• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • Tagged with
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Vem är man och vem är du? : En studie i bruket av du som generiskt pronomen

Lund, Rasmus January 2012 (has links)
I föreliggande uppsats studeras bruket av du som generiskt, obestämt pronomen. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka huruvida användandet av generiskt du har ökat i relation till användandet av generiskt man mellan 1991 och 2011. Det undersökta materialet består av återgivet tal i tidningsartiklar. Sammanlagt 200 belägg för generiskt du och man har studerats för vartdera året. Resultatet visar att andelen generiska du:n av dessa 200 belägg år 1991 var 5 %. År 2011 var andelen generiska du:n däremot 7 %. Denna ökning kan te sig liten, men siffrorna ger en inte helt rättvis bild då beläggen för generiskt du från 1991 var fördelade på 4 personer medan beläggen från 2011 var fördelade på 10 personer. Med andra ord använde egentligen mer än dubbelt så många personer generiskt du 2011 jämfört med 1991. Undersökningens kvalitativa del visar att det verkar finnas skillnader mellan hur dessa två generiska pronomen används. Vissa personer tycks göra en skillnad mellan generiskt man och generiskt du. I två fall visade sig dessutom man inte vara utbytbart mot du.
2

En riktig vänskap? En studie om vad som bidrar till att åskådare skapar en parasocial interaktion med en influencer på Youtube

Bonnevier, Freja, Holm, Emma January 2019 (has links)
Syftet med denna uppsats är att med en deduktiv utgångspunkt undersöka vad som bidrar till att urvalsgruppen idag skapar en parasocial interaktion med influencers på YouTube samt vad följderna av detta blir. I genomförandet av denna uppsats har en kvantitativ metod och två kvalitativa metoder använts som utgjort grunden för de empiriska data. Den kvantitativa metoden utgjordes av en webbenkät genomförd av 102 personer med fokus på faktorer som kan stärka en parasocial interaktion. De kvalitativa metoderna utgjordes av en djupintervju och en fokusgrupp. De båda kvalitativa metoderna hade fokus på att fördjupa förståelsen för varför en parasocial interaktion uppstår och vilka egenskaper som är viktiga att en influencer besitter för att en åskådare ska fortsätta sitt följarskap. Utifrån insamlad teori och empiri kunde likheter och skillnader lyftas fram som sedan ledde fram till uppsatsens slutsatser. Slutsatserna visade att det finns olika faktorer som bidrar till att en parasocial interaktion uppstår hos en åskådare och vad påföljderna av detta blir. Det som skapar en parasocial interaktion hos en åskådare är rörligt innehåll, att influencern skapar ögonkontakt och verbalt uttryck, att innehållet i video-klippen är egenproducerat, att personliga och känsliga ämnen tas upp samt kontinuerligt uppdatering. Påföljderna av detta blir att en influencer kan påverka en åskådares beslut och åsikter då en influencer kan ses som en förebild. Dessutom kan en influencer i många fall ses som en faktisk och verklig vän som en åskådare kan känna medlidande och positiva känslor för. / The purpose of this paper is to investigate, with the help of an deductive method, what contributes to the target group creating a parasocial interaction with influencers on YouTube and what the consequences of this will be. In the implementation of this essay, one quantitative method and two qualitative methods have been used which formed the basis for the empirical data. The quantitative method consisted of a web survey conducted by 102 people focusing on factors that can strengthen a parasocial interaction. The qualitative methods consisted of one in-depth interview and one focus group. The two qualitative methods focused on deepening the understanding of why a parasocial interaction occurs and which characteristics are important for an influencer to possess in order for a spectator to continue following the influencer. Based on collected theory and empirical data, similarities and differences could be highlighted which then led to the conclusion of the thesis. The conclusions showed that there are various factors that contribute to develop a parasocial interaction with a spectator and what the consequences of this will be. What creates a parasocial interaction of a spectator is motion picture, the influencer makes eye contact and use verbal expression, the content of the video clips is self-produced, that personal and sensitive topics are addressed and continuous updating. The consequences of a parasocial interaction are that an influencer can influence a spectator's decisions and opinions as an influencer can be seen as a role model. In addition, an influencer can in many cases be seen as an actual and real friend as a spectator can feel compassion and positive feelings for the influencer.

Page generated in 0.0504 seconds