Syftet i den här studien är att undersöka vad ABC-klubben läseböcker på A-nivå (från årkurs 1 till 3) har för progression. För att uppfylla syftet har studien använt sig av både kvantitativa och kvalitativa metoder. Det görs genom att fokusera på ord och meningar i de valda kapitlen i varje bok med hjälp av läsbarhetsindex (LIX-värde). Den kvantitativa metoden kompletterats med en textanalys på meningsbyggnad för att se hur meningarna i varje bok utvecklas. Förhållande mellan text och bild har också analyserats med fokus på vilken funktion de två har och hur de samspelar med varandra. Dessutom har huvudkaraktärerna i läsebokserien analyserats för att finna tecken på utvecklingen över tid. Analysresultatet visar att det finns progression både i och mellan de tre böckerna. Enligt LIX-värdet har bok 1A tydligast progression medan bok 2A har mindre och 3A har minst. Samspelet mellan text och bild har en omvänd funktion. I början är det bilden som bär ansvar för att driva berättelsen framåt sedan är det texten som tar över ansvaret och kan stå på sina egna ben. Progressionen sker även när det gäller huvudkaraktärerna. Genom att undersöka berättelsen så kunde huvudkaraktärernas progression delas in i två teman, emotionell utveckling och utveckling av hur karaktärerna löser komplexa problem. Avslutningsvis diskuteras analysresultatet utifrån didaktiska perspektiv.

This study examines how a reader in the Swedish subject can be used in the younger ages ofSwedish schools to meet the requirements of equal education in Sweden. The reader is a partof a teaching material called the ABC-klubben and is based on the same story but available inthree different levels of textbooks.The Study analyses how the different books differ between each other and how the techingmaterial can be used in its whole to increase the equal education. The study shows that in itswhole and if the material are used to create a shared reading experience between everyone inclass, it do contribute to equal education for students. The material has some difficulties andthe teacher needs to be aware he or she may need to compensate for some parts of thematerial.

En kvantitativ och kvalitativ läsbarhetsanalys av ABC-klubbens nivåanpassade läseböcker för årskurs 2. Boken för årskurs 2 heter Diamantjakten och finns i tre läsnivåer, På väg, 2A och 2B. Uppsatsen undersöker de tre böckernas läsbarhetsindex för att ta reda på genomsnittlig meningslängd och andelen långa ord i kapitel 1, kapitel 10 och kapitel 24. Användningen av läsbarhetsindex syftar också till att ta reda på det olika kapitlens totala LIX-värde. En grundligare analys utförs också, och undersöker de tre läseböckernas språkliga struktur och bildernas samspel med texten i kapitel 1. Resultatet som framkom var att böckernas läsbarhetsindex visade, att även om textmängden hade en tydlig progression i alla tre böcker, följde inte den genomsnittliga meningslängden och andelen ord samma utvecklingsmönster. Den kvalitativa läsbarhetsanalysen visar att den största skillnaden mellan böckerna är textmängden.

Sammandrag Syftet med vår studie var att se hur läromedlet ABC- klubben används i undervisningssituationer och hur eleverna och lärarna uppfattar arbetet med läromedlet. Syftet var även att analysera materialet ABC-klubben utifrån teorin om ämneskonceptioner. Studien har en kvalitativ ansats som innefattar enkätintervju, klassrumsobservationer, analys av läromedlets olika delar och fokusgruppsintervjuer med elever. De teoretiska perspektiv vår studie tar utgångspunkt i är teorin om ämneskonceptioner och det sociokulturella lärandeperspektivet. Resultatet av vår studie visar att undervisningen med ABC-klubben konstruerar formaliserad färdighetsträning, där form och struktur blir det väsentliga på bekostnad av innehåll. Ämneskonceptionen är enbart svenska som färdighetsämne. Lärarna i vår studie såg övervägande positivt på läromedlet då de anser att det passar alla elever samt att läsebokens nivågrupperingar ger individuell anpassning. I motsättning till detta visar elevernas svar tvärtom att det inte verkar passar alla ur ett elevnära perspektiv samt att läsebokens nivågruppering skapar en synlig kunskapsuppdelning i elevgruppen. Förlaget Natur & Kultur menar att läromedlet ska skapa en läsargemenskap. Med stöd i vårt resultat konstatera vi att denna läsargemenskap uteblir och att konceptet ”en skola för alla” tappar sin innebörd med ABC-klubben i undervisningen.

Vår studie handlade om lärarens arbetssätt med ABC-klubbens läromedel. Vårt syfte var att ta reda på hur lärare arbetar med läromedlet, hur lärare tar sig an en klass som har mångfald och vad eleverna säger om böckerna. Den metod vi valde att använda var enkäter som skickades ut på det sociala mediet Facebook i fyra olika grupper som är lärarrelaterade där vi fick in 73 svar från informanter. Vårt resultat och slutsats var att lärarna arbetar på olika sätt gällande läromedlet vilket var läsläxa, genomgång av nya ord/begrepp och att lärarna anser att det är olika inställningar kring vad eleverna tycker om böckerna. Vissa kan relatera till böckerna och vissa kan inte och tycker därefter att böckerna är tråkiga. Mångfalden i klasserna har inte en tillräcklig relaterbar koppling till läromedlet och det är svårt för flerspråkiga elever att kunna relatera till böckerna eftersom böckerna inte behandlar mångfald och olika familjekonstellationer.