Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad elever i nionde klass har för syn på bildämnet, vad detta kan bero på och koppla detta till deras studiemotivation och bildämnets betydelse i dagens samhälle. För att granska detta utfördes litteraturstudier och sedan kvalitativa forskningsintervjuer ute på två skolor. I resultatet visade det sig att motivationen till stor del är lärarens ansvar och denna ska kunna motivera för sina elever varför bildämnet är viktigt i dagens visuella samhälle. Att bildämnet av många i samhället anses ha lägre status än de andra ämnena kan vara en orsak bakom ämnets bristfälliga resurser. Dessutom visade intervjuerna att arbete med digitala medier i bildundervisningen kan öka motivationen.

Bild är ett av de skolämnen som varit mest föränderligt och rörligt genom historien. Genom tiderna har många olika ideal och normer genomsyrat utbildningen. Detta arbete har som syfteatt belysa 4 yrkesverksamma bildlärares ämneskonceptioner – sättet de ser på sitt ämne och påsin egen bildlärarroll. Med ett socialkonstruktionistiskt synsätt belyser jag dessa läraresdiskurser kring sin egen lärarroll, dessa lärares syn på elevernas förväntningar kring bildämnet och om vad dessa bildlärare anser vara viktigast med ämnet. Jag intresserar mig också för om äldre metoder som t.ex. teckning fortfarande är en regerande norm inombildundervisningen idag. Genom denna undersökning vill jag belysa hur gamla traditioner i bildämnets historia fortfarande påverkar oss och eventuellt lever kvar idag. Syftet är att kritiskt reflektera över min och dessa bildlärares roll i skapandet av diskurser om bildämnet. Jag har använt mig avkvalitativa och semi-strukturerade intervjumetoder för att insamla mitt empiriska material och sedan gjort en diskursanalys på det transkriberade materialet. Som gestaltande del till detta arbete har jag gjort en autoetnografisk undersökning där jag fokuserat på min egen ämneskonception och virkat ett porträtt som en del av undersökning avatt bemöta en äldre teckningsmetod – porträtt, med ett annat slags material och metod än det förväntade. Genom detta arbete har jag kommit underfund med vad syftet med min egen blivande bildundervisning kommer att vara, vad jag anser vara viktigast att eleverna får med sig från bildundervisningen. Resultatet av analysen visar att dessa bildlärare delvis arbetar kring äldre diskurser om bildämnet som en metod till att uttrycka sina känslor, ett sätt att må bra och diskurser om att hantverksskickligheten är avgörande för elevernas estetiska arbeten i skolan.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka om och hur bildlärare på gymnasiet använder sig av läroböcker för att förankra teoretiska och praktiska arbetsmoment och hur de anser att detta påverkar elevernas lärande i bildämnet. Detta har gjorts utifrån kvalitativa intervjuer utifrån en kunskapsteoretisk ståndpunkt där tyngden har legat på att få en förståelse av hur bildlärarna upplever sin sociala verklighet. Resultatet av den här undersökningen visar att bildlärarna använde sig av läroböcker men oftast efter att först ha bearbetat innehållet. Anledningen var för att läroböckerna i sin helhet inte ansågs kommunicera sitt innehåll väl samt för att läroböckerna ansågs hämma eleverna av olika anledningar. Lärarna valde själva ut vilka läromedel de skulle använda och kunskapsresultaten ansågs bli bäst om de varvade teori och praktik även under de teoretiska momenten. Vad gäller lärarnas konceptioner i relation till deras användning av läroböcker så har två tolkningar av resultaten gjorts. Antingen pekar resultatet mot att konceptionerna har en stark förankring i deras undervisning i och med att ämnets status bland lärarna sågs som kommunikativt och i ständig förändring eller  att det starka behovet av att behöva konkretisera de teoretiska inslagen snarare kan ses som en pedagogisk nödvändighet än att ha en ämneskonceptionell orsak.   Sökord: Läromedel, läroböcker, pedagogik, didaktik, ämneskonception, lärare, bildlärare

Denna studies syfte är att undersöka hur elever och deras bildlärare idag uppfattar bildämnet i en svensk skola samt lust som motivation. Ett socialt konstruktivistiskt samt progressivistiskt perspektiv på lärande och Peter Gärdenfors forskning om lust som motivation är denna studies teoretiska utgångspunkter. Den empiriska studien har pågått under fyra veckor på ett svenskt högstadium. Kvantitativa enkäter och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex elever och två lärare. Resultatet från den empiriska undersökningen har analyserats och tolkats kvantitativt och kvalitativt. Analys och tolkning av detta resultat har visat att eleverna på skolan som deltagit i undersökningen endast ser kunskap som kan leda till ett yrke som nödvändig. Lust som motivation, trots att undervisningsmetoden resulterar i en positiv respons från eleverna, hamnar i skuggan då elevernas medvetenhet om bildämnets yrkesmöjligheter är ytterst begränsad.

Denna studies syfte är att undersöka hur en bildlärare tolkar bildämnets kursplans centrala innehåll samt hur läraren resonerar om sin undervisning. Studien är gjord utifrån Marners resonemang om ämneskonceptioner. En kvalitativ djupgående ostrukturerad intervju har genomförts med en yrkesverksam bildlärare på en kommunal grundskola i södra Sverige. För att finna teman och ge en bättre överblick för respondentens tolkningar och resonemang, har utsagorna kategoriseras utsagorna med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visa att respondenten tolkar den kommunikativa aspekten av Bildämnet som den viktigaste delen då världen vi lever i är mycket visuell. Respondenten menar att det finns stora skillnader i hur lärare, föräldrar, skolledning och politiker tolkar ämnet. Respondenten resonerar kring hur möjligheten att få följa eleverna under många år och lång yrkeserfarenhet har en positiv inverkan på undervisningen, Även personliga intressen för tekniker ger goda förutsättningar och kunskaper för undervisningen, medan skolledning och bristande resurser kan få en negativ inverkan. Vidare resonerar hon kring nyttan av begreppsförståelse, hur detta är viktigt för eleverna och till sist angående extra uppgifter och hur de kan bli ett dilemma i undervisningen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad tematisk ämnesintegrerad duoundervisning (TÄD) kaninnebära för svenskämnet. Studien tar avstamp i Lars-Göran Malmgrens (1996) teori om tre olikasvenskkonceptioner: svenska som ett färdighetsämne, svenska som ett litteraturhistorisktbildningsämne och svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne. Genom intervjuer med svensklärareoch analys av tre läsårsplaneringar i Svenska 3 diskuteras vilken typ av svenska som skapas vid TÄD,samt vilka bakomliggande faktorer som bidrar till ämnets utformning. Följande frågeställningar harformulerats: 1. Vilken typ av svenskämne skapas vid tematisk ämnesintegrerad duoundervisning på dengymnasieskola där studien genomförs? 2. Vilka faktorer påverkar hur svenskämnet utformas vid tematisk ämnesintegreradduoundervisning på skolan? Studien visar att det svenskämne som utformas vid TÄD ofta är erfarenhetspedagogiskt. Lärarna utgårdå i många fall från ett gemensamt problem- eller relationsorienterat tema i undervisningen. Resultatetvisar på många fördelar med undervisningsmetoden, men uppmärksammar också en del problematik,bland annat vad gäller brist på struktur och tydlighet. Vidare riskerar svenskan att reduceras till ettfärdighetsämne eller ett stödämne, t.ex. då ämnet integreras med kursen Gymnasiearbete eller dåsvenskläraren fungerar som resurs vid undervisning i matematik. Ett flertal faktorer påverkar vilkentyp av svenskämne som skapas vid TÄD: ämneskombination, ramfaktorer (t.ex. planeringstid ochschemaläggning), lärarnas inställning till TÄD och tro på en välfungerande ämnesintegrering, lärarnassamarbetsförmåga, lärarnas ämneskunskaper och ämneskonception, samt val av tema förundervisningen.

Syftet med undersökningen var att få kunskap om vilken syn eleverna i Nederländerna, ett land som aktivt jobbar för att ungdomar ska intressera sig i kultur, och eleverna i Sverige har på bildämnet. Forskningsfrågorna bestod av att ta reda på hur eleverna uppfattar undervisningen, vad de uppskattar mest i det och vilket syfte de tror att det uppfyller. Empiri samlades in genom fokusgruppsintervjuer där ett mindre antal informanter tillsammans diskuterar ett givet ämne. För att studera de potentiella faktorer som påverkar elevernas syn på undervisningen användes ramfaktorteorin. Sammanlagt intervjuades sju svenska elever i årskurs 9 från två olika skolor och åtta nederländska elever i motsvarande åldrar. Resultaten visade att de svenska och nederländska eleverna trots olika utbildningssystem hade liknande tankar kring ämnet. Bild ansågs vara kul, men inte särskilt viktigt i jämförelse med andra ämnen. Dock förklarade eleverna att det de uppskattade mest var att det till skillnad från andra ämnen undervisas på ett ”fritt” vis. Eleverna hade flera tankar kring varför man har ämnet i skolan; från att agera paus från resten av den ”seriösa” skolan och för att förbereda inför specifika yrken, exempelvis arkitektur. Slutsatsen blev att elevernas liknande syn på bildämnet till stor del berodde på att de undervisas under liknande omständigheter.

This study uses a text analysis and an interpretive approach to examine literatures function in three teaching materials for the subject Swedish in upper secondary school and the abilities that reading literature will develop. The analysis has been done on the primary texts, secondary texts and teaching primary texts to determine which readings that are rewarded, which subjectconceptions that occur and how the teaching materials legitimizes reading literature. The results showed that “the action-oriented reading” was rewarded which means that the reading is aimed at sorting out the course of action that is expressed explicitly in the text. It was not possible to derive only one subjectconception. You can see the tendency for everyone and their scope vary. Reading literature and its function legitimized evident in the material's preface with explicit references to the curriculum. The reading will lead to the understanding of the relationship between fiction and social development, writing, and be a tool to develop self-awareness and understanding of other people's experiences, thoughts and imaginary worlds.

There is a gap between the curriculums controlling school subjects content and the way professionals in school accomplish their teaching. Civics as a school subject is vague and unclear. This literature study aims at examine the way Swedish civics teachers see the purpose with their subject and what content is prioritized in their teaching and what research knows about the concept “friutrymme”. The literature study is based on empirically accomplished research and articles. A reading of the empirical material emphasizes both the gap and the vagueness of civics as a school subject. The result of the present literature study shows that there is no concurrence regarding how Swedish civic teachers interpret the subjects aim or content and “friutrymmet” could be the reason to why it is so. / <p>SO</p>

<p>Jag vill i den här uppsatsen ge en bild av hur några lärare arbetar med skönlitteratur i sin undervisning. Genom det kommer även lärarnas förhållningssätt till svenskämnet att granskas. Jag kommer att studera hur olika lärare använder skönlitteratur i svenskämnet, varför läraren har valt att använda skönlitteratur på det sättet och vilka för- och nackdelar det finns med att använda skönlitteratur i svenskämnet. I kapitlet <i>Historiskt perspektiv på skönlitteraturens roll i skolan</i> beskriver jag skolväsendets historia och hur skönlitteraturens roll sett ut i svenskämnet. Litteraturgenomgången ger en teoretisk genomgång av det sociokulturella och det kognitivistiska perspektivet och textens betydelse för människan. Jag tar upp tre olika bilder av hur svenskämnet kan se ut idag, hur och varför barn ska läsa skönlitteratur. Sist tar jag upp ett exempel på projekt med läsning av skönlitteratur. </p><p>Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer och observationer som metod. Mitt resultat visar. att lärarna ser på skönlitteraturen i svenskämnet på olika sätt. Detta grundar sig i lärarnas olika kunskapssyn, syn på svenskämnet och syn på eleven. Skola A har en kunskapssyn där man anser att kunskapen finns hos varje människa, varje elev. Lärarna arbetar utifrån ett sociokulturellt perspektiv och de ser svenskämnet som ett erfarenhetspedagogiskt ämne. På skola B och C har lärarna ett kognitivistiskt perspektiv. Lärarna ser svenskämnet som ett färdighetsämne. Skola A använder skönlitteraturen som en grundpelare, den ska hela tiden gå som en röd tråd genom svenskämnet. Lärarna på skola B och C har egen planering i svenskämnet och undervisningen utgår från eleven. Skönlitteraturen kommer in som olika moment i undervisningen.</p>