Chemnitz, Techn. Universiẗat, Diss., 2001.

<p>Syftet med denna uppsats är att försöka belysa de enskilda relationernas betydelse för de gruppdynamiska processerna, och detta i första hand utifrån en socialpsykologisk ansats. För att kunna få möjlighet att undersöka detta fenomen, har jag valt att arbeta med så kallade ”tillfälliga grupper”. Dessa består av personer utan allt för stor inbördes relation samt vilka endast hade fått information om att de skulle deltaga i gruppintervjuer där det skulle diskuteras kring olika etiska dilemman. Vad jag som intervjuledare inte avslöjade var att jag endast ville iaktta det relationella spelet som uppstår i enlighet med de gruppdynamiska processerna. Jag anser med andra ord att den rådande diskursen kring gruppdynamiska processer är starkt förankrad med psykologiska begrepp och teorier. De inriktningar som i främsta hand är relaterat till de gruppdynamiska processerna är grupp- och organisationspsykologi. Här anser jag att socialpsykologin starkt kan bidra med en mer nyanserad och uppdaterad syn på de gängse teoribildningarna. </p><p>Min undersökning är baserad på två gruppintervjuer (tillfälliga grupper) med sammanlagt nio personer. Jag har utgått från en kvalitativ ansats som är hermeneutiskt inspirerad samt diskursanalytiskt analyserad. Detta leder till att resultatet bör läsas som nära knutet till intervjurespondenternas utsagor. Deras diskussioner utifrån de etiska dilemmana speglar ett gruppdynamiskt förhållande utifrån mina två tillfälliga intervjugrupper. I min teori koncentrerar jag mig på två teoretiker, nämligen Charles S. Peirce och Norbert Elias. Dessa använder jag mig sedan under min analys för att belysa mitt resultat utifrån en socialpsykologisk ansats. </p><p>Uppsatsen visar på att den relationella processen mellan människor lyser igenom även i tillfälliga grupper som till råga på allt diskuterar kring något ”allvarliga” frågor. I min analys använder jag mig av både Peirce och Elias för att visa på att den relationella process som uppstår i grupperna resulterar i en allmän förståelse som bygger på en ”abduktionsprocess”, denna process kallar jag för ”gruppabduktion”. </p><p>Min huvudsakliga slutsats blir att det relationella samspelet mellan deltagarna i de tillfälliga grupperna tillsammans bildar en så kallad ”gruppabduktion”, vilken bidrar till en ökad förståelse för både de enskilda individerna som för gruppen som helhet. Detta hänger samman med Elias resonemang om att en grupp inte är något annat än en samling enskilda individer. Det som händer i relationen mellan gruppdeltagarna är att deras gemensamma gruppdynamik bidrar till en abduktionsprocess vilken i sin tur skapar en utvidgad förståelse, både för dem själva som för gruppen som helhet.</p>

Syftet med denna uppsats är att försöka belysa de enskilda relationernas betydelse för de gruppdynamiska processerna, och detta i första hand utifrån en socialpsykologisk ansats. För att kunna få möjlighet att undersöka detta fenomen, har jag valt att arbeta med så kallade ”tillfälliga grupper”. Dessa består av personer utan allt för stor inbördes relation samt vilka endast hade fått information om att de skulle deltaga i gruppintervjuer där det skulle diskuteras kring olika etiska dilemman. Vad jag som intervjuledare inte avslöjade var att jag endast ville iaktta det relationella spelet som uppstår i enlighet med de gruppdynamiska processerna. Jag anser med andra ord att den rådande diskursen kring gruppdynamiska processer är starkt förankrad med psykologiska begrepp och teorier. De inriktningar som i främsta hand är relaterat till de gruppdynamiska processerna är grupp- och organisationspsykologi. Här anser jag att socialpsykologin starkt kan bidra med en mer nyanserad och uppdaterad syn på de gängse teoribildningarna. Min undersökning är baserad på två gruppintervjuer (tillfälliga grupper) med sammanlagt nio personer. Jag har utgått från en kvalitativ ansats som är hermeneutiskt inspirerad samt diskursanalytiskt analyserad. Detta leder till att resultatet bör läsas som nära knutet till intervjurespondenternas utsagor. Deras diskussioner utifrån de etiska dilemmana speglar ett gruppdynamiskt förhållande utifrån mina två tillfälliga intervjugrupper. I min teori koncentrerar jag mig på två teoretiker, nämligen Charles S. Peirce och Norbert Elias. Dessa använder jag mig sedan under min analys för att belysa mitt resultat utifrån en socialpsykologisk ansats. Uppsatsen visar på att den relationella processen mellan människor lyser igenom även i tillfälliga grupper som till råga på allt diskuterar kring något ”allvarliga” frågor. I min analys använder jag mig av både Peirce och Elias för att visa på att den relationella process som uppstår i grupperna resulterar i en allmän förståelse som bygger på en ”abduktionsprocess”, denna process kallar jag för ”gruppabduktion”. Min huvudsakliga slutsats blir att det relationella samspelet mellan deltagarna i de tillfälliga grupperna tillsammans bildar en så kallad ”gruppabduktion”, vilken bidrar till en ökad förståelse för både de enskilda individerna som för gruppen som helhet. Detta hänger samman med Elias resonemang om att en grupp inte är något annat än en samling enskilda individer. Det som händer i relationen mellan gruppdeltagarna är att deras gemensamma gruppdynamik bidrar till en abduktionsprocess vilken i sin tur skapar en utvidgad förståelse, både för dem själva som för gruppen som helhet.

Utgångspunkten i vår uppsats grundar sig i en uppgivenhet och en viss ilska kring det faktum attförändringsarbete i organisationer gång på gång misslyckas. Det är ingen nyhet att vi inte riktigtklarar av förändringsarbete, men trots det så fortsätter man att försöka lösa problemen på sammasätt som innan; genom att producera fler och fler texter, där alla verkar i princip säga samma sak.Antingen formuleras generaliseringar som inte håller i praktiken eller så slänger man ur sig ettgäng självklarheter.Vår frustration över denna insikt fick oss att vilja göra något annat. Vi gav oss ut på enspännande resa för att se om vi kunde få en idé om vad som kunde tänkas saknas i dagensorganisatoriska förändringsarbeten. Eftersom vi inte riktigt visste vad vi sökte men ändå hade entanke om vart vi var på väg så valde vi att använda en abduktiv metod. För att sedan presenteravår resa i skrift använde vi oss av en narrativ metod. Vi ville försöka skriva en text som kan fångaläsarnas intresse och få dem att känna att de kan följa vår resa. För att inte förstöra upplevelsenför läsarna ska vi inte avslöja mer om vart vi landade, utan önskar istället trevlig läsning. / Uppsatsnivå: D

Zugl.: Mannheim, Univ., Diss., 2007

Syftet med vårt självständiga arbete är att söka kunskap om och beskriva hur förskollärares delaktighet tar sig i uttryck i barnens fria lek i utomhusmiljön. Vi har samlat in vår empiri genom observationer och med hjälp av ett observationsschema. Vi analyserade vårt insamlade material med hjälp av en tematisk analys där vi inspirerades av det abduktiva förhållningssättet (Alvehus, 2019). De teoretiska begreppen är vår utgångspunkt för arbetet där vi valt Enz och Christies (1993) lärarroller. I analysprocessen utgick vi från tre grundläggande arbetssätt, sortera, reducera och argumentera. Analysen visade fem olika roller som förskollärarna använder sig av när de deltar i barnens fria lek. Slutsatsen för vårt självständiga arbete har synliggjort att alla roller från vår teori har kommit till uttryck där några förskollärarna har tagit en roll och deltagit i barnens lek. Andra har befunnit sig utanför barnens fria lek, försett barnen med material, ställt frågor och samtalat med kollegor. Utifrån vår abduktiva ansats har vi kompletterat med en ny roll som handlar om undervisning i barnens fria lek. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

<p>The aim for this study was to find out what strategies women use to not react against inequality and sexist prejudice. In the study I used a critical realistic approach through, primary, the social ontology presented by Margaret S. Archer. The study focus on both the women’s construction of femininity and their construction of masculinity and what directions it constitutes for the women’s social orientation. By using abduction, retroduction and interviews I found that exclusion and usurpation, distanciation and ontologization of, and from their situation gives the women a psychological confirm of not react by opposition and it will therefore be a logical decision to maintain status qou. The status qou is also the aim for their personal orientation to keep the identity as manageable as possible and by that enforce a <em>modus vivendi. </em>This will also constitute and reproduce the ideology of equality and therefore not challenge an unequal structure due to the cooping of the challenges that is exposed for there own identity as women</p>

Denna kandidatuppsats behandlar det arbete som konsulter från tre konsultfirmor inom chefsutveckling bedriver. Syftet är attbeskriva och jämföra dessa tre konsultfirmors utbildningsverksamhet gällande ledare med särskilt fokus på ledarutveckling ochledarskapsutveckling. Detta syfte har brutits ner till tre frågeställningar för att besvara hur dessa tre konsulter uppfattar vadledarskap innebär, hur konsulter arbetar med utbildningsprogram för ledare gällande utveckling samt vilka likheter och skillnadersom finns mellan konsultfirmornas arbetssätt gällande utbildningsprogram för utveckling. Den undersökningsmetod som jagvalde att använda är kvalitativa intervjuer. Denna studie utgår vidare från en hermeneutisk ansats där det inte går att säga att detresultat som jag har tolkat genom teori och förförståelse är en absolut sanning. Jag har därför försökt att undersöka och tolkahelheten genom att noga väga av den empiri som har erhållits genom tre semistrukturerade intervjuer, mot min egen förförståelsefrån arbetslivet och från den litteratur som utgör den teoretiska referensramen. De tre respondenterna har en lång erfarenhet inomområdet chefsutveckling och har därför kunnat bidra till ett intressant resultat. Resultatet av denna studie är att uppfattningen kringledarskap skiljer sig, även om det också finns många likheter. Respondenterna ansåg bland annat att ett ledarskap innebärfärdigheter gällande kommunikation samt att kunna ha självinsikt. Om exempelvis ledarskap är något medfött eller ej är svårt attslå fast då samtliga respondenter hade skilda uppfattningar kring detta. Däremot kunde jag se ett tydligt mönster mellankonsultfirmornas arbetssätt gällande utbildningsprogram inom utveckling av ledare. Ofta användes feedback och coaching somutvecklingsmetoder inom grupputveckling där ledaren tillsammans med det närmaste teamet utförde case-baserade övningar, bådepraktiskt och teoretiskt. Intervjuer bland ledare och team var också vanligt förekommande när konsulten skulle diagnostiseraproblematiken. Resultatet visade även att likheterna mellan konsultfirmornas arbetssätt var fler och av en mer omfattande karaktärän de skillnader jag kunde se.

The aim for this study was to find out what strategies women use to not react against inequality and sexist prejudice. In the study I used a critical realistic approach through, primary, the social ontology presented by Margaret S. Archer. The study focus on both the women’s construction of femininity and their construction of masculinity and what directions it constitutes for the women’s social orientation. By using abduction, retroduction and interviews I found that exclusion and usurpation, distanciation and ontologization of, and from their situation gives the women a psychological confirm of not react by opposition and it will therefore be a logical decision to maintain status qou. The status qou is also the aim for their personal orientation to keep the identity as manageable as possible and by that enforce a modus vivendi. This will also constitute and reproduce the ideology of equality and therefore not challenge an unequal structure due to the cooping of the challenges that is exposed for there own identity as women

Denna studie tar sitt avstamp i arbetslivets globalisering med dess nya förutsättningar för ledarskapet. I globaliseringens fotspår följer en trend av ”platta” organisationer som har produktionen skild från försäljningsavdelningen, vilken istället hålls nära marknaden. Detta leder till en spridning av de personella resurserna inom organisationen, vilket med stor sannolikhet innebär ett betydande avstånd mellan ledarna och deras medarbetare. Konsekvensen av detta blir då att begreppet indirekt ledarskap kommer att öka i betydelse och användning.   Tanken är att med en kvalitativ studie med abduktion som huvudmetod öka förståelsen för konsekvenserna av ett indirekt ledarskap ur ett medarbetarperspektiv.