SammandragSyftet med detta examensarbete är att utforska hur lärare utformar och legitimerar sinundervisning med skrivträningen. Detta vill vi göra genom att lyfta bådelärarperspektivet och elevperspektivet. Vi anser att detta är ett viktigt område eftersomlärare måste vara medvetna om hur deras arbetsmetoder påverkar elevernas lärande.I vår empiriska undersökning har vi använt oss av metoderna observation,uppföljningssamtal och intervju. Vi observerade två lärare och deras klasser i år 2 isvenskämnet. I anslutning till observationerna genomförde vi uppföljningssamtal medlärarna. Intervjuer med lärare och elever gjordes enskilt där vi utgick från frågeområden.Resultatet av empirin visade att lärarna använde sig av olika metoder i skrivträningen. Vikunde urskilja två olika modeller som vi kopplar till begreppen formalisering ochfunktionalisering. I uppsatsen behandlar vi dessa två begrepp till ämneskonceptionernasvenska som ett färdighetsämne och svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne. Vikommer vidare att beskriva elevernas synpunkter på skrivträningen samt lärarnasmetoder och syften med dessa. I resultat- och analysdelen har vi sammanställtundersökningsresultatet med teoretisk tolkning. Vi har fördjupat oss i lärarnasarbetsmetoder och förankrat dem i teorier. I diskussionen utgår vi från vårafrågeställningar och lyfter likheter och skillnader mellan lärarnas arbetsmetoder.Slutsatsen av vår undersökning är att lärarna använder sig av olika skrivträningsmetoderdär individperspektivet framhävs på olika sätt. Slutsatsen av elevernas synpunkter är attde efterfrågar ett större inflytande i sin skrivträning. Vi drar slutsatsen att enfunktionaliserad skrivträning både gynnar elever och lärare.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra gymnasielärare kan förhålla sig till undervisning i svensk grammatik. Den empiriska undersökningen genomfördes på två gymnasieskolor i södra Sverige och bestod av observation vid fyra tillfällen av de intervjuades lektioner och fyra intervjuer med lika många gymnasielärare. Resultatet för denna studie visar att grammatik integreras i ordinarie svenskundervisning i varierande utsträckning och att pedagogerna väljer att ibland synliggöra grammatiken för eleverna och ibland inte. Lärarna motiverade grammatikundervisningen utifrån lydelsen ”språkets bruk och byggnad” i Kursplanen för Svenska A, och de menade att grammatikundervisning kan vara språkutvecklande. Slutsatsen visar att tre av gymnasielärarna integrerar grammatik i den ordinarie undervisningen dock i varierande grad. Vidare kom vi fram till att det finns fyra sätt att integrera grammatik i undervisningen.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka lärares attityder till tematisk undervisning samt vad som ligger bakom dessa. Vi har använt oss av kvalitativa forskningsmetoder såsom kvalitativa intervjuer samt observationer. Sex lärare har intervjuats och två har dessutom observerats under fyra sammanhängande dagar. Av vårt resultat framgick det att ingen av lärarna hade en renodlad positiv eller negativ attityd till begreppet. Lärarnas definitioner av begreppet varierade samt vilka fördelar och nackdelar som lyftes fram. Vi har dragit slutsatsen att det som ligger bakom lärares attityd till tematisk undervisning är hur denna definierar begreppet, huruvida deras undervisning är form- faktaorienterad, skolans organisation och tradition samt lärarens tidigare erfarenheter av tematisk undervisning. Efter observationen kunde vi även dra slutsatsen att en lärare med positiv attityd till tematisk undervisning inte behöver arbeta mer tematiskt än en lärare med mindre positiv attityd.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka ämnesdidaktiken bakom retorik och praktik vid undervisning av mångkulturella barngrupper i grundskolan. Frågorna vi ställde till pedagogerna var de ämnesdidaktiska frågorna Vad?, Hur? och Varför? de utformar sin undervisning som de gör, samt hur det tar sig uttryck vid den praktiska undervisningen av flerspråkiga barngrupper. Den empiriska undersökningen genomfördes på två mångkulturella skolor med olika pedagogiska inriktningar. Det empiriska materialet är insamlat genom observationer och intervjuer under två dagar på varje skola. Pedagogernas uppfattning av sin undervisning visade på en stor diskrepans mellan upplevd och faktisk undervisning. Skillnaden mellan de båda pedagogiska inriktningarna visade sig snarare bero på pedagogens egen praxisteori än den specifika pedagogiska inriktningen. Av vår undersökning drar vi slutsatsen att det finns ett stort behov av att lyfta fram ämnesdidaktiska aspekter och teoretiskt argumentera och reflektera kring såväl innehåll, metod som mål med undervisningen. / The aim of this diploma work is to examine the didactic behind rhetoric and practice in the teaching of multicultural children groups in elementary school. The questions we have asked the teachers were about the didactic issues What?, How? and Why? they formulate their teaching the way they do, and how it appears in the practical teaching in multilingual children groups. The survey was implemented on two multicultural schools with different pedagogical directions. The empirical material was collected through observations and interviews into two days on each school. The informant’s sights on their teaching expressed a big discrepancy between experienced and actual teaching. The differences of the pedagogical directions uttered it self clearly to depend on the teacher’s own practice theory more than the specific pedagogical direction. Upon our survey, we come to see the conclusion that there is a big need to raise the didactic aspects and theoretically argument to reflect around, as well as content, method and meaning with our teaching.

Syftet med studien är att undersöka vilka ämneskonceptioner som dominerar modersmålsundervisningen i grundskolans tidigare år i Peru, samt jämföra dessa med svenska förhållanden och forskning. Vidare syftar studien till att analysera varför dessa ämneskonceptioner dominerar, samt vilka slutsatser som kan dras med hänsyn till dessa ämneskonceptioners resultat. Metoden är kvalitativa intervjuer med tre lärare på en kommunal skola i Cajamarca, Peru, samt klassrumsobservationer vid tre tillfällen hos vardera lärare. Två intervjuer genomfördes med vardera lärare, en före observationerna och en efter att observationerna var avslutade. Undersökningens resultat visar att undervisningen på skolan huvudsakligen domineras av formaliserad undervisning med fokus på färdigheter och har även likheter med den bild av svenskundervisningen som presenteras i forskning på området. Resultatet är dock inte entydigt. Lärarna i studien visar, i olika stor utsträckning, tendenser och ambitioner att utveckla en mer varierad modersmålsundervisning, men har svårigheter att iscensätta en sådan i praktiken. Studien visar att det är av vikt att lärare får möjlighet att diskutera och reflektera över form och innehåll, samt över sin egen undervisning, för att på så sätt utmanas och i förlängningen förbättra sin undervisning. Undervisning karakteriserad av fokus på färdigheter riskerar att ge elever en begränsad syn på vad läsning och skrivning innebär.

Under vår avslutande vft prövade vi att arbeta tematiskt och ämnesövergripande och med skönlitteratur som en central kunskapskälla. Syftet var att försöka omsätta några av de teoribildningar som vi mött i den högskoleförlagda delen av vår utbildning till praktisk undervisningsverklighet genom att gå in i rollen som en reflekterande praktiker. Syftet var också att se hur de teorier som vi lärt oss på lärarutbildningen fungerar i praktiken. För att genomföra detta valde vi att planera, genomföra, dokumentera och analysera ett ämnesövergripande, erfarenhetspedagogiskt tema om vänskap i var sin årskurs sex under den avslutande vft:n på fyra veckor. I detta arbete beskriver och tolkar vi den undervisning i temat som Anna ansvarade för. Vi valde att använda oss av de kvalitativa metoderna lärardagbok, observation och dokumentanalys. När vi analyserade dokumentationerna efter vft:n växte våra frågeställningar om vilka hinder och möjligheter som kan vara förknippade med att arbeta tematiskt och ämnes-övergripande fram. Resultatet visar på problem när det gäller mötet mellan olika svenskkonceptioner, samtalsmönster, undervisningsupplägg och klassrumskulturer. Resultatet visar också på möjligheter när det gäller erfarenhetspedagogik, ett vidgat text- och språkbegrepp samt en bredare syn på kunskap. Vår slutsats är att det finns en stor klyfta mellan lärarutbildningens teori och den undervisning som klassen som vi dokumenterade är vana vid. En lösning för att överbrygga denna klyfta tror vi är att man som lärare ständigt går in i rollen som en reflekterande praktiker för att uppmärksamma att man har belägg för sin undervisning i vetenskapliga teorier, aktuell forskning och styrdokument.

Den här magisteruppsatsen skrivs inom forskningsfältet Svenska med didaktisk inriktning. Syftet är att undersöka hur tio elever ur en klass 9 uppfattar den svenskundervisning de deltagit i under sin högstadietid. Forskningsfrågorna fokuserar hur de förhåller sig till ämnet, vad de förväntar sig och vad de anser att de lärt sig. Även kontexten problematiseras. Studien har en etnografisk, kvalitativ ansats och undersökningen görs i det egna klassrummet, vilket innebär att forskaren/läraren är samma person. De teoretiska redskap som används för att analysera elevernas uppfattningar är i första hand etablerade ämneskonceptioner så som svenska som färdighetsämne, som litteraturhistoriskt bildningsämne, som erfarenhetspedagogiskt ämne och som demokratiämne. Undersökningen visar att elevernas bild av ämnet är splittrad, deras syn på ämnet går bara delvis att foga in under de etablerade svenskämneskonceptionerna. Eleverna uttrycker även ämnessyner som skulle kunna benämnas som någon typ av språkämne, framtidsämne eller kompetensämne. Eleverna visar på många sätt att de ser på svenskämnet som formaliserat. De ger uttryck för ett traditionellt färdigetsämne med inslag av erfarenhetspedagogiskt ämne som man ska ha nytta av någon gång i framtiden. Eleverna anser att man på svensk-lektionerna lär sig att läsa och skriva på "rätt" sätt. En grupp elever engagerar sig i uppgifter och diskussioner medan andra uppvisar ett visst motstånd som visar sig i pratighet och ointresse. Flertalet accepterar dock det svenskämne som presenteras trots att deras arbetssituation präglas av skolans kulturformer och påtvingad närhet till andra elever.Kontextens påverkan på klassrumssituation och lärande är stor.

Under vår lärarutbildning har vi blivit inspirerade av erfarenhetspedagogik och tematisk undervisning men vi har haft svårt för att hitta läromedel i svenska som andraspråk som är upplagda efter detta. Vårt syfte var därför att skapa en del av en lärarhandledning som kan användas i Svenska som andraspråk A på gymnasiet. Vår frågeställning var: Hur skulle man kunna utforma ett flexibelt undervisningsmaterial i svenska som andraspråk som främjar en kommunikativ och språkutvecklande undervisning och samtidigt är tematiskt upplagt, erfarenhetspedagogiskt och verklighetsförankrat? För att kunna göra detta har vi utgått ifrån teorier och forskning som rör undervisning i svenska som andraspråk och svenska samt andraspråksinlärning i allmänhet. I beskrivningen av projektet har vi motiverat de val som vi gjort under projektets gång och visar hur vi har tänkt vad gäller val av innehåll och utformning. Vidare har vi analyserat och problematiserat lärarhandledningen och vår arbetsprocess med hjälp av en loggbok, ett responsgruppmöte samt utifrån forskning. Något som vi upptäckte under projektets gång var hur problematisk kursplanen och dess behandling av kulturbegreppet är och att det krävs en stor medvetenhet om detta när man utformar ett undervisningsmaterial i svenska som andraspråk.

Syftet med vår undersökning var att se huruvida lärare, elever och föräldrar i skolår tre samt iskolår sex anser att skolans matematikundervisning är relaterad till vardagen.Som metod för att få svar på denna fråga använde vi oss av en enkätundersökning somgenomfördes av lärare, elever och föräldrar i år tre och sex.Resultatet visar att föräldrarna anser att matematikundervisningen i skolan till stor delkan kopplas till den vardagsrelaterade matematiken medan majoriteten av elever och lärareendast menar att koppling förekommer till viss del.