The Swedish drug expenses increased sharply during the 1990. The increase in cost of drug spending declined from year 2002, due to the introduction of generic substitution. ‘Generic substitution’ is a pharmaceutical term used to describe the substitution of a prescribed drug (that has an expired patent) with an equivalent alternative containing the same drug substance, formulation and strength. The substituted drug has similar bioavailability, and are approved as generics by “Läkemedelsverket” (compare EMA, FDA) This substitution of drugs has led to an eight million Swedish kronor reduction in annual costs on government drug spending. Money that can be allocated to other sectors in the healthcare system. Despite these huge savings, patients have been criticizing the generic exchange system due to perceived side effects, suspicion of a lower quality and uncertainty and confusion about what drugs to use. This might add up to poorer compliance, risk for double-medication and medicinal errors. Johan Wallér, CEO of Apoteksföreningen (a lobbying organization for pharmacy retailers), claims that an estimate of 200.000 people every year are making errors when medicating, and experience an inferior medical effect due to generic exchange. The aim of this study was to identify the problems and opportunities experienced by patients due to the introduction of generic substitution. A questionnaire study was performed including 280 customers, presenting prescriptions on drugs available for drug substitution in five different pharmacies, in Malmo (town in the southern part of Sweden). In the survey, questions were asked about what knowledge the customers had of generic substitution and from whom they had received this information. Questions were also asked about medical errors. The results from the questionnaire show that 5/280 had experienced problem with generic substitution that had had impact on their well-being. Also, patients over 56 on a long-term medication, and with multiple interchangeable medicines often run into problems with generic exchange. The patients in the survey reported a shortage/lack of communication and information from the doctors about the pros and cons with generic drugs. Some patients were confused about package looking different from what they were used to, different size, form and colour of tablets.  Approximately 46 % of the patients consider the shape of tablets to be important, and 23 % said the size. Changing the shape and size of tablets may therefore have negative consequences. There is a risk of medication errors associated with the use of generics. In this survey, few people experienced side effect, but on a national basis this problem cannot be ignored, since millions of prescriptions are subject to generic substitution. This calls for the need of informing the customers in pharmacies and by physicians in a proper way.

Bakgrund: År 2002 infördes generisk substitution i Sverige för att minska på läkemedelskostnaden. Efter införandet är apoteken skyldiga att erbjuda generisk substitution, det vill säga utbyte till billigare och likvärdiga läkemedel inom läkemedelsförmånen till patienten. Vilka läkemedel som anses som utbytbara bedöms av Läkemedelsverket. De flesta patienter har en positiv inställning till generisk substitution. Generisk substitution innebär dock problem för en liten andel av patienterna. Utbyte av läkemedel kan medföra täta läkemedelsbyten, otillräcklig information och otydlig märkning. Dessa tre faktorer kan bidra till felmedicinering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka problem och möjligheter som förekommer vid generisk substitution på apotek. Med problem och möjligheter menas hur kvalitén på informationen kan påverka användandet av generika, vilka faktorer som är viktiga vid valet av receptförskrivna läkemedel och hur mycket kunden är villig att betala i merkostnad för att få behålla sitt receptförskrivna läkemedel. Metod: En kvantitativ forskningsmetod användes i form av en enkätundersökning. Apotekskunder som var 18 år eller äldre och hämtade läkemedel till sig själva som ingick i en utbytesgrupp tillfrågades om deltagande. I undersökningen besvarades 77 enkäter av 43 kvinnor och 34 män. Medelåldern för deltagarna var 60,7 år. Resultat: 69 av de 77 deltagarna hade fått information om generisk substitution från apotekspersonal och/eller förskrivare. Dessa deltagare fick besvara en fråga ”Hur har informationen från förskrivare och/eller apotekspersonalen varit?”. Medelvärdet var 3,5 på en fyrgradig skala, där fyra var mycket bra information. 46 av 69 deltagare hade bytt ut alla sina läkemedel, 11 deltagare hade inte bytt ut något av sina läkemedel och 12 deltagare hade båda bytt och inte bytt ut sina läkemedel den dagen de besvarade enkäten. Mer än hälften av dessa deltagare tyckte att informationen var bra eller mycket bra. De 77 deltagarna som besvarade enkäten hämtade tillsammans ut 132 receptposter. Deltagarna kunde tänka sig att betala en merkostnad för 65 av de 132 receptposterna. Merkostnaden varierade mellan 5-150 kronor beroende på vilket läkemedel som skulle bytas ut. Där medelvärdet av summan för de 65 receptposterna var 33 kronor och standardavvikelsen var 35 kronor. De tre viktigaste faktorerna vid valet av receptförskrivna läkemedel var tillgängligheten av läkemedlet, biverkningar och annat. Slutsats: Studien visar att de flesta deltagarna hade fått mycket bra information om generisk substitution. Däremot kan studien inte påvisa om kvalitén på informationen påverkar användandet av generika. Deltagarna var villiga att betala en merkostnad för drygt hälften av alla recept. En rimlig merkostnad var mellan 5 till 150 kronor för de olika läkemedlen. Studien visar att tillgängligheten av läkemedlet, biverkningar och ”annat” var tre viktiga faktorer vid valet av receptförskrivna läkemedel. Materialet i studien är litet för att säkerställa resultatet och kan inte jämföras med större studier. Däremot ger studien en indikation på hur verkligheten ser ut. Utifrån denna studie kan det vara intressant med vidare forskning inom på vilket sätt farmaceuten och förskrivaren informerar patienten om utbyte.

Denna rapport innehåller information från ett examensprojekt för två studenter från Jönköping Tekniska Högskola förlagt på företaget Fläkt Woods AB i Jönköping. Syftet med projektet har varit att framta en generisk kravspecifikation innehållande kravsättning och verifieringsmetoder samt redovisning av vilka krav som har testats. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer av anställda verksamma inom utveckling av nya produkter. All denna information och input har bearbetats till en generisk kravspecifikation i ett Excel-format under förkortningen PRV (Product Requirement and Verification matrix). Projektet har haft stort fokus på att återkommande krav ska beskrivas i en form som ska kunna anpassas till så många av företagets produkter som möjligt. Detta har lett till att majoriteten av dessa återkommande krav har visats sig vara icke-funktionella och krav relaterat till lagar och direktiv. För att kunna få ett tydligt mål har följande frågeställningar ställts: Hur tar man fram en generisk kravspecifikation och hur kan man använda den praktiskt?  Hur kan en generisk struktur skapas för kraven? Både i hierarkiska form och formulering.  Vilka krav skall den generiska kravspecifikationen behandla? Resultatet har inte uppfyllt standarden ISO 29148 till fullo utan behöver vidare arbete men har gett en bra grund. Begränsningar av projektet och dess resultat är att PRV:n är framställd för verksamhet inom ventilationsindustrin. Dock genom viss ombearbetning går det anpassa resultatet till vilken verksamhet som önskas.

Syfte: Den 1 januari 2022 avser regeringen att införa lagkrav på att alla byggnader sombygglov söks för ska klimatdeklareras. Detta lagförslag är ett försök från regeringen attstyra byggsektorn emot att minska klimatpåverkan vid uppförande av nybyggnationer.Lagförslaget är även ett bidrag till att försöka uppnå Sveriges långsiktiga utsläppsmål.Målet är att identifiera hur småhustillverkare kan förbättra sin kompetens gällandeklimatdeklarationer för att tillförlitligheten av klimatdeklarationers resultat skaförbättras. Metod: Den forskningsmetod som använts i studien är en fallstudie. Med hjälp av detre datainsamlingsmetoderna litteraturstudie, dokumentstudie och intervju har empiriinsamlats för att kunna besvara målet. Resultat: Resultatet av studien visar att det vid uppförande av en klimatdeklarationkrävs en tydlig mängdning av material för byggnadens klimatskal, bärande konstruktionoch icke-bärande innerväggar. Ett passande beräkningsverktyg måste väljas ochkunskap om hur beräkningsprocessen görs måste införskaffas. I denna studierekommenderas beräkningsverktyget Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, BM1.0,då det är lätthanterligt. Studien visar även att val av data vid beräkningen är heltavgörande. Därför är datakvalitéten en faktor som är avgörande förklimatdeklarationers trovärdighet. Konsekvenser: Slutsatsen är att det kommer krävas en tydlig mängdning av materialsamt att specifik data används vid beräkning för att uppföra en trovärdigklimatdeklaration. Vid användning av generisk data kommer de olika produktvalen isamma materialgrupp vara betydelselösa och Boverket har i detta fall misslyckats medsyftet med klimatdeklarationer, att stimuleras till att välja material med lågklimatpåverkan. Därmed krävs det att småhustillverkarna har kompetens kring vad bradatakvalitét innebär. Begränsningar: Studien har endast fokuserat på industriella småhustillverkare ochfallstudien har gjorts i samarbete med endast ett företag. Arbetet har även fokuserat påendast ett skede i en klimatdeklaration, produktskedet, även kallat A1-A3. Då studiengjordes under en pandemi kunde inga platsbesök göras, vilket i vissa fall begränsadetrovärdigheten i datainsamlingen.

<p>In this paper, generic reference in a collection of juridical texts is examined, with focus on third person singular pronouns. The object of the study is to find out which generic pronouns occur in the material along with their relative distribution, but also to display further use patterns and to offer plausible explanations for these patterns. Another object is to evaluate whether the use of generic pronouns corresponds with language planners’ recommendations for non-sexist language. The corpus studied consists of <em>Rikspolisstyrelsens författnings­samling</em> (“Statute Book of the Swedish National Police Board”), comprising 172 documents written between 1974 and 2009.</p><p>The study is divided into two parts. In the quantitative part, the occurrence of generic pronouns in the material is studied, as well as changes in distribution over time. In the qualitative part, the use of the pronouns is more closely examined, with regard to specific referents and textual contexts.</p><p>The main findings are as follows. Only three out of seven examined generic pronouns appear in the material. The gender neutral <em>han eller hon</em> and the masculine <em>denne</em> are predominant, while the masculine <em>han</em> is relatively scarce. Seen over time, <em>han</em> has diminished considerably whereas <em>han eller hon </em>and <em>denne</em> have increased greatly. A general feature of the material is that the use of pronouns is inconsistent, but several patterns, overlapping each other, are nevertheless discernible. The use of generic pronouns does not entirely correspond with language planners’ recommendations. It is true that linguistic directives and initiatives seem to have had a direct or indirect impact on the material, which appears from an increased and extended, sometimes even surprising, use of <em>han eller hon</em> (for instance regarding referents within the police field and referents associated with weapons), as well as from a decreased and limited use of <em>han</em>. However, <em>denne</em> is still prevalent, possibly as a substitute for the disdained <em>han</em>, and on the whole masculine reference is prevailing in the material.</p>

<p>Intresset för e-tjänster och affärsmodeller har ökat det senaste decenniet, med anledning av Internets snabba utspridning och att allt mer webbaserade organisationer vuxit fram. Det råder dock viss missuppfattning över koncepten, vilket kan härledas från de många olika definitioner som finns för både affärsmodeller och e-tjänster. I detta arbete ses e-tjänster som webbaserade tjänster som erbjuds genom användningen av Internet. För affärsmodeller finns två inriktningar: (traditionella) affärsmodeller och e-affärsmodeller. Många blandar ihop dessa och gör därmed ingen skillnad på begreppen. I detta arbete ses en e-affärsmodell som en affärsmodell som används för webbaserade organisationer, där Internet används som teknik. Det finns mycket litteratur om affärsmodeller. Dock behandlar den i mindre omfattning affärsmodeller för e-tjänster, och det finns följaktligen ingen riktlinje över hur en affärsmodell anpassad för e-tjänster ska se ut. Detta arbete granskar litteratur inom området e-tjänster och affärsmodeller för att analysera vilka konsekvenser e-tjänsters karaktäristik har för utformning av affärsmodeller anpassade för e-tjänster. Resultatet av arbetet är 12 komponenter som affärsmodeller anpassade för e-tjänster bör innehålla.</p>

Intresset för e-tjänster och affärsmodeller har ökat det senaste decenniet, med anledning av Internets snabba utspridning och att allt mer webbaserade organisationer vuxit fram. Det råder dock viss missuppfattning över koncepten, vilket kan härledas från de många olika definitioner som finns för både affärsmodeller och e-tjänster. I detta arbete ses e-tjänster som webbaserade tjänster som erbjuds genom användningen av Internet. För affärsmodeller finns två inriktningar: (traditionella) affärsmodeller och e-affärsmodeller. Många blandar ihop dessa och gör därmed ingen skillnad på begreppen. I detta arbete ses en e-affärsmodell som en affärsmodell som används för webbaserade organisationer, där Internet används som teknik. Det finns mycket litteratur om affärsmodeller. Dock behandlar den i mindre omfattning affärsmodeller för e-tjänster, och det finns följaktligen ingen riktlinje över hur en affärsmodell anpassad för e-tjänster ska se ut. Detta arbete granskar litteratur inom området e-tjänster och affärsmodeller för att analysera vilka konsekvenser e-tjänsters karaktäristik har för utformning av affärsmodeller anpassade för e-tjänster. Resultatet av arbetet är 12 komponenter som affärsmodeller anpassade för e-tjänster bör innehålla.

In this paper, generic reference in a collection of juridical texts is examined, with focus on third person singular pronouns. The object of the study is to find out which generic pronouns occur in the material along with their relative distribution, but also to display further use patterns and to offer plausible explanations for these patterns. Another object is to evaluate whether the use of generic pronouns corresponds with language planners’ recommendations for non-sexist language. The corpus studied consists of Rikspolisstyrelsens författnings­samling (“Statute Book of the Swedish National Police Board”), comprising 172 documents written between 1974 and 2009. The study is divided into two parts. In the quantitative part, the occurrence of generic pronouns in the material is studied, as well as changes in distribution over time. In the qualitative part, the use of the pronouns is more closely examined, with regard to specific referents and textual contexts. The main findings are as follows. Only three out of seven examined generic pronouns appear in the material. The gender neutral han eller hon and the masculine denne are predominant, while the masculine han is relatively scarce. Seen over time, han has diminished considerably whereas han eller hon and denne have increased greatly. A general feature of the material is that the use of pronouns is inconsistent, but several patterns, overlapping each other, are nevertheless discernible. The use of generic pronouns does not entirely correspond with language planners’ recommendations. It is true that linguistic directives and initiatives seem to have had a direct or indirect impact on the material, which appears from an increased and extended, sometimes even surprising, use of han eller hon (for instance regarding referents within the police field and referents associated with weapons), as well as from a decreased and limited use of han. However, denne is still prevalent, possibly as a substitute for the disdained han, and on the whole masculine reference is prevailing in the material.

Då urbaniseringen idag är ett faktum och bostadsbristen är stor är byggandet av nya bostäder ett måste. Under byggprocessen släpps stora mängder koldioxid ut. Detta gäller vid transporter av materialen till byggplatsen men även vid tillverkning av materialen. Syftet med denna studie är att jämföra resultaten i beräkningen av koldioxidutsläpp då generisk eller specifik data för byggnadsmaterialen som användes i samband med nybyggnation av Vallbacks idrottshall i Gävle. Syftet är även att visa hur mycket skog som behöver återplanteras för att klimatkompensera för dessa koldioxidutsläpp. Miljödeklarationer (EPD) har använts, i detta fall, för att ta fram byggmaterials specifika utsläppsmängd ur tre aspekter: Råvaruförsörjning, transport och tillverkning - dessa sammanställs till ett utsläppsvärde som använt i denna studie. Målet med denna fallstudie är att sammanställa alla koldioxidutsläppen i ett dokument från Sweden Green Building Council (SGBC) Miljöbyggnad. De utsläppsmängder som sammanställningen visat har tolkats och jämförts för att sedan användas i arbetets andra delmål: en återplanteringsstudie där koldioxidutsläppen ska klimatkompenseras i form av återplantering av träd. Denna fallstudie speglar vikten av att välja rätt material då utsläppsmängderna skiljer sig, detta visas genom Miljöbyggands bedömningsindikator Stommens och grundkonstruktionens klimatpåverkan. Utsläppsmängderna visar på en variation då de generiska uppskattas vara 175 000 kg CO2 ekvivalenter mot de specifika som blir 94 000 kg CO2 ekvivalenter för den befintliga stommen (utan tunnputsfasaden). I den studie där fasaden försetts med träpanel på 22 mm ges helt andra resultat då de generiska data påvisar 175 000 kg CO2 ekvivalenter mot de specifika -62 000 kg CO2 ekvivalenter. Detta visar att trä inte släpper ut koldioxid vid tillverkning utan binder den i materialet under sin tillväxt. Utsläppsberäkningen uppvisar en skillnad på 47 % beroende på valet av indata (generisk eller specifik). Återplanteringsstudien visar att uppskattningar med de specifika EPD:erna krävs det enbart 127 stycken träd för att binda upp den utsläppta koldioxidmängden medans de generiska krävde 239 stycken träd. När fasaden försågs med träpanel krävdes det vid generisk data 238 stycken träd för att återplantera koldioxidutsläppen. Specifik data visar att inga träd behöver återplanteras i fallet med träpanel som fasadmaterial, då studien gav ett negativt värde. Slutsatsen på denna fallstudie visar att man kan göra skillnad genom att välja bra material och även att välja trä i så stor utsträckning som möjligt.

Uppsatsen är en analys av den svenska politiska aktivisten Per Engdahl och hans rörelsers ideologiska innehåll. Engdahl som föddes 1909 och avled 1994 var under hela sitt liv verksam i olika svenska fascistiska och högerextrema organisationer såsom Sveriges Fascistiska Kamporganisation, Riksförbundet det Nya Sverige, Sveriges Nationella Förbund, Riksföreningen Sverige-Tyskland, Svensk Opposition, Europäische Soziale Bewegung samt Nysvenska Rörelsen. Dessutom utgav han under nästan 50 år tidningen Vägen Framåt. Studien omfattar perioden 1931 till 1950. Fyra olika politiska program samt fyra ledarartiklar ur Vägen Framåt, från 1942 alla författade av Engdahl, har analyserats. Metoden har varit ideologianalys speciellt med hjälp av textanalys.Studiens syfte är att utifrån teorin om generisk fascism undersöka Per Engdahl och hans organisationers ideologiska grund. En sådan analys har inte tidigare genomförts utan Engdahl har betecknats som fascist eller nazist utifrån empiriska studier av organisationerna och inte på grundligare studier av hans idéer.Till idéhistorikern Lena Bergrens minimidefinition av generisk fascism har jag i min definition lagt till begreppet auktoritär och ersatt holistisk till metafysisk. Den lyder sålunda: Fascismen är en ultranationalistisk revolutionär och auktoritär ideologi med metafysiska och synkretistiska pretentioner som syftar till att skapa ett radikalt nytt samhälle och en ny typ av människa.Utifrån denna definition och andra centrala begrepp i fascismen betraktar jag Per Engdals ideologi som fascistisk under den undersökta perioden 1931 till 1950. Jag anser även att Engdahl var antisemit under perioden 1931 till 1942 och att han regelbundet spred rasideologiska idéer i sina texter fram till och med 1950. / This work is an ideological analyse of the Swedish political activist Per Engdahl and his different organizations. Engdahl was born 1909 and died 1994. He was active his whole life in different Swedish fascist an extreme right-wing organizations as Sweden’s Fascist Combat Organization, The National Federation the New Sweden, The National Swedish Association, The National Association Sweden-Germany, Swedish Opposition, The European Social Movement and The New Swedish Movement. He was also the publisher, for almost 50 years, of the political paper The Way Forwards. This study extends from 1931 to 1950. I have analysed four different political manifests and four editorials dated 1942 from his paper The Way Forwards. My method is primarily an ideology analysis including text analysis.The purpose of the study is to use the theory of generic fascism on Per Engdahls texts to find out the ideology can be defined as fascism. An analysis like this has not been done before but Engdahl has primarily been labelled as a Fascist or Nazi from empirical studies of his organizations and not by more thoroughly studies of his ideas.From the historian of ideas Lena Berggren I have borrowed her mini definition of generic fascism. But I have added the term authoritarian and substitute holistic with metaphysical. My definition reads: Fascism is an extreme nationalistic revolutionary and authoritarian ideology with metaphysical and syncretistic pretension which aims at a radical new society and an new type of individual.From this definition and other central concepts of Fascism I will define Per Engdahls ideology as fascism during the examined period from 1931 to 1950. I also see Engdahl as an anti-Semite during 1931 to 1942 and that he also constantly spread racism within texts and programmes until the end of the examination 1950.