En kvantitativ och kvalitativ läsbarhetsanalys av ABC-klubbens nivåanpassade läseböcker för årskurs 2. Boken för årskurs 2 heter Diamantjakten och finns i tre läsnivåer, På väg, 2A och 2B. Uppsatsen undersöker de tre böckernas läsbarhetsindex för att ta reda på genomsnittlig meningslängd och andelen långa ord i kapitel 1, kapitel 10 och kapitel 24. Användningen av läsbarhetsindex syftar också till att ta reda på det olika kapitlens totala LIX-värde. En grundligare analys utförs också, och undersöker de tre läseböckernas språkliga struktur och bildernas samspel med texten i kapitel 1. Resultatet som framkom var att böckernas läsbarhetsindex visade, att även om textmängden hade en tydlig progression i alla tre böcker, följde inte den genomsnittliga meningslängden och andelen ord samma utvecklingsmönster. Den kvalitativa läsbarhetsanalysen visar att den största skillnaden mellan böckerna är textmängden.

Denna studie är en textanalys och undersöker det skrivna matematikspråket inom tre innehållsområden; algebra, geometri och statistik för att identifiera språkliga svårigheter. Det skrivna språket har jämförts i tre läroböcker från tre olika bokförlag i gymnasiekursen matematik 2c. Studien baseras på tidigare forskning om vad som karaktäriserar det skrivna skolspråket. De utvalda texterna inom de olika innehållsområdena har analyserats med avseende på abstraktion, informationstäthet, komplexitet och läsbarhet. Abstraktion och informationstäthet analyseras med textanalysmåtten nominalkvot, andel nominaliseringar. Informationstäthet analyseras med andelen substantiv och långa ord. Språket studeras med avseende på dess funktion. De traditionella textanalysmåtten läsbarhetsindex, meningslängd, långa ord, lexikal densitet och ordvariationsindex kvantifieras och analyseras för att studera komplexitet och läsbarhet. Valet av de textanalysmått som analyserats är också en begränsning i studien. Ett ytterligare perspektiv hade tillförts om texten analyserats med avseende på nominaliseringar, sats- och meningskonstruktioner, nominalfrasers uppbyggnad och ordvändning. Det teoretiska ramverket är Hallidays språkutvecklingsmodell, den språkteori Halliday utvecklat utgående från hur språket utvecklas, systemisk funktionell lingvistik tillsammans med Cummins modell för andraspråksutveckling. De olika innehållsområdena och de olika läroböckerna skiljer sig med avseende på de textanalysmått som beräknats. Algebraavsnittet i läroboken Ma 5000 från Natur & Kultur är i jämförelse enklare (nominalkvot 0.98, lexikal densitet 56 %, 25 % substantiv, 28 % långa ord och LIX 35.8). Geometriavsnittet från läroboken Ma2c Origo, Sanoma utbildning är förhållandevis enklare (nominalkvot 2.28, 26 % substantiv, 24 % långa ord, lexikal densitet 45 % med ett beräknat LIX värde 37.5). Statistikavsnittet från läroboken Ma 2c från Liber är det enklaste (nominalkvot 1.68, 26 % substantiv, 34 % långa ord, lexikal densitet 56 %, beräknat LIX 44.5). Det högsta beräknade LIX värdet var algebratexten i Ma 2c från Liber (LIX 49.3). Det lägsta beräknade LIX värdet var Ma 5000 från Natur & Kultur, algebra (35.8). Förslag på ytterligare studier är att analysera gymnasiematematikläromedel dels med avseende på hur innehåll framställs med användandet av olika semiotiska resurser förutom texter även bilder, bildtexter, grafer, symboler och siffror. En ytterligare central frågeställning när det handlar om lärande är; ”Om jag beskriver det jag beskriver på det sätt som jag gör, uppfattas det jag beskriver på det sätt som jag önskar”. Det sistnämnda handlar om skrivar-respektive läsarperspektivet. Resultatet från denna studie visar att det skrivna språket i matematikläroböcker är svårt. Svårighetsgraden varierar inom de olika innehållsområdena och mellan de olika läroböckerna.

Denna studie berör Ringaren i Notre-Dame (1831) skriven av Victor Hugo, översatt av Gustav Sandgren och utgiven av Almqvist & Wiksell förlag AB (1977) samt den återberättade versionen av Maj Bylock (2000) utgiven av Rabén & Sjögren förlag. Syftet med studien är att synliggöra om en bearbetad version av Ringaren i Notre-Dame är mer läsbar samt mer lättläst än en översatt version av originalet av samma verk samt vilka didaktiska reflektioner lärare behöver göra för att elever i åk 4-6 ska utvecklas mot ett valt betygskriterium. Utifrån studiens frågeställningar och syfte så utgår studien från en innehållsanalys med komparativ karaktär samt LIX-mätningar som metod. Studiens analys visar att den bearbetade versionen är mycket lättläst i läsbarhet men innehåller ord som inte uppfyller kriterierna för en lättläst bok. De didaktiska perspektiven diskuteras i avsnitt 7.2.

Matematiska prestationer har visat sig relatera till språklig förmåga och läsförståelse.Syftet med denna studie är därför att få mer kunskap om läsbarheten och graden avspråklig svårighet i läroböcker som används för matematikundervisning i grundskolan,för årskurserna 4–6. Dessutom är syftet att undersöka vilka språkliga faktorer som lärareupplever påverkar matematiska texters läsbarhet, samt hur väl dessa faktoreröverensstämmer med de läsbarhetsvariabler som användes för att analyseraläroböckerna. För att undersöka språklig svårighet i matematiska texter har tre, i svenskmatematikundervisning, vanligt förekommande läroböcker analyserats med hänsyn påläsbarhet. Två lärare har dessutom intervjuats för att få deras bild av vad de uppleverpåverkar elevers förståelse av matematiska texter. Läroböckerna visade sig vara relativtlika när det kommer till deras läsbarhetvärden. Det som skiljer lärobokstexterna är hurlånga de genomsnittliga meningarna är och hur stor andel långa ord som förekommer itexterna. Lärarna menade att längre texter, med längre meningar och ord är svårare attförstå. De ansåg dock att begreppsförståelse, svåra och ovanliga ord, samt graden avstruktur i texterna var språkliga faktorer som de upplevde att elever ofta har svårt med.Slutsatsen i studien är därför att även om läroböckerna håller en jämn och lämpligsvårighetsgrad, med hänsyn på läsbarhet, anser lärare att det finns flera andra variablersom påverkar hur svåra matematiska texter upplevs av elever. Om man som pedagoganvänder sig av läsbarhetsformler för att bestämma lämpligheten av en text bör mandärför vara medveten om vad formlerna analyserar och vad de tänkta läsarna har förindividuella förutsättningar.

The aim of this study is to analyse how children’s literature for ages 6 – 8 is adapted to pupils with reading difficulties. The material used for analysis in this study is six children’s books, examining some of the criteria by which a text is classified as easy-to-read. The result of the analysis shows that there is a possibility for pupils with reading difficulties to read something other than easy-to-read literature if it is carefully selected. The result also shows that the different criteria for an easy-to-read text cannot alone indicate whether a book as a whole is easy-to-read or not.

I denna studie analyseras åtta olika läroböcker som används på gymnasieskolor inom de gymnasiegemensamma skolämnena svenska och engelska utifrån dess texters svårighetsgrad. Syftet med följande studie är att studera huruvida läsbarheten i lärobokstexter är förankrade i forskning kring läsning och om den har en verklighetsförankring och autenticitet, vilket studeras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vidare jämförs lärobokstexternas kanonisering i förhållande till kurs- och ämnesplaner. Denna studie har utförts utifrån Lennart Hellspongs läsbarhetsanalys med fokus på typografisk läsbarhet samt läsbarhetsindex (lix). Texterna för analysen har valts ut stickprovsvis, samt en djupanalys har utförts på de längsta texterna. Vid studien framkom det att lärobokstexterna håller en hög yttre läsbarhet och ett lågt läsbarhetsindex. Texttypsfördelningen i läroböcker visar att ungefär hälften av texterna i dessa böcker består av lärobokstexter författade av läroboksförfattarna själva. I jämförelse med autentiska texter indikerar studien på att lärobokstexterna har en avsevärt lägre svårighetsgrad utifrån dess lixklassificeringar, varför läroböckerna inte tycks erbjuda texter som främjar elevers läsutveckling.

I denna studie studeras klarspråk och malltexter i tre beslutsbrev om överklagan av kontrollavgift från Stadsbyggnadsförvaltningen i Eskilstuna kommun. Syftet med studien är att främja läsbarheten för mottagarna och att förenkla och kvalitetssäkra klarspråksarbetet i Eskilstuna kommun genom att förändra beslutsbrevens utformning.De metoder som använts är textanalys i form av en läsbarhetsanalys och Klarspråkstestet och en kvalitativ intervju med en handläggare på Stadsbyggnadsförvaltningen. Med textanalyserna har jag undersökt hur de befintliga breven är utformade utifrån begreppen klarspråk och läsbarhet. Genom intervjun kunde jag undersöka hur en handläggare på Stadsbyggnadsförvaltningen arbetar med beslutsbreven och hur hen resonerade kring språkanvändning när beslutsbreven skrivs.Utifrån mitt resultat och gällande riktlinjer och principer för klarspråk har jag skapat tre nya beslutsbrev. Beslutsbreven har utformats efter mottagarens behov vilket lett till en förändrad stil i tilltal, disposition, ordval, meningar och rubriksättning för ökad begriplighet. Breven ligger dessutom till grund för ett sammanfattande dokument som är en sammanställning av de förändringar som genomförts. Målet är att de nya breven tillsammans med dokumentet ska motivera och inspirera handläggarna på Stadsbyggnadsförvaltningen till ett fortsatt arbete med klarspråk.

This essay focuses on four different aspects of readability: voice, causality, advanced words and the LIX-value of words. Each of these four facilitates or aggravates reading comprehension for students, which is further defined in the paper. The study is an analysis of textbooks in history for 8th grade from a second language perspective. In terms of voice, causality, advanced words and the LIX-value of words, the study shows that books with higher grades of causality and voice and lower grades of advanced words as well as a low degree of LIX-value are better for students to work with. / Uppsatsen lägger fokus på fyra olika aspekter kring läsbarhet: röst, kausalitet, avancerade ord och läsbarhetsindex. Var och en av dessa fyra underlättar eller försvårar läsförståelsen för elever vilket definieras vidare i uppsatsen. Grunden för analysen är byggd på undersökningar av undervisningsmaterial i historia för årskurs 8 från ett andraspråksperspektiv. Med utgångspunkt i röst, kausalitet, avancerade ord och ords läsbarhetsindex visar studien att läroböcker med en högre grad av röst och kausalitet samt en lägre grad av avancerade ord och läsbarhetsindex är lämpligare för andraspråkselever att arbeta med.