I studien undersöks hur elever, bildlärare och ämneslärare med annan behörighet än bild språkliggör bildämnet på högstadienivå. Genom analys av fokusgruppsamtal med samtliga grupper visar resultatet att bildlärarna inte språkliggör ämnet på samma sätt som eleverna och de övriga ämneslärarna gör. Den bild av ämnet som bildlärarna ger uttryck för är mer i linje med rådande kursplan i bild än hur de två övriga grupperna samtalar om ämnet. Eleverna uttrycker mer traditionella aspekter av ämnet och de övriga ämneslärarna visar ett generellt ointresse och okunskap om ämnet i sitt sätt att samtala om det. Analysen genomförs och tolkas med hjälp av teorier om socialkonstruktivism, ideologi samt språk som motspråk i pedagogiskt perspektiv. Slutligen diskuteras resultatet och ett förslag om större ämnesintegration mellan samtliga lärare i skolan presenteras.

Syftet med studien har varit att undersöka högstadieelevers syn på bildämnet, jämföra resultatet med tidigare rapporter och ta reda på hur elevernas uppfattning om bildämnet och andra faktorer påverkar deras motivation. Detta gjordes genom en kvantitativ enkätundersökning till elever i årskurs 9 på en skola utanför Stockholm. Resultatet visar att eleverna i större utsträckning än i tidigare undersökningar uppfattar bildämnet utifrån en kommunikativ ämneskonception och ser möjligheter att utveckla sin kreativitet, men att uppfattningarna skiljer sig markant åt mellan flickor och pojkar. Eleverna motiveras av att ha en bra lärare, möjlighet att lyckas i ämnet, få återkoppling och kunna förbättra sin uppgift och att kunna välja uppgift och uppgiftslösning. Eleverna önskar större frihet och valfrihet, motiveras av att få teckna och måla och av upplevd nytta av bildämnet på fritiden och i framtida studier. Eleverna i undersökningen drivs främst av en prestationsinriktad målorientering där höga betyg är viktiga och misslyckanden ett hinder.

Denna uppsats handlar om juridiska och etiska frågor i bildundervisningen i årskurs 7–9. I enkäter och intervjuer berättar lärare om hur de arbetar med juridik och etik och vilka hinder de upplever i samband med detta, och i uppsatsen undersöks också vilken syn på bildämnet informanterna har i relation till juridiska och etiska frågor. Tematisk innehållsanalys används för att sortera och analysera materialet och visuell kultur är den teoretiska utgångspunkten. Resultatet visar att många lärare har en syn på bildämnet som en kombination av praktiskt-estetiskt och kommunikativt. Det finns både lärare som jobbar mycket med de juridiska och etiska frågorna och ser de som centrala och givande, och lärare som knappt berör dem, eftersom de uppfattar frågorna som oviktiga för ämnet och/eller tråkiga. Undersökningen visar att lärare jobbar olika strukturerat med juridiska och etiska frågor, men också att lärarna jobbar ungefär lika mycket med de olika delarna rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar och yttrandefrihet och integritet. Områden som berörs i undervisningen kan till exempel vara upphovsrätt, normer och yttrandefrihet. Förutom att lärarnas ämnessyn kan göra att frågorna känns irrelevanta för undervisningen så berättar lärarna om hinder som tidsbrist, brist på utbildning, fortbildning, läromedel och utförligt kommentarmaterial, problem med att elever har svårigheter av olika slag samt att frågorna är känsliga att tala om. Slutsatser är att bildämnet är under utveckling, att lärare behöver olika typer av stöd för att kunna realisera kursplanen och att lärares uppfattningar om ämnet försvårar arbetet med juridiska och etiska frågor.

Med detta examensarbete har jag för avsikt att undersöka klassikers didaktiska funktion i svenskundervisningen både ur ett lärarperspektiv och ett elevperspektiv på högstadiet. För att undersöka området har jag använt mig av de kvalitativa forskningsmetoderna lektionsobservation och intervju med både lärare och elever. Resultatet har analyserats utifrån Lars- Göran Malmgrens ämneskonceptioner, Magnus Perssons perspektiv på myten om den goda litteraturen, Mark Pikes forskning om klassiker i undervisningen samt Louise Rosenblatt och Judith Langers receptionsteorier. Resultatet av min undersökning visar att det är lärarens syn på svenskämnet som avgör hur klassikerns funktion betraktas och följaktligen arbetas med i undervisningen. Resultatet visar även att lärarens planering och undervisning av litteraturarbetet inte nödvändigtvis stämmer överens med elevernas uppfattning om det samma.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på lärares erfarenheter och uppfattningarom bildämnets plats och betydelse inom gymnasiesärskolans undervisning. Studienämnar belysa bildämnets relevans inom, såväl som utanför, själva bildundervisningen.Författaren undersöker detta genom att intervjua tre lärare som arbetar i ovan nämnaverksamhet. Frågeställningar för denna studie är följande: Vilka erfarenheter hargymnasielärare av bildundervisning i gymnasiesärskolan? Vilka uppfattningar hargymnasielärare om bildämnets plats och betydelse i gymnasiesärskolan? Denna studiehar nyttjat en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer somdatainsamlingsmetod. Resultatet i denna studie visar att merparten av lärarna anser attbildämnet är ett viktigt ämne i gymnasiesärskolan. Vidare anser lärarna att elevernauppskattar bildämnet samt att skolledarna på gymnasiesärskolan värderar alla ämnenlikvärdigt. De intervjuade beskriver att ämnesöverskridande samarbeten är vanligtförekommande och att undervisning med inslag från estetisk verksamhet återfinns imånga klassrum och kurser. Bildämnet på gymnasiesärskolan används både ur ett mediespecifikt samt medieneutralt perspektiv. De intervjuade lärarna beskriver funktionen av bildundervisningen på gymnasiesärskolan som kompensatorisk och som ett lustfyllt skapande vilket främjar den personliga utvecklingen.

Syftet med studien är att undersöka vilka ämneskonceptioner som dominerar modersmålsundervisningen i grundskolans tidigare år i Peru, samt jämföra dessa med svenska förhållanden och forskning. Vidare syftar studien till att analysera varför dessa ämneskonceptioner dominerar, samt vilka slutsatser som kan dras med hänsyn till dessa ämneskonceptioners resultat. Metoden är kvalitativa intervjuer med tre lärare på en kommunal skola i Cajamarca, Peru, samt klassrumsobservationer vid tre tillfällen hos vardera lärare. Två intervjuer genomfördes med vardera lärare, en före observationerna och en efter att observationerna var avslutade. Undersökningens resultat visar att undervisningen på skolan huvudsakligen domineras av formaliserad undervisning med fokus på färdigheter och har även likheter med den bild av svenskundervisningen som presenteras i forskning på området. Resultatet är dock inte entydigt. Lärarna i studien visar, i olika stor utsträckning, tendenser och ambitioner att utveckla en mer varierad modersmålsundervisning, men har svårigheter att iscensätta en sådan i praktiken. Studien visar att det är av vikt att lärare får möjlighet att diskutera och reflektera över form och innehåll, samt över sin egen undervisning, för att på så sätt utmanas och i förlängningen förbättra sin undervisning. Undervisning karakteriserad av fokus på färdigheter riskerar att ge elever en begränsad syn på vad läsning och skrivning innebär.

Studien grundar sig i nyfikenheten på keramiklerans potential i bildundervisning. Syftet är att ge kunskap om hur lärare arbetar med keramik i bildundervisning och bidra med kunskap tillfrågan stoffurval i bild. Syftet besvaras med frågeställningarna: Hur använder studiens intervjuade bildlärare keramiklera i undervisningen? Varför väljer dessa lärare att använda keramik som material i bildämnet? Hur ser lärare som inkluderar keramiklera i undervisningenpå möjligheter till lärande med keramiklera som material? Data samlas genom semistrukturerade intervjuer och analyseras utifrån Lindströms teori om estetiska lärprocesser(Lindström, 2012). I resultatet presenteras fem teman som visar hur studiens lärare motiverar keramikens plats i bild. Temata är: Positiv upplevelse; Handens möte med något annat;Tredimensionellt lärande; Elever med svårigheter; och Nyttan med keramiken. Analysen av temata visar att keramiklerans plats i bild tenderar att motiveras med kunskaper som förvärvas genom medieneutrala lärprocesser.

Syftet med studien var att undersöka vilka didaktiska resurser och redskap slöjdlärarna använder och vilka ämneskonceptioner som finns i slöjdämnet. Detta kopplades samman med hur slöjdlärarna approprierar nya metoder och redskap i undervisningen. Det sociokulturella perspektivet användes som teoretiskt perspektiv och approprieringsbegreppet tillsammans med relevant forskning inom ämnet bildade grunden till analysen av studiens resultat. Studien baseradespå litteraturstudier och kvalitativa intervjuer med verksamma slöjdlärare. Slöjdlärarna beskrevunder intervjuerna metoder, åsikter och tankar kring sitt arbetssätt, vilket synliggjorde deras ämneskonception. Medverkande slöjdlärare påvisade tydliga skillnader i ämnesuppfattning och att äldre ämneskonceptioner lever kvar. Ämnesuppfattningen styrde vidare slöjdlärarnas val av didaktiska resurser och redskap samt hur de approprierade nya didaktiska metoder och redskap i undervisningen. Det framgick att äldre undervisningsmetoder som mästar/lärling-metoden samsasmed samtida metoder som IKT (Informations och kommunikationsteknologi), EPA (enskilt, par, alla) och formativt lärande (Skolverket, 2021b). Tidigare forskning visar att slöjdämnet bär påstarka ämnestraditioner (Skolverket, 2015). Samtidigt belyste studien en tydlig framåtrörelse i det pedagogiska arbetet, men stora skillnader förekom. Slutsatsen är att slöjdlärarens autonomi ochämneskonception avgör deras appropriering av nya metoder och redskap i undervisningen.

Det råder könsmaktsordning i samhället vilken påverkar barn och ungas identitetsskapande. Genus genomsyrar allt barn och unga får ta del av i sin vardag – allt ifrån hur vuxna tilltalar dem och varandra till hur leksaker presenteras. Redan som treåring vet ett barn vad som förväntas av dess kön och tillrättavisar jämnåriga som bryter mot dessa förväntningar. Vidare gör könsmaktsordningen kvinnor och kvinnlighet underordnade. Det strider mot aktuell läroplan för gymnasieskolan som förespråkar jämställdhet. I och med att skönlitteratur vidgar individers perspektiv finns det en möjlighet att lyfta genusperspektivet med hjälp av skönlitterära verk i svenskundervisningen på gymnasiet. Detta examensarbete undersöker därför ett mindre antal gymnasielärares skönlitterära urvalsprocess till ämnet svenska och synliggör på så sätt huruvida de har något genusperspektiv i åtanke eller inte. Med hjälp av en intervju- och enkätundersökning kan det konstateras att: 1) eleven samt styrdokumenten är huvudsakliga faktorer för det skönlitterära urvalet hos majoriteten av studiens deltagande lärare medan bildning är en huvudsaklig faktor hos minoriteten och 2) förhållningssättet till genusperspektivet i sitt skönlitterära urval skiljer sig mellan lärarna. Genom att diskutera resultatet i relation till det teoretiska ramverket och tidigare studier kan slutsatser relaterade till lärarnas ämneskonception samt förståelse av genus som begrepp dras.

Sammandrag Syftet med vår studie var att se hur läromedlet ABC- klubben används i undervisningssituationer och hur eleverna och lärarna uppfattar arbetet med läromedlet. Syftet var även att analysera materialet ABC-klubben utifrån teorin om ämneskonceptioner. Studien har en kvalitativ ansats som innefattar enkätintervju, klassrumsobservationer, analys av läromedlets olika delar och fokusgruppsintervjuer med elever. De teoretiska perspektiv vår studie tar utgångspunkt i är teorin om ämneskonceptioner och det sociokulturella lärandeperspektivet. Resultatet av vår studie visar att undervisningen med ABC-klubben konstruerar formaliserad färdighetsträning, där form och struktur blir det väsentliga på bekostnad av innehåll. Ämneskonceptionen är enbart svenska som färdighetsämne. Lärarna i vår studie såg övervägande positivt på läromedlet då de anser att det passar alla elever samt att läsebokens nivågrupperingar ger individuell anpassning. I motsättning till detta visar elevernas svar tvärtom att det inte verkar passar alla ur ett elevnära perspektiv samt att läsebokens nivågruppering skapar en synlig kunskapsuppdelning i elevgruppen. Förlaget Natur & Kultur menar att läromedlet ska skapa en läsargemenskap. Med stöd i vårt resultat konstatera vi att denna läsargemenskap uteblir och att konceptet ”en skola för alla” tappar sin innebörd med ABC-klubben i undervisningen.