Denna uppsats handlar om juridiska och etiska frågor i bildundervisningen i årskurs 7–9. I enkäter och intervjuer berättar lärare om hur de arbetar med juridik och etik och vilka hinder de upplever i samband med detta, och i uppsatsen undersöks också vilken syn på bildämnet informanterna har i relation till juridiska och etiska frågor. Tematisk innehållsanalys används för att sortera och analysera materialet och visuell kultur är den teoretiska utgångspunkten. Resultatet visar att många lärare har en syn på bildämnet som en kombination av praktiskt-estetiskt och kommunikativt. Det finns både lärare som jobbar mycket med de juridiska och etiska frågorna och ser de som centrala och givande, och lärare som knappt berör dem, eftersom de uppfattar frågorna som oviktiga för ämnet och/eller tråkiga. Undersökningen visar att lärare jobbar olika strukturerat med juridiska och etiska frågor, men också att lärarna jobbar ungefär lika mycket med de olika delarna rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar och yttrandefrihet och integritet. Områden som berörs i undervisningen kan till exempel vara upphovsrätt, normer och yttrandefrihet. Förutom att lärarnas ämnessyn kan göra att frågorna känns irrelevanta för undervisningen så berättar lärarna om hinder som tidsbrist, brist på utbildning, fortbildning, läromedel och utförligt kommentarmaterial, problem med att elever har svårigheter av olika slag samt att frågorna är känsliga att tala om. Slutsatser är att bildämnet är under utveckling, att lärare behöver olika typer av stöd för att kunna realisera kursplanen och att lärares uppfattningar om ämnet försvårar arbetet med juridiska och etiska frågor.