En ständigt föränderlig omgivning, påverkad av globalisering, konkurrens och nya trender fostrar en komplexitet som flertalet forskare hävdar kräva ett ökat fokus på teamarbete (McDonough, 2000; Sheard & Kakabadse, 2002). Därutöver skriver Cannon-Bowers och Bowers (2011) att intresset för team och hur de fungerar vuxit dramatiskt sedan början av 1900-talet. Inte minst tros pressen från en global ekonomi ligga bakom det ökade intresset, tillsammans med behovet av att optimera användandet av team inom organisationer världen över. Trots att teameffektivitet tycks ligga i de flestas intresse, verkar litteraturen på området inte hänga med i omvärldens förändring. Vi anser att diskrepansen mellan teori och praktik ger upphov till barriärer som hindrar utvecklingen av effektiva team. Syftet med denna studie har således varit att öka förståelsen för de barriärer som hindrar utvecklingen av effektiva team inom en svensk verksamhet. Vår studie har en kvalitativ ansats där nio semistrukturerade intervjuer genomförts med medarbetare från ett team på IKEA of Sweden AB. Våra resultat visar att det finns tydliga barriärer mellan utvecklingen av effektiva team, teorin och praktiken. Med grund i vår undersökning har vi kunnat identifiera de tre följande barriärerna: ledarskap, kommunikation och tillhörighet (LKT). Barriärerna får sina uttryck i olika konsekvenser där den övergripande konsekvensen är förhindrandet av utvecklingen av effektiva team, andra konsekvenser yttrar sig på såväl team- som på individnivå. Vidare har vi funnit att barriärerna (LKT) även kan agera möjliggörare för utvecklingen av effektiva team. Såväl litteraturen som praktiken bör således lägga ett större fokus på att implementera, utveckla och förstärka de tre identifierade faktorerna (LKT). Slutligen anser vi att det behöver utföras mer empiriskt grundad forskning och teoribildning som tar hänsyn till omvärldens förändringar för att finna fler åtgärder för att hantera de identifierade barriärerna. / A constantly changing environment, influenced by globalization, competition and new trends, fosters a complexity that most researchers claim to require an increased focus on teamwork (McDonough, 2000; Sheard & Kakabadse, 2002). In addition, Cannon-Bowers and Bowers (2011) write that the interest in teams and how they function has grown dramatically since the early 1900s. The pressure from a global economy is believed to be a cause of the increased interest, along with the need to optimize the use of teams within organizations worldwide. Although organizations and people are taking an increased interest in team effectiveness it seems as if the literature within the field is not keeping up. We believe that the discrepancy between theory and practice creates barriers that impede the development of effective teams. The purpose of this study has been to increase the understanding of the barriers that prevent the development of effective teams in a Swedish context. Our study is based on a qualitative research method by which nine semi-structured interviews have been carried out together with members from a team at IKEA of Sweden AB. Our results show that there are distinct barriers between the development of effective teams, theory and practice. Based on our research we have been able to identify the following three barriers: leadership, communication and a sense of belonging (LCB). The overall consequence caused by the barriers is the impediment to the development of effective teams, other consequences include effects on teams and individuals of the teams. Furthermore, we have found that the barriers (LCB) could act as facilitators for the development of effective teams. Both literature and practice should thus place a greater emphasis on implementing, developing and strengthening the three identified factors (LCB). Finally, we argue that more empirically based research, that is taking a constantly changing environment into account, has to be carried out. Hopefully that would result in more measures to deal with the identified barriers.

Enligt nuvarande biobankslag i Sverige ska handläggningen av patienternas biobankssamtycken ske omedelbart och utan onödig tidsfördröjning. Det är utifrån patientsäkerhetsperspektiv, viktigt att ha uppdaterade biobankssamtycken i laboratorieinformationssystemet eftersom korrekt uppdaterade samtycken är avgörande för leverans av säker vård. Tidigare behövde den berörda biobankverksamheten i genomsnitt 77 arbetsdagar för att handlägga en inkommen nej-talong, vilket var alldeles för lång tid. Det här förbättringsarbetet görs i syfte att tidseffektivisera processen för biobankssamtycke vid berörd biobankverksamhet i Region Stockholm. Nolans förbättringsmodell, Service Blueprint, 5 P´s analys och PDSA-hjulen användes som metod i det här förbättringsarbetet. Med hjälp av de införda förändringsidéerna under förbättringsarbetet minskades antalet handläggningsdagar för nej-talonger från 77 till 42 arbetsdagar på den berörda biobankverksamheten. Detta är en minskning med 35 arbetsdagar. Det här förbättringsarbetet resulterade i en mer tidseffektiviserad process för biobankssamtycke och en ny nationell rekommendation gällande antal handläggningsdagar för nej-talonger.  Studien av förbättringsarbetet syftade till att öka förståelsen om personalens erfarenheter av att genomföra förbättringsarbete med processen för biobankssamtycke. Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie med induktiv ansats. Kvalitativ datainsamling utfördes i form av åtta samtalsintervjuer. Studien visade att det fanns två viktiga faktorer som enligt berörd personal ledde till ökad teameffektivitet och tidseffektivisering av processen: systematisering av processen för biobankssamtycke och motivationsdrivande faktorer. Förändrat arbetssätt, ökade personalresurser och utvecklade kommunikationskanaler bidrog till skapandet av en systematisk process vilket underlättade genomförandet av förbättringsarbetet och tidseffektiviserade processen. Motivationsdrivande faktorer som påverkade teameffektivitet under förbättringsarbetets gång var gruppstöd, agilt arbetssätt och visuell utvärdering av förbättringsarbetet. / According to the current Biobanking Act in Sweden, processing of patients' biobanking consent must occur immediately without unnecessary time delay. From a patient safety perspective, it’s important to have updated consents in laboratory information systems because correctly updated consents are critical to the delivery of safe care. Previously, biobank organization where study was conducted needed an average of 77 working days to process an incoming biobanking consent, which was overly long. The aim of improvement work is to make the process for biobanking consent more time-efficient in one biobank organization in the Region of Stockholm. Nolan’s improvement model, Service Blueprint, 5 P's analysis and the PDSA-cycles were used as methods for this improvement work. With the help of five improvement interventions the number of processing days for biobanking consents was reduced from 77 to 42 working days which is a reduction of 35 days. This improvement work resulted in a more time-efficient process and a new recommendation regarding the number of processing days for biobanking consent.  The study of the improvement work aimed to increase the understanding of the staff's experiences regarding improvement work with the process for biobanking consent. The study was conducted as qualitative case study with an inductive approach. Qualitative data collection was carried out in the form of eight interviews. The study showed that the following factors led to increased team effectiveness and time efficiency of the process: systematization of the biobank consent process and motivational factors. Changed work methods, increased personnel resources, and developed communication channels contributed to the creation of the systematic process, which facilitated the implementation of the improvement work and made the process time efficient. Motivational factors that influenced team effectiveness under improvement work were group support, agile working methods and visual evaluation of improvement work.

Syftet med den här studien var att undersöka om teamsammanhållning, teammedlemmars inre motivation och psykologisk trygghet kan predicera teameffektivitet i eventprojekt. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvantitativ tvärsnittsstudie och data samlades in via en webbaserad enkät. Studiens deltagare bestod av personer som ingått eller ingår i projektteam som jobbat eller jobbar med eventprojekt. En multipel regressionsanalys genomfördes och resultatet visade att de oberoende variablerna teamsammanhållning, inre motivation och psykologisk trygghet tillsammans kan predicera teameffektivitet i eventprojekt. Både teamsammanhållning och psykologisk trygghet hade unikt signifikanta bidrag till förklaringsmodellen och inre motivation hade inte ett unikt signifikant bidrag. / The aim of this study was to investigate whether team cohesion, team members' intrinsic motivation and psychological safety can predict team effectiveness in event projects. To answer the purpose of the study, a quantitative cross-sectional study was conducted and data was collected via a web-based survey. The study's participants consisted of people who were or are part of project teams who worked or are working with event projects. A multiple regression analysis was carried out and the result showed that the independent variables team cohesion, inner motivation and psychological safety together can predict team effectiveness in event projects. Both team cohesion and psychological safety had uniquely significant contributions to the explanatory model, and intrinsic motivation did not have a uniquely significant contribution.

Teamarbete (eng. teamwork) är förenat med positiva organisatoriska och individuella effekter, vilket kan förklara varför organisationer i allt större utsträckning vill genomföra teambuildingsinsater för att förbättra teameffektivitet och teamprestation. Det övergripande syftet med examensarbetet var att undersöka vilka effekter en specifik teambuildingsinsats kunde medföra för team i termer av reflexivitet, reella teambeteenden, teammedlemsskattad teameffektivitet samt ledarskattad teamprestation. Författarna ämnade också undersöka vilken effekt insatsen kunde få för enskilda teammedlemmar i termer av förändrad arbetstillfredsställelse och intention att sluta sitt arbete. Den teambuildingsinsats som genomfördes i föreliggande examensarbete syftade till att kartlägga och förbättra beteendeprocesser. Nio team från olika verksamhetsområden med totalt 57 teammedlemmar fick ta del av teambuildingsinsatsen. Två enkäter delades ut innan insatsen, en teamledarenkät och en teammedlemsenkät, samt en enkät från ett digitalt verktyg för teambuildingsinsatsen, för att undersöka effekterna av intresse. En eftermätning gjordes fyra till sex veckor efter teambuildingsinsatsen. Pearsons korrelationskoefficient, t-test, Wilcoxons teckenrangstest samt hierarkiska multipla regressionsanalyser användes för bearbetning av data. Resultatet visade på en signifikant ökning av skattning av reella teambeteenden samt ökning av teameffektivitet. Dessutom visade resultatet att förekomsten av reella teambeteenden kan predicera teams effektivitet över tid. Detta resultat legitimerar att organisationer i allt större utsträckning vill genomföra teambuildingsinsater som bygger på samma grund som den aktuella teambuildingsinsatsen. / Teamwork is associated with positive organizational and individual effects, explaining the increase in organizations’ implementation of team building interventions, in order to improve team effectiveness and team performance. The overall aim of the study was to investigate the effects of a specific team building intervention on teams in terms of team reflexivity, real team behavior, team rated team effectiveness, and leader rated team performance. The authors also aimed to investigate the impact of the team building intervention on individual team members regarding job satisfaction and intention to leave. The purpose of the team building intervention utilized for data collection was to map and improve behavioral processes. Nine teams from different industries with a total of 57 team members participated in the team building intervention. Prior to the intervention two surveys were distributed, one for team leaders and one for team members, as well as a survey from a digital team building tool, for evaluation of potential effects of the intervention. An additional measurement was made four to six weeks after the team building intervention. Pearson correlation coefficient analysis, t-test, Wilcoxon signed ranks test, and hierarchical multiple regression analyses were used to analyze data. The result showed a significant increase in estimation of real team behavior and increase in team effectiveness. In addition, the result demonstrated that presence of real team behaviors may predict team effectiveness over time. This result justifies organizations’ increase in implementation of team building interventions similar to the intervention investigated in the present study.