Syfte: Den 1 januari 2022 avser regeringen att införa lagkrav på att alla byggnader sombygglov söks för ska klimatdeklareras. Detta lagförslag är ett försök från regeringen attstyra byggsektorn emot att minska klimatpåverkan vid uppförande av nybyggnationer.Lagförslaget är även ett bidrag till att försöka uppnå Sveriges långsiktiga utsläppsmål.Målet är att identifiera hur småhustillverkare kan förbättra sin kompetens gällandeklimatdeklarationer för att tillförlitligheten av klimatdeklarationers resultat skaförbättras. Metod: Den forskningsmetod som använts i studien är en fallstudie. Med hjälp av detre datainsamlingsmetoderna litteraturstudie, dokumentstudie och intervju har empiriinsamlats för att kunna besvara målet. Resultat: Resultatet av studien visar att det vid uppförande av en klimatdeklarationkrävs en tydlig mängdning av material för byggnadens klimatskal, bärande konstruktionoch icke-bärande innerväggar. Ett passande beräkningsverktyg måste väljas ochkunskap om hur beräkningsprocessen görs måste införskaffas. I denna studierekommenderas beräkningsverktyget Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, BM1.0,då det är lätthanterligt. Studien visar även att val av data vid beräkningen är heltavgörande. Därför är datakvalitéten en faktor som är avgörande förklimatdeklarationers trovärdighet. Konsekvenser: Slutsatsen är att det kommer krävas en tydlig mängdning av materialsamt att specifik data används vid beräkning för att uppföra en trovärdigklimatdeklaration. Vid användning av generisk data kommer de olika produktvalen isamma materialgrupp vara betydelselösa och Boverket har i detta fall misslyckats medsyftet med klimatdeklarationer, att stimuleras till att välja material med lågklimatpåverkan. Därmed krävs det att småhustillverkarna har kompetens kring vad bradatakvalitét innebär. Begränsningar: Studien har endast fokuserat på industriella småhustillverkare ochfallstudien har gjorts i samarbete med endast ett företag. Arbetet har även fokuserat påendast ett skede i en klimatdeklaration, produktskedet, även kallat A1-A3. Då studiengjordes under en pandemi kunde inga platsbesök göras, vilket i vissa fall begränsadetrovärdigheten i datainsamlingen.

Information är ett väsentligt och stort organ inom organisationer och inom tillverkningsindustrin används det till all kommunikation som sker. För att säkerställa att informationen är säker krävs informationssäkerhet. Målet med informationssäkerhet anses vara uppfyllt när informationens integritet, tillgänglighet samt konfidentialitet kan garanteras. I dagens industri är informationssäkerhet ytterst viktigt på grund av att den fjärde revolutionen (Industri 4.0) kräver data i realtid. Ett problem med informationssäkerheten är att resurser främst läggs på tekniska lösningar men inte på att minska den mänskliga faktorns påverkan som står för cirka 85% av alla organisatoriska olyckor. En bransch som är i behov att moderniseras är småhustillverkare med inriktning trä (SIT). SIT-branschen behöver moderniseras för att följa med i den nya digitala generationen. Branschen i sitt nuläge kräver en ökad produktivitet för att fortsätta vara konkurrenskraftiga på marknaden men även för att öka sin lönsamhet. Det kan verkställas genom att öka förståelsen för hur SIT arbetar med informationssäkerhet och vilka förbättringar som kan implementeras för att uppnå målet. Metoden som används för att öka förståelsen över hur arbetet med informationssäkerhet sker inom SIT-branschen är en kvantitativ enkätstudie. Enkätfrågorna skapades utifrån teori om standarden ISO/IEC 27000 samt CIA-triadens komponenter (konfidentialitet, integritet samt tillgänglighet). Standarden bedömer om informationssäkerheten har en god nivå medan CIAtriadens komponenter påvisar om målet med informationssäkerhet är uppfyllt. Svarsfrekvensen som studien gav var 20,83%. En bedömningsmodell gjordes för att kategorisera resultatet i en skala från icke-uppfylld nivå till uppfylld nivå. Resultatet visar på att branschen är i behov av att förbättra sitt informationssäkerhetsarbete. Frågorna kring standarden ISO/IEC 27000 uppgav att branschen tenderar mot en icke uppfylld nivå och CIA-triadens komponenter hamnade på ett mellanläge för varken uppfylld eller icke-uppfylld nivå. Enkätstudien visade att den mänskliga faktorn har en påverkan på informationssäkerheten vilket överensstämmer med teorin angående att mer resurser läggs på tekniska lösningar. Slutsatsen blev att SIT-branschen har en bristfällig nivå på informationssäkerheten. Genom att implementera förbättringsförslagen ges förutsättningar för branschen att nå upp till en väldigt god informationssäkerhetsnivå.

Media ger oss närmast dagligen information om uppköp mellan större företag. Detta visar på att företagsuppköp är ett vanligt inslag i dagens affärsliv. Tidigare studier som behandlar ämnet uppköp fokuserar i huvudsak på de integrerande företagen. Det är viktigt att inte bara studera de integrerande företagen utan att även lyfta blicken och undersöka leverantörerna bakom. Vi antar i denna uppsats att leverantörer till det uppköpta företaget kommer att påverkas och även reagera på ett uppköp. Om en slutproduktstillverkare köper upp en konkurrent kan en effekt bli att hälften av leverantörerna blir överflödiga medan de kvarvarande får producera desto mer. Detta pekar på att förändringen påverkar relationen mellan företag, men också att koncentrationen av företag ger färre möjligheter till affärsrelationer. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur relationen mellan köpare och leverantör förändras när köparen blir uppköpt av en konkurrent samt hur leverantören agerar för att få en så positiv effekt som möjligt av uppköpet. Företeelsen som undersöks involverar uppköpande företag, uppköpt företag och leverantörer till det uppköpta företaget. Antalet inblandade parter gör företeelsen komplex. För att erhålla så korrekt information som möjligt har vi valt en explorativ undersökning och en kvalitativ metod. Ansatsen är en fallstudie och fallet är från småhustillverkarbranschen, Hjältevadshus uppköp av Modulenthus. Informationsinsamlingen har gjorts genom intervjuer, både med integrerande företagen och med leverantörerna. Det är viktigt för leverantören att ha förståelse för sin position i leverantörsnätverket, för att förstå relationsförändringar som en konsekvens av ett uppköp. Det är viktigt att veta eftersom det avgör hur enkelt eller komplicerat det är att bli utbytt. Typen av produkt, graden av kompexitet, eller tjänst som leverantören erbjuder spelar en betydande roll för effekten ett uppköp kan ha på leverantören. Typen av köpare-leverantörsrelation är också betydande för att förstå relationsförändringarna vid ett uppköp. Relationens grad av styrka och karaktär bestämmer om en förändring kommer att inträffa som en följd av uppköpet. Koncentrationstrenden genom uppköp minskar antalet företag på marknaden. Om inte leverantören ser ett uppköp som en möjlighet och är aktiv i förändringsprocessen, är risken stor att det uppköpande företaget istället kommer att använda redan etablerade leverantörer med en utvecklad relation till uppköparen. Genom att begränsa köparens handlingsmöjligheter ökar leverantören sin makt. Ett alternativ för leverantören är att få tillverka en större andel av köparens behov, vilket ökar leverantörens makt i den enskilda relationen. Det är svårt att utveckla alternativ till en köpare som köper en stor andel av leverantörens totala produktion. En möjlighet är att de andra köparna ökar sina inköp, men troligtvis måste leverantören finna nya, stora köpare om en stor produktionsandel ska omplaceras. / The media provides us almost daily with information regarding acquisitions between large companies. This indicates that acquisitions of companies play a frequent role in today’s business life.  Earlier studies on acquisitions focus mainly on the integrated companies. It is important not only to study the integrated companies, but to also cast an eye at the suppliers of the acquired companies. In this thesis we assume that the suppliers of an acquired company will be affected by the acquisition and that they also will react upon it. If an end-product manufacturer acquires a competitor one effect could be that half of the suppliers are made redundant, while the ones left will have to produce a lot more. This indicates that the change affects the relations between companies, but also that the concentration of companies gives fewer possibilities to initiate business relations. The aim of the thesis is to investigate how the relationship between a buyer and a supplier changes due to the buyer being acquired by one of its competitors. The aim is also to investigate which measures that are taken by the supplier to gain as positive effects as possible from the acquisition.  The occurrence being investigated involves an acquiring company, a company being acquired and suppliers of the acquired company. The number of parties involved makes the occurrence complex. To get as accurate information as possible we have chosen an exploratory study and a qualitative method.  The approach in the thesis is a case study and the case is taken from the house manufacturing industry, namely Hjältevadshus’ acquisition of Modulenthus. The information has been gathered through interviews with the integrated companies as well as with the suppliers. It is important for the supplier to have an understanding of its position in the network of suppliers, in order to understand which relationship changes that can occur due to an acquisition. The reason why it is important is because it determines how easy or how hard it is to be replaced.  The type of product, the degree of complexity, or what kind of service the supplier offers plays a significant part in how the supplier might be affected by the acquisition. It is also important to understand the relationship between the buyer and the supplier in order to understand relationship changes due to the acquisition. The relationship’s degree of strength and character decides whether a change will occur as a result of the acquisition. The trend of concentrating through acquisitions decreases the number of companies in the market. If a supplier does not look upon an acquisition as a possibility and plays an active part in the process of change, there is a major risk that the acquiring company will use established suppliers, with a well-developed relationship with the acquiring company, instead. By limiting the buyer’s possibilities for actions, the supplier increases its power. An alternative for the supplier is to get the opportunity to manufacture a larger part of the buyer’s needs, which increases the supplier’s power in that particular relationship. It is difficult for the supplier to develop alternatives to a buyer that used to purchase a large proportion of the supplier’s total production. One possibility is that the other buyers increase their purchases, but most likely the supplier will be forced to find new, large buyers if a major part of the production has to be relocated.

Syfte: På svenska småhusföretag kan kommunikationsbrister uppstå både internt och externt vilket kan leda till ett resultat som ej överensstämmer med kundens förväntningar. Detta beror på att luckor bildas i kommunikationen och en slags "visklek" uppstår. Det finns en modell vid namn GAP-modellen, vilken hjälper till att identifiera dessa luckor i organisationer. Målet med arbetet är att med hjälp av GAPmodellen ta fram ett arbetssätt för att förbättra hanteringen av kundönskemål hos småhustillverkare. Metod: För att besvara målet har litteraturstudie, intervjuer och en fokusgrupp utförts. Dessa har gjorts i samarbete med småhusföretaget Mjöbäcksvillan. Resultat: Ett antal förbättringsförslag har tagits fram för att förbättra Mjöbäcksvillans hantering av kundönskemål. Förbättringsförslagen kan sammanfattas till ”3 U” – utveckla huvudkontoret, utbilda säljarna och underlätta säljarens arbete. Konsekvenser: I arbetet har konkreta förbättringsförslag tagits fram för att undvika kommunikationsluckor på Mjöbäcksvillan. Dessa förbättringsförslag kan företaget använda sig av för att förbättra sin hantering av kundönskemål och därmed öka produktkvaliteten och kundnöjdheten. Begränsningar: Endast ett småhusföretag har undersökts, vilket leder till att resultatet ej är generaliserbart för alla företag i branschen. Dessutom valde företaget själva ut vilka kunder som skulle intervjuas, vilket kan leda till att endast de nöjdaste kunderna blev intervjuade. / Purpose: For Swedish house manufacturers, communication shortages can occur both internally and externally, which can lead to a result that does not match customer expectations. This is because gaps are formed in communication and a "whispering game" occurs. There is a model called "Gap Model of Service Quality" which helps identify these gaps in organisations. The aim of this report is to use the "Gap Model of Service Quality" to develop a way of working to improve the management of customer requests for house manufacturers. Method: To reach the aim, literature studies, interviews and a focus group have been conducted. These have been done in cooperation with the house manufacturer Mjöbäcksvillan. Findings: Several improvements have been developed to improve Mjöbäcksvillan´s management of customer requests. The improvement proposals can be summed up to: develop the headquarters, educate the sellers and facilitate the seller´s work. Implications: In the report, concrete improvement proposals have been developed to avoid communication gaps at Mjöbäcksvillan. These improvements can be used by the company to improve its customer demand management, thereby increasing product quality and customer satisfaction. Limitations: Only one house manufacturer has been investigated, which means that the result is not generalizable for all companies in the trade. In addition, the company itself selected which customers would be interviewed, which could result in only the most satisfied customers being interviewed.