Då urbaniseringen idag är ett faktum och bostadsbristen är stor är byggandet av nya bostäder ett måste. Under byggprocessen släpps stora mängder koldioxid ut. Detta gäller vid transporter av materialen till byggplatsen men även vid tillverkning av materialen. Syftet med denna studie är att jämföra resultaten i beräkningen av koldioxidutsläpp då generisk eller specifik data för byggnadsmaterialen som användes i samband med nybyggnation av Vallbacks idrottshall i Gävle. Syftet är även att visa hur mycket skog som behöver återplanteras för att klimatkompensera för dessa koldioxidutsläpp. Miljödeklarationer (EPD) har använts, i detta fall, för att ta fram byggmaterials specifika utsläppsmängd ur tre aspekter: Råvaruförsörjning, transport och tillverkning - dessa sammanställs till ett utsläppsvärde som använt i denna studie. Målet med denna fallstudie är att sammanställa alla koldioxidutsläppen i ett dokument från Sweden Green Building Council (SGBC) Miljöbyggnad. De utsläppsmängder som sammanställningen visat har tolkats och jämförts för att sedan användas i arbetets andra delmål: en återplanteringsstudie där koldioxidutsläppen ska klimatkompenseras i form av återplantering av träd. Denna fallstudie speglar vikten av att välja rätt material då utsläppsmängderna skiljer sig, detta visas genom Miljöbyggands bedömningsindikator Stommens och grundkonstruktionens klimatpåverkan. Utsläppsmängderna visar på en variation då de generiska uppskattas vara 175 000 kg CO2 ekvivalenter mot de specifika som blir 94 000 kg CO2 ekvivalenter för den befintliga stommen (utan tunnputsfasaden). I den studie där fasaden försetts med träpanel på 22 mm ges helt andra resultat då de generiska data påvisar 175 000 kg CO2 ekvivalenter mot de specifika -62 000 kg CO2 ekvivalenter. Detta visar att trä inte släpper ut koldioxid vid tillverkning utan binder den i materialet under sin tillväxt. Utsläppsberäkningen uppvisar en skillnad på 47 % beroende på valet av indata (generisk eller specifik). Återplanteringsstudien visar att uppskattningar med de specifika EPD:erna krävs det enbart 127 stycken träd för att binda upp den utsläppta koldioxidmängden medans de generiska krävde 239 stycken träd. När fasaden försågs med träpanel krävdes det vid generisk data 238 stycken träd för att återplantera koldioxidutsläppen. Specifik data visar att inga träd behöver återplanteras i fallet med träpanel som fasadmaterial, då studien gav ett negativt värde. Slutsatsen på denna fallstudie visar att man kan göra skillnad genom att välja bra material och även att välja trä i så stor utsträckning som möjligt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-32217 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Ohls, Madelene |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för byggnadsteknik, energisystem och miljövetenskap, högskolan gävle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds