In today's changing society, companies need to work with continuous change and improvement to evolve with the market. It is therefore important for managers to learn how to manage teams because they are expected to streamline selected products or processes in the business. Employees and teams need to develop in line with the changing environment in this process feedback is a tool and an important pillar. Leaders must learn to manage and transform feedback into something useful. The purpose of this study was to create an understanding of how systems-based feedback in the form of employee surveys can be a support for the leader in team development. We wanted to identify relevant behaviors and actions of the leader that may increase the work with feedback. Further examined how the NPS method can assist in monitoring system-based feedback. In our theoretical framework we outline the theories that underpin the study, which lands in a self-constructed analysis model containing four themes; feedback process, the group becomes team, lead the team and employee input. To gain a deeper understanding of the different themes we chose to do a qualitative study in which we later interviewed six respondents from two different companies. Respondents gave us different insights into the use of feedback. This eventually resulted in six aspects that relate to behaviors and practices of how a leader can use and utilize system-based feedback, in the form of employee surveys.

Under de senaste 20 åren har teamarbete blivit vanligare, inte minst för att arbete i projektform ökar. Projektformen innebär även att arbete i skiftande eller temporära konstellationer förekommer och därmed blir flexibilitet samt snabb anpassning i grupper en konkurrenskraft. I och med detta ökar behoven av att bygga och stärka grupper. (Sjøvold, 2008, s 10)Syftet med rapporten är att studera några företag i den grafiska branschens syn på sitt teamarbete och teambuilding genom en enkätundersökning, samt analysera resultatet med teambyggande teorier. Resultatet av enkäten har gett en översikt hur tryckeriernas anställda upplever sitt teamarbete med tyngdpunkt på mål och strategier, struktur och ansvar, socialt klimat samt kommunikation. Genom en enkätundersökning liknande den genomförda, kan man få indikationer på vilka delar av teamets samspel som teammedlemmarna själva anser brister och den kan därmed fungera väl som verktyg för att identifiera problem likväl som utvecklingsverktyg. / Teamwork at two print worksDuring the last 20 years teamwork has become more frequent, not at least since working in projects is increasing. The project form also means that work in changing and temporary constellations occurrs and there by does flexibility and quick adjustments in groups become an ability to compete. Because of this the needs of teambuilding and team development increase. (Sjøvold, 2008, s 10)The aim of this report is to study a couple of companies in the graphic business’ view of their teamwork and teambuilding through a questionnaire study, and analyze the result with teambuilding theories.The result of the questionnaire study has given an overlook of how the employees of the print works experience their teamwork with emphasis on goal and strategies, structure and responsibility, social climate and communication.Through a questionnaire study like the accomplished, one can gain indications of which part of the teamwork the team members themselves feel are insufficient and it can there by work very well as a tool for identifying problems as well as a development tool.

Denna kandidatuppsats behandlar det arbete som konsulter från tre konsultfirmor inom chefsutveckling bedriver. Syftet är attbeskriva och jämföra dessa tre konsultfirmors utbildningsverksamhet gällande ledare med särskilt fokus på ledarutveckling ochledarskapsutveckling. Detta syfte har brutits ner till tre frågeställningar för att besvara hur dessa tre konsulter uppfattar vadledarskap innebär, hur konsulter arbetar med utbildningsprogram för ledare gällande utveckling samt vilka likheter och skillnadersom finns mellan konsultfirmornas arbetssätt gällande utbildningsprogram för utveckling. Den undersökningsmetod som jagvalde att använda är kvalitativa intervjuer. Denna studie utgår vidare från en hermeneutisk ansats där det inte går att säga att detresultat som jag har tolkat genom teori och förförståelse är en absolut sanning. Jag har därför försökt att undersöka och tolkahelheten genom att noga väga av den empiri som har erhållits genom tre semistrukturerade intervjuer, mot min egen förförståelsefrån arbetslivet och från den litteratur som utgör den teoretiska referensramen. De tre respondenterna har en lång erfarenhet inomområdet chefsutveckling och har därför kunnat bidra till ett intressant resultat. Resultatet av denna studie är att uppfattningen kringledarskap skiljer sig, även om det också finns många likheter. Respondenterna ansåg bland annat att ett ledarskap innebärfärdigheter gällande kommunikation samt att kunna ha självinsikt. Om exempelvis ledarskap är något medfött eller ej är svårt attslå fast då samtliga respondenter hade skilda uppfattningar kring detta. Däremot kunde jag se ett tydligt mönster mellankonsultfirmornas arbetssätt gällande utbildningsprogram inom utveckling av ledare. Ofta användes feedback och coaching somutvecklingsmetoder inom grupputveckling där ledaren tillsammans med det närmaste teamet utförde case-baserade övningar, bådepraktiskt och teoretiskt. Intervjuer bland ledare och team var också vanligt förekommande när konsulten skulle diagnostiseraproblematiken. Resultatet visade även att likheterna mellan konsultfirmornas arbetssätt var fler och av en mer omfattande karaktärän de skillnader jag kunde se.

En ständigt föränderlig omgivning, påverkad av globalisering, konkurrens och nya trender fostrar en komplexitet som flertalet forskare hävdar kräva ett ökat fokus på teamarbete (McDonough, 2000; Sheard & Kakabadse, 2002). Därutöver skriver Cannon-Bowers och Bowers (2011) att intresset för team och hur de fungerar vuxit dramatiskt sedan början av 1900-talet. Inte minst tros pressen från en global ekonomi ligga bakom det ökade intresset, tillsammans med behovet av att optimera användandet av team inom organisationer världen över. Trots att teameffektivitet tycks ligga i de flestas intresse, verkar litteraturen på området inte hänga med i omvärldens förändring. Vi anser att diskrepansen mellan teori och praktik ger upphov till barriärer som hindrar utvecklingen av effektiva team. Syftet med denna studie har således varit att öka förståelsen för de barriärer som hindrar utvecklingen av effektiva team inom en svensk verksamhet. Vår studie har en kvalitativ ansats där nio semistrukturerade intervjuer genomförts med medarbetare från ett team på IKEA of Sweden AB. Våra resultat visar att det finns tydliga barriärer mellan utvecklingen av effektiva team, teorin och praktiken. Med grund i vår undersökning har vi kunnat identifiera de tre följande barriärerna: ledarskap, kommunikation och tillhörighet (LKT). Barriärerna får sina uttryck i olika konsekvenser där den övergripande konsekvensen är förhindrandet av utvecklingen av effektiva team, andra konsekvenser yttrar sig på såväl team- som på individnivå. Vidare har vi funnit att barriärerna (LKT) även kan agera möjliggörare för utvecklingen av effektiva team. Såväl litteraturen som praktiken bör således lägga ett större fokus på att implementera, utveckla och förstärka de tre identifierade faktorerna (LKT). Slutligen anser vi att det behöver utföras mer empiriskt grundad forskning och teoribildning som tar hänsyn till omvärldens förändringar för att finna fler åtgärder för att hantera de identifierade barriärerna. / A constantly changing environment, influenced by globalization, competition and new trends, fosters a complexity that most researchers claim to require an increased focus on teamwork (McDonough, 2000; Sheard & Kakabadse, 2002). In addition, Cannon-Bowers and Bowers (2011) write that the interest in teams and how they function has grown dramatically since the early 1900s. The pressure from a global economy is believed to be a cause of the increased interest, along with the need to optimize the use of teams within organizations worldwide. Although organizations and people are taking an increased interest in team effectiveness it seems as if the literature within the field is not keeping up. We believe that the discrepancy between theory and practice creates barriers that impede the development of effective teams. The purpose of this study has been to increase the understanding of the barriers that prevent the development of effective teams in a Swedish context. Our study is based on a qualitative research method by which nine semi-structured interviews have been carried out together with members from a team at IKEA of Sweden AB. Our results show that there are distinct barriers between the development of effective teams, theory and practice. Based on our research we have been able to identify the following three barriers: leadership, communication and a sense of belonging (LCB). The overall consequence caused by the barriers is the impediment to the development of effective teams, other consequences include effects on teams and individuals of the teams. Furthermore, we have found that the barriers (LCB) could act as facilitators for the development of effective teams. Both literature and practice should thus place a greater emphasis on implementing, developing and strengthening the three identified factors (LCB). Finally, we argue that more empirically based research, that is taking a constantly changing environment into account, has to be carried out. Hopefully that would result in more measures to deal with the identified barriers.

Bakgrund: Ett avgörande moment för nygrundade start-ups är processen att få in externt kapital för att kunna finansiera sin verksamhet. Ofta erbjuds lösningen genom venture capital-bolag vars uppgift är att utvärdera start-ups och därefter investera i de som bedöms ha god framgångspotential. När venture capital-bolag utvärderar vilka start-ups de vill investera i, är entreprenörs-teamet en viktig faktor. Bedömningen av vad som är ett bra team görs traditionellt genom möten mellan investerare och teamet, men på senare år har en mer formell analysmetod introducerats där entreprenörs-team utvärderas med hjälp av verktyg baserade på forskning. Utvecklingen av formella analysverktyg har således skapat ett behov av forskning som kartlägger effekterna av dessa för att utvärdera teams. Syfte: Studiens syfte är att kartlägga hur ett formellt analysverktyg påverkar investerare inom venture capital när de fattar investeringsbeslut, samt hur utvärderingen genom ett formellt analysverktyg påverkar de entreprenörs-team som utvärderas. Genomförande: Studien karaktäriseras av ett kvalitativt tillvägagångssätt. Empirin har samlats in genom ett målinriktat urval vilket har lett till att totalt nio investerare har intervjuats under en tidsperiod på fyra veckor. Samtliga respondenter är anställda av samma venture-capital-bolag och ingår i en utvecklingsgrupp där de använder ett formellt analysverktyg för utvärderingen av entreprenörs-team. Slutsats: De största effekterna på investerare av att nyttja ett formellt analysverktyg, är en ökad förståelse och jämförbarhet av entreprenörs-team. Vidare visar studien att det formella analysverktyget även reducerar den påverkan som undermedvetna faktorer och fördomar kan ha på investerare under investeringsprocessen. För de entreprenörs-team som utvärderas, identifieras effekterna till verktygets förmåga att identifiera olikheter i medlemmarnas personligheter och skapa en förståelse för vad de drivs av. Detta möjliggör diskussioner som kan förbättra teamets gruppdynamik och hjälper dem undvika potentiella utmaningar i framtiden. / Background: A defining moment for newly founded start-ups is the process of acquiring external capital in order to be able to finance their initial operations. The solution is often found within venture capital. A company within venture capital evaluates different start-ups and consequently offer to invest in those that are determined to have high potential. When these companies evaluate the potential of a start-up, the entrepreneurial team is an important factor. The evaluation of what makes a good entrepreneurial team is traditionally done through meetings between the investor and the team, but during recent years a more formal team assessment method has been introduced, were the team is evaluated through models and facts based on previous research. The development of formal team assessment tools have thus created a demand for research that determines the effects of these tools, both for the investment analysis that investors make, as well as for the entrepreneurial teams being evaluated. Purpose: The purpose of this study is to evaluate how a formal team assessment tool influences investors when they make their investment decisions, as well as how the evaluation affects the entrepreneurial teams being evaluated. Completion: This study is characterized by a qualitative research approach with empirical data collected through a target sample. A total of nine investors has been interviewed during a time period of four weeks. All investors are employed by the same venture capital firm and are part of a development group which utilize a formal team assessment tool for the evaluation of entrepreneurial teams. Conclusion: The most meaningful effects for investors are identified as the team assessments tools’ ability to visualize and compare the personalities of entrepreneurial team members with each other. This benefits the investors by increasing their understanding of how a start-up team will perform and behave in the long run. Additionally, the study indicates that the introduction of the formal team assessment tool reduces the impact that bias normally has on the evaluation of entrepreneurial teams. For the teams being evaluated, the most significant effect of the team assessment tool is found to be its ability to improve the group dynamics of entrepreneurial teams.

Studien syftar till att få en förståelse för Group Development Questionnaire (GDQ) som projektledningsverktyg, hur det kan användas för att utveckla team samt vad utvecklingen kan leda till hos teamen. För att besvara syftet har tre frågeställningar upprättats: Hur upplevs GDQ som verktyg? Vad underlättar användandet av GDQ vid utveckling av team? och Hur upplevs team som har utvecklats utifrån en GDQ-mätning? En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer valdes för genomförandet av studien och bidrog till ett resultat med tre centrala teman: Det var väl inte så farligt, Klara, färdiga...Vilket håll ska vi åt? och Hur går det för oss?  Det var väl inte så farligt belyser vikten av information för att minska motstånd och skapa en trygghet och nyfikenhet i teamutvecklingsprocessen. Klara, färdiga... Vilket håll ska vi åt? lyfter att teamet är det centrala i teamutvecklingsprocessen och Hur går det för oss? beskriver vad teamutvecklingen med GDQ som instrument upplevs leda till hos teamen. Studiens slutsatser är att GDQ är ett bra verktyg för att skapa en insikt och medvetenhet hos teamet, men att utvecklingen sker när teamet tar tag i områdena som framkommer av GDQ-mätningen och aktivt arbetar med dem. Information, motivation och vilja hos teamet är grundläggande för att utvecklingen ska ske. Teamutvecklingen leder till mer högfungerande team, med bättre kommunikationsstrukturer och ett mer effektivt samarbete. / The purpose of this study is to get an understanding of the Group Development Questionnaire (GDQ) as an instrument for project management, how it can be used to develop teams and what the team development process may result in. To answer this, three research questions have been formulated: What is the experience of GDQ as an instrument? What facilitates the use of GDQ in the development of teams? and How are teams that have been developed using GDQ perceived? A qualitative method with semi-structured interviews was used in this study, which led to a result with three central themes: That wasn’t so bad, Ready, set... Which way are we going? and How are we doing?  That wasn’t so bad illustrates the importance of information to reduce resistance and create a feeling of safety and curiosity in the process of team development. Ready, set... Which way are we going? shows that the team is the center of the team development process and How are we doing? describes what the team development with GDQ as an instrument can lead to in teams. The conclusion of this study is that GDQ is an adequate instrument for creating a realization and awareness in teams, but the key to team development lies with the team using the information to actively work with their development. Information, communication and motivation are key elements for team development to take place. Team development using GDQ leads to higher functioning teams, with better communication structures and a more efficient collaboration.

In rapidly changing environments organization and management theories have to consider more flexible approaches to match the demands (1) (2). Agile methods attempt to enable flexible efficient ways of working in team structures (1). In this thesis we empirically study a model from a constructivist approach in an attempt to contribute to knowledge on the eternal problem of people working efficiently in the structure of teams. Social processes are argued to have a major impact on the general application of agile methods (3). However, the practitioners of agile methods tend to focus more on the physical and technical infrastructure as enablers of successful teamwork rather than the social processes of team development (4). Hence, without knowing how the social processes of a team affects the usage of agile methods for team development, an organization is at risk of becoming less efficient over time without realizing why (5) (6).Therefore it is essential to study how an agile method for team development affects and influences the social processes within a team in order to understand how it can be used for efficient teamwork. The purpose of this thesis was to study how an agile method for team development can aid a software development team to improve their way of working. We empirically tested a team-level workshop-based agile method for team development, SHC, in a case study at the Swedish Police Authority IT Department. This included 14 focus group sessions with seven development teams. We posed the following main research question to fulfill the purpose of the study: how can the use of an agile method for team development help software development teams improve theirway of working? We conclude that there are several ways in which an agile method for team development can help teams improve their way of working, and that these depend on the unique social processes within each team. The purpose of the study was fulfilled by the findings of how an agile method can serve teams in different stages of team development by fulfilling different purposes, how it can assist a team in taking action, as well as the potential it has to enable Shared Leadership. / I snabbt föränderliga miljöer måste organisations-och management-teorier ta hänsyn till mer flexibla angreppssätt för att möta kraven (1) (2). Agila metoder har som mål att möjliggöra flexibla och effektiva arbetssätt i teamstrukturer (1). I denna uppsats studerar vi empiriskt en modell ur ett konstruktivistiskt perspektiv i ett försök att bidra till kunskapen om det eviga problemet i att arbeta effektivt i teamstrukturer. Sociala processer anses ha en stor påverkan på den generella appliceringen av agila metoder (3). Utövare av agila metoder tenderar dock att fokusera mer på den fysiska och tekniska infrastrukturen som mögliggörare för effektivt teamwork snarare än de sociala processerna kring teamutveckling (4). Om en organisation alltså inte vet hur de sociala processerna hos ett team påverkar användandet av en agil metod så riskerar organisationen att bli mindre effektiv över tid utan att inse varför (5) (6). Därför är det essentiellt att studera hur en agil metod för teamutveckling påverkar och influerar de sociala processerna inom ett team, för att förstå hur metoden kan användas  för effektivt teamarbete. Syftet med denna uppsats var att studera hur en agil metod för teamutveckling kan hjälpa ett mjukvaruutvecklingsteam att förbättra sitt arbetssätt. Empiriskt testade vi en workshop-baserad agil metod på team-nivå, SHC, i en fallstudie på Polismyndighetens IT-avdelning. Denna inkluderade 14 fokusgruppsessioner med 7 olika utvecklingsteam. Vi ställde följande huvudsakliga forskningsfråga: hur kan användandet av en agil metod för teamutveckling hjälpa mjukvaruutvecklingsteam att förbättra sitt arbetssätt? Vi nådde slutsatsen att det finns flera sätt som en agil metod för teamutveckling kan hjälpa team att förbättra sitt arbetssätt, och att dessa sätt beror på de unika sociala processerna inom teamet. Syftet med studien uppfylldes av slutsatserna kring hur en agil metod kan stödja team i olika stadier av teamutveckling genom att fylla olika syften, hur en agil metod kan stödja ett team i att agera, samt potentialen metoden har i att möjliggöra delat ledarskap.