Den senaste tioårsperioden har varit den varmaste som uppmätts så långt tillbaka som det finns tillförlitliga mätdata över den globala medeltemperaturen. Sverige vill vara ett ledande land i det globala arbetet med att nå Parisavtalets mål om att den globala uppvärmningen ska hållas under 1,5°C. Regeringen har infört krav på att klimatdeklarationer ska göras från och med 1 januari 2022 för att minska byggnaders klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv. En gemensam vägledning för småhusföretagen behövs dels för att de på ett effektivt och likartat sätt ska kunna uppfylla lagkravet och dels för att de ska kunna ta fram jämförelsetal för sina hus. Det finns ett glapp mellan tillgänglig data hos småhusföretagen och den indata som krävs för att använda de vanligaste LCA-verktygen för byggnader. Examensarbetet ska undersöka hur arbetet med klimatdeklarationer kan integreras i ett småhusföretags projekteringsprocess samt vilka svårigheter som finns och hur de kan lösas. För att svara på frågorna har aktionsforskningsmetodiken använts. En undersökning gjordes för att samla in information om hur andra företag arbetar med klimatdeklarationer. En intervju genomfördes för att ta reda på hur företaget Åsbo Hus, som deltar i fallstudien, projekterar. I en fallstudie genomfördes klimatdeklarationer på en villa på två olika sätt: förslag 1 tog med hjälp av ett kalkylprogram fram mängder som importeras till Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM 1.0) där klimatdeklarationen gjordes, och i förslag 2 togs mängder automatiskt från BIM-modellen och klimatdeklarationen gjordes med en add-in till Revit, One Click LCA. Försöken i fallstudien analyserades och utvärderades med hjälp av SWOT-analyser. En svårighet som framkom både i fallstudien och i undersökningen var att det mängdunderlag som finns inte är anpassat för att ta fram en klimatberäkning. Genom användningen av kalkylprogrammet i förslag 1 har användaren full kontroll över vilka material som kommer med, hur mängderna har beräknats och mängderna kan importeras till BM 1.0 utan manuellt arbete. Ett annat problem som framkom är att det är tidskrävande att rita BIM-modellen i tillräcklig detaljeringsgrad för att kunna beräkna klimatpåverkan baserat på den. För att förslag 2 ska få samma tillförlitlighet i mängdningen som förslag 1 krävs omfattande arbete med att regla upp väggar i Revit och justera icke solida skikt manuellt. Tiden som sparas i den automatiserade mängdningen förbrukas därför genom att modellen måste ritas med större noggrannhet och att manuell justering behöver göras. I förslag 1 är mängdningen tillförlitlig eftersom hänsyn tas till skikten som inte är solida på ett effektivt och beprövat sätt med hjälp av kalkylprogrammet och ger därför ett mer korrekt resultat även på klimatdeklarationen. Förslag 1 blir därför metoden som rekommenderas.

BIM står för Building Information Modeling. Det är en ny teknik för att konstruera en virtuell modell av en byggnad i digitalt format. De stora fördelarna med BIM är att alla komponenter som läggs till i modellen innehåller information. Av informationen genereras automatiskt de handlingar och listor som behövs. Dessutom fås presentationsmaterial i form av 3D-modeller utan något extra arbete. Undersökningen behandlar ett företag och varför de inte genomfört en övergång från 2D-CAD till BIM och syftet är därför att visa dem vilka effektiviseringsmöjligheter som finns.

Syfte: På svenska småhusföretag kan kommunikationsbrister uppstå både internt och externt vilket kan leda till ett resultat som ej överensstämmer med kundens förväntningar. Detta beror på att luckor bildas i kommunikationen och en slags "visklek" uppstår. Det finns en modell vid namn GAP-modellen, vilken hjälper till att identifiera dessa luckor i organisationer. Målet med arbetet är att med hjälp av GAPmodellen ta fram ett arbetssätt för att förbättra hanteringen av kundönskemål hos småhustillverkare. Metod: För att besvara målet har litteraturstudie, intervjuer och en fokusgrupp utförts. Dessa har gjorts i samarbete med småhusföretaget Mjöbäcksvillan. Resultat: Ett antal förbättringsförslag har tagits fram för att förbättra Mjöbäcksvillans hantering av kundönskemål. Förbättringsförslagen kan sammanfattas till ”3 U” – utveckla huvudkontoret, utbilda säljarna och underlätta säljarens arbete. Konsekvenser: I arbetet har konkreta förbättringsförslag tagits fram för att undvika kommunikationsluckor på Mjöbäcksvillan. Dessa förbättringsförslag kan företaget använda sig av för att förbättra sin hantering av kundönskemål och därmed öka produktkvaliteten och kundnöjdheten. Begränsningar: Endast ett småhusföretag har undersökts, vilket leder till att resultatet ej är generaliserbart för alla företag i branschen. Dessutom valde företaget själva ut vilka kunder som skulle intervjuas, vilket kan leda till att endast de nöjdaste kunderna blev intervjuade. / Purpose: For Swedish house manufacturers, communication shortages can occur both internally and externally, which can lead to a result that does not match customer expectations. This is because gaps are formed in communication and a "whispering game" occurs. There is a model called "Gap Model of Service Quality" which helps identify these gaps in organisations. The aim of this report is to use the "Gap Model of Service Quality" to develop a way of working to improve the management of customer requests for house manufacturers. Method: To reach the aim, literature studies, interviews and a focus group have been conducted. These have been done in cooperation with the house manufacturer Mjöbäcksvillan. Findings: Several improvements have been developed to improve Mjöbäcksvillan´s management of customer requests. The improvement proposals can be summed up to: develop the headquarters, educate the sellers and facilitate the seller´s work. Implications: In the report, concrete improvement proposals have been developed to avoid communication gaps at Mjöbäcksvillan. These improvements can be used by the company to improve its customer demand management, thereby increasing product quality and customer satisfaction. Limitations: Only one house manufacturer has been investigated, which means that the result is not generalizable for all companies in the trade. In addition, the company itself selected which customers would be interviewed, which could result in only the most satisfied customers being interviewed.

Sveriges riksdag har satt klimatmål om noll nettoutsläpp till år 2045. Bygg- och fastighetssektorn har de senaste åren stått för cirka en femtedel och transportsektorn står för en tredjedel av det totala utsläppet i Sverige. Klimatdeklarationer ska initieras för att nå riksdagens klimatmål. Klimatdeklaration av byggnader är indelat i produktskedet och byggproduktionsskedet. En del av byggproduktionsskedet är transport av resurser till byggarbetsplats. Det är idag möjligt att använda sig av generiska eller specifika värden för klimatberäkning av transport.  Problemet är att det är svårt och omfattande att få fram exakt data för beräkning av specifika transporter under ett byggprojekt. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur småhusföretag med prefabricerade element kan utforma beräkningar för transport i en klimatdeklaration. I studien har en intervjudel och en beräkningsdel genomförts för att få förståelse över utmaningar med beräkning av transporter. Intervjuerna genomfördes på nio respondenter med olika befattningar inom transport och miljö. En klimatberäkning genomfördes på en husmodell från VårgårdaHus som arbetar med prefabricerade väggelement. Beräkningen bestod av tre fall. Ett fall med endast generiska värden i byggskedet. Två fall där beräkningen gjordes med specifika värden för transportsträckorna för två fiktiva arbetsplatser. Den insamlade informationen från de bägge delarna sammanställdes i slutet av arbetet.  Resultatet av beräkningen visar att klimatpåverkan vid användningen av generiska data för transport visade ett utsläpp 1296,7 kg CO2e. De specifika transportsträckorna resulterade i ett utsläpp av 693,0 respektive 495,9 kg CO2e under byggproduktionsskedet. Resultatet av intervjuerna visar att underlättning av klimatberäkningar för transport är möjlig vid förbättring av planering, insamling av data, samverkan mellan olika aktörer samt en högre kravställning från organisationen. / The Swedish Parliament have decided on a climate target of zero emissions by 2045. In recent years, the construction and real estate sector have accounted for about one-fifth of the total emissions and the transport sector accounts for a third of the total emissions in Sweden. Climate declarations must be initiated to achieve the climate goals set by the Swedish Parliament. The climate declaration is divided into the product phase and the construction-production phase. Part of the construction-production phase is the transport of resources to the construction site.  The problem encountered is the difficulties to obtain exact data for calculating specific transports during a construction project. The purpose of the thesis is to investigate how small house companies with prefabricated elements can design calculations for transport in a climate declaration. In this study, an interview part and a calculation part were carried out to gain an understanding of the challenges. The interviews were conducted on nine respondents with different positions within the transport and environment sector. A climate calculation was calculated on a house model from “VårgårdaHus” who works with prefabricated wall elements. The calculation consisted of three cases. The first case with only generic values during the construction phase. The calculations of the two other cases were conducted with specific values for the transport distances for two fictitious workplaces.  The calculations indicate that the climate impact regarding the use of generic data for transport showed an emission of 1296.7 kg CO2e. The specific transport distances resulted in an emission of 693.0 and 495.9 kg CO2e, respectively, during the construction production phase. The results of the interviews show that facilitating climate calculations for transport is possible by improving planning, data collection, collaboration between actors and higher requirements from the organization.