The power of news media to shape public opinion has been widely researched and acknowledged. In the globalized world of today, media representations of different ethnic groups therefore contribute to social segregation or desegregation. This thesis investigates how Spanish news media frame Spain’s most numerous minority of non-European ethnicity: the Moroccans. Using a quantitative content analysis, we have analysed about 200 news articles in the two most read Spanish online newspapers, El País and El Mundo, published during a two-year period, 2010-2012. Our results show that the newspapers produce a negative image of the Moroccan minority, mainly by associating Moroccans with crime and violence, which, to a certain extent, also applies to other minority groups in Spain. This conclusion shows that today, prominent European newspapers mediate a discriminative image of Moroccans and other ethnic minorities, although more through a subtle negative associative pattern than through the use of depreciatory terms or words.

Denna uppsats undersöker hur en som ett generiskt pronomen mottas i jämförelse med det generiska pronomenet man när de presenteras i samman kontext. Att använda en som ett generiskt pronomen är en diskussion som uppkommit inom feministiska kretsar för att utmana den manliga normen. Tidigare forskning har visat att en har använts som ett alternativ till det generiska pronomenet man med syfte att vara ett könsneutralt och inkluderande alternativ för att motverka språklig diskriminering. Man anses skapa mentala bilder av en person av manligt kön vilket bidrar till samhällets manliga norm. Studier visar dock även att det finns restriktioner kring bruket av en, både hos språkbrukare och hos den institutionaliserade språkvården i Sverige. Syftet med denna studie är således att studera vilka könskonceptualiseringar som de båda pronomenen skapar och hur resultatet av detta förhåller sig till de feministiska intentioner som ligger bakom reformen. För att undersöka de restriktioner som finns kring frågan undersöks även de båda pronomenens lättlästhet samt om det framkommer språkattityder när orden används i praktiken. Genom en enkätundersökning med två olika men identiska enkäter där enbart det generiska pronomenet skiljer sig studeras dessa tre delar. Resultatet visar att en som ett generiskt pronomen inte lever upp till sina intentioner i frågan om könskonceptualiseringar då det skapade fler föreställningar av en person av ett manligt kön, medan man uppfattas som mer könsneutralt. Inget av pronomenen skapade några konceptualiseringar av en person bortom det binära könssystemet och inkluderar således inte personer som inte identifierar sig som kvinna och man. Vid jämförande av de båda pronomenens lättlästhet skapar en högre svårigheter än man. Vid undersökningen om språkattityder gav man inga utslag medan en skapade reaktioner hos informanterna. Det attityder som förekom hade dock en blandad karaktär men det kan dras slutsatser om att en är ett mer iögonfallande alternativ än man. På grund av studiens storlek bör resultatet skådas som ett inlägg i den rådande diskussionen och uppmanar till fortsatt forskning inom ämnet.

I den här studien undersöks språklig diskriminering av muslimer i tre dagstidningstexter.  Syftet är att undersöka om och hur diskriminering realiseras i texten på olika nivåer. Stu diens frågeställningar är: Förekommer exempel på språklig diskriminering gentemot mus  limer vid en granskning av epitet? Vilka grundantaganden om islam och muslimer blir  synliga vid en granskning av texternas referensbindning, propositioner och presuppositio ner? Vilka föreställningar om islam och muslimer reproduceras genom texternas språk handlingar?   Materialet utgörs av tre ledartexter i svenska dagstidningar samt texter som kom menterar eller kommenteras av de tre ledartexterna. Det teoretiska och metodologiska  ramverket är kritisk diskursanalys. Resultatet visar att språklig diskriminering framför allt  förekommer i texternas propositioner, presuppositioner och språkhandlingar. Ett ”vi och  dem” framträder där ”våra” dåliga sidor tonas ned eller döljs och ”deras” förstärks och  framhävs. Västerländska ideal och värderingar utgör en måttstock enligt vilken muslimer  hierarkiseras. På samma gång antas muslimer utgöra en homogen grupp utan inbördes  skillnader.