Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida det finns någon relevans i påståendet att ungdomar är sämre på att skriva idag jämfört med för tjugofem år sedan. I studien analyseras och jämförs uppsatser ur nationella provet från 1988, 1989, 2010 och 2015 ur ett språkriktighetsperspektiv. Därutöver görs jämförelser såväl mellan könen som mellan skolor för att synliggöra eventuella skillnader samt diskutera orsaker bakom dessa. Materialet består av 40 uppsatser, 10 från varje år, som noggrant närlästs i avseende att upptäcka eventuella förekomster av stavfel, särskrivningar, talspråkliga inslag, talspråksformen dom eller felaktigt bruk av de och/eller dem. Under uppsatsläsningen fördes statistik över antalet funna normavvikelser. Resultaten visar att det är typen av fel snarare än mängden som förändrats över tid. Stavfelen har minskat markant medan såväl talspråkliga inslag som felaktig användning av de och/eller dem ökat. Vidare visar undersökningen att det finns skillnader mellan flickors och pojkars språkbruk och att dessa varierar över åren. En framträdande orsak till förändringarna tros vara att eleverna numera skriver på datorer med tillgång till stavnings- och grammatikkontroll. Utifrån undersökningen dras slutsatsen att ungdomars skrivförmåga inte försämrats utan förhåller sig relativt konstant.

No description available.

Uppsatsen undersöker lärares och elevers attityd till och kunskap om språkriktighetsfrågorna de, dem och dom samt var och vart. Syftet är att undersöka attitydskillnader mellan skolans olika grupper kopplat till elevernas kunskapsnivå för att finna eventuella samband mellan dem, både från ett lärarperspektiv och elevperspektiv. Uppsatsen utgår från teorierna språkideologi, standardspråksteori, normdiskurs samt språklig verbal hygiene. Två enkäter konstruerades och skickades ut till både svensklärare samt högstadie- och gymnasieelever. Resultatet visade att lärarna hade en större vilja att bevara den mer traditionella språkriktigheten, men även eleverna visade både en vilja och önskan att lära sig normativ språkriktighet, med undantag för attityden till dom-reformen. Eleverna hade en större upplevd kunskapsnivå i var och vart än i de, dem och dom-frågan, men resultatet från kunskapstestet visade motsatsen. Man kunde inte urskilja några tydliga samband mellan ökad ålder/erfarenhet och attityd/kunskap bland lärarna och eleverna, eftersom årskurs 8 visade högst kunskapsnivå i båda kunskapstesterna. Studiens slutsats är att språkbrukare bör kunna anpassa sitt språk efter formell och informell kontext och texttyp.

<p>Validerat; 20101221 (root)</p>

BAKGRUND: Språket är under ständig förändring. Enligt aktuell debatt anser många attpågående språkförändringar är något negativt för det svenska språket. Forskning som gjorts avbland annat Hård af Segerstad (2002) visar att IT- revolutionen är på väg att skapa en storförändring i vårt förhållande till språket. Hon menar att skriftspråket och talspråket närmar sigvarandra mer och mer i vissa situationer men att det inte är något att motarbeta. Förändringarmenar hon är något att välkomna. Likaså anser Melin (2007) och Lindström (2000) attförändringar inte är något negativt. Enligt läroplanen skall undervisningen genomsyras av lustoch en funktionell syn på lärande. Det finns inga hänvisningar som talar om för pedagoger omoch hur de ska rätta elevtexter.SYFTE: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger agerar i rättningssituationer, vilkamotiv de anger för sina val och hur de resonerar kring förändringar i elevers skriftspråk. Medförändringar i elevers skriftspråk menar vi sådana förändringar som går under beteckningenteknifiering, talbaserat språk, visualisering och engelskt inflytande.METOD: Undersökningen är gjord med en kvalitativ metod genom intervju och en form avstimulated recall. Respondenterna fick först rätta en elevtext och utifrån detta gjordes enintervju/diskussion där funderingar och agerade kring rättandet och språkliga förändringardiskuterades.RESULTAT: Pedagoger agerar olika i rättningssituationer men är eniga om att derasagerande är beroende av vilken typ av skrivuppgift det rör sig om och vilken elev det är som3har skrivit. Ibland rättar pedagogerna in i minsta detalj när fokus ligger på det formella ochibland när fokus ligger på det funktionella, tittar pedagogen bara på innehållet. Rent praktisktagerar pedagogerna olika genom att de flesta är noga med att alltid välja blyertspenna förrättning medan några tar den sorts penna som finns tillgänglig. Själva rättandet av ”fel” gårtill på olika sätt; några kryssar i kanten, några ringar in, några stryker över och stryker under.Några lärare vill helst inte rätta alls på detta vis utan vill gå igenom texten muntligttillsammans med eleven. Motiven de anger för sitt agerande är olika. Majoriteten rättar alla”fel” eftersom de anser att det exempelvis är fel att blanda in talspråk i skrift. De anser att detär viktigt att kunna anpassa skriften utefter mottagaren. De menar att i ett framtidsperspektivså bör eleverna lära sig att kunna skriva korrekt med tanke på att de exempelvis behöverkunna skriva ansökan till ett arbete.

<p><p>Denna uppsats syftar till att undersöka vad svensk forskning de senaste 20 åren har för rekommendationer för en god grammatikundervisning, samt att undersöka läromedel för gymnasiekurserna i svenska. Utifrån de rekommendationer som utläses i forskningen har uppsatsförfattarna gjort en läromedelsanalys där de undersökt huruvida läromedelsförfattarna följer rekommendationerna i grammatikavsnitten. Uppsatsförfattarna har också undersökt om det råder en skillnad mellan läromedel som riktar sig till praktiska och teoretiska program på gymnasiet, för att se om den ena programinriktning följer rekommendationerna mer än den andra. Resultatet visar att de fem undersökta läromedlen inte följer forskningens rekommendationer i större utsträckning. Läromedlen som riktar sig till praktiska program har större likheter sinsemellan än vad läromedlen för teoretiska program har. Ett läromedel, för teoretiska program, utmärkte sig genom att ha större samstämmighet med forskningen än de övriga.</p></p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förtroende för ett företag påverkas av den språkliga utformningen av företagets webbtexter. Jag har undersökt hur språklig korrekthet och subjektivitet påverkar bedömningen av förtroendet samt om det finns skillnader beroende på läsarens kön och ålder. Undersökningen har utförts i form av en enkät med 13 Osgoodskalor, varav skalan trovärdigt/opålitligt har varit sammanfattande för de övriga. Urvalet har bestått av 130 studenter utan tidigare kännedom om det undersökta företaget. Materialet har utgjorts av en företagspresentation på webben. Denna presentation har jag manipulerat för att erhålla fyra olika bjudtexter.</p><p>Resultatet visar att företaget röner större förtroende om texten är språkkorrigerad, framför allt upplevs företaget då mer kompetent, aktsamt, ambitiöst, attraktivt och trovärdigt. Vidare gör subjektiva inslag som framhäver företagets positiva egenskaper att företaget upplevs mer aktsamt, ordentligt, ambitiöst och engagerat, men även mer skrytsamt. Skillnaderna mellan mäns och kvinnors uppfattning av företaget är försumbara. Däremot är skillnaderna beroende på ålder märkbara – informanter under 25 år upplever större förtroende för företaget om de subjektiva inslagen ökar, och de blir inte lika påverkade av språkliga felaktigheter som de som är 25 år och äldre.</p><p>Min slutsats är att språkgranskning och korrigering av webbtexter ökar graden av förtroende för företag som presenteras på webben hos flertalet webbesökare. Subjektiva inslag uppfattas däremot olika av webbesökare i olika åldrar; om graden av subjektivitet är hög får de unga besökarna större förtroende för företaget medan de äldre får mindre förtroende. När det gäller graden av subjektivitet bör företaget därför anpassa sina webbtexter efter målgruppen.</p>

Syftet med studien är att beskriva gymnasieelevers och gymnasielärares attityder till språkriktighet i givna textkategorier. Jag undersökte även deras uppfattningar kring om modern teknik och engelskan påverkar skriften samt om arbetet med språkriktighet i skolan är tillräckligt enligt informanterna. Jag har utfört en enkätstudie med både slutna och öppna frågor. Resultaten visar att majoriteten värdesätter språkriktighet mycket högt i formella texter, och lägre i informella. De flesta anser att dagens teknik och engelskan påverkar skriftspråket, mestadels genom att förenkla och förkorta det. Språkriktighetsundervisningen är bra enligt de flesta. Slutsatsen är att trots de förenklingar av skriftspråket som den nya tekniken och engelskan bidragit till anser informanterna att värdet av språkriktighet är högt.

No description available.

The study aims to investigate oral-language features in writing by students at a highschool level. It also aims to examine the use of speech-language between the universitypreparatory and vocational programs. Methods such as questionnaires and text analysiswere used to answer the research questions. The results show that all the study'scategorized speech-language features occur in students' writing, and of the selectedfeatures within the categorizations, the occurrence varies. When speech-languageappeared, it occurred frequently. The prevalence of speech-language features is higherwithin vocational preparation than in university preparation programs. According toteachers, spoken language occurs in students' writing, it can vary between occurrence,speech-language features, and program orientation. In summary, spoken language is afrequent occurrence in students' writing and it occurs more often in vocational preparationprograms than in university preparation.