell av kompetens till vidare forskning i slutet av uppsatsen.   Författaren lyfter även fram och diskuterar teori i uppsatsen om officerskompetens med historiska återkopplingar för att visa att officerskompetensens har, och kommer att utvecklas genom att officeren får möjlighet till att delta i skarpa insatser. Författarens abduktiva ansats med TA skapar två huvudteman. Det första är förståelsen av kompetens som har två underteman: definitionen av kompetens och kompetensens värde. Det andra huvudtemat är tillvaratagandet av kompetens som har två underteman: organisationen som drivkraft och kompetensuppbyggnad. Dessa teman utgör uppsatsens resultat som diskuteras i kapitel fem och ger svar på uppsatsens forskningsfråga.