Den här magisteruppsatsen skrivs inom forskningsfältet Svenska med didaktisk inriktning. Syftet är att undersöka hur tio elever ur en klass 9 uppfattar den svenskundervisning de deltagit i under sin högstadietid. Forskningsfrågorna fokuserar hur de förhåller sig till ämnet, vad de förväntar sig och vad de anser att de lärt sig. Även kontexten problematiseras. Studien har en etnografisk, kvalitativ ansats och undersökningen görs i det egna klassrummet, vilket innebär att forskaren/läraren är samma person. De teoretiska redskap som används för att analysera elevernas uppfattningar är i första hand etablerade ämneskonceptioner så som svenska som färdighetsämne, som litteraturhistoriskt bildningsämne, som erfarenhetspedagogiskt ämne och som demokratiämne. Undersökningen visar att elevernas bild av ämnet är splittrad, deras syn på ämnet går bara delvis att foga in under de etablerade svenskämneskonceptionerna. Eleverna uttrycker även ämnessyner som skulle kunna benämnas som någon typ av språkämne, framtidsämne eller kompetensämne. Eleverna visar på många sätt att de ser på svenskämnet som formaliserat. De ger uttryck för ett traditionellt färdigetsämne med inslag av erfarenhetspedagogiskt ämne som man ska ha nytta av någon gång i framtiden. Eleverna anser att man på svensk-lektionerna lär sig att läsa och skriva på "rätt" sätt. En grupp elever engagerar sig i uppgifter och diskussioner medan andra uppvisar ett visst motstånd som visar sig i pratighet och ointresse. Flertalet accepterar dock det svenskämne som presenteras trots att deras arbetssituation präglas av skolans kulturformer och påtvingad närhet till andra elever.Kontextens påverkan på klassrumssituation och lärande är stor.

Syftet är att lyssna till när sex lärare talar om sin svenskundervisning i grundskolans tidigare år och med hjälp av två frågeställningar få en inblick i deras tankar kring sin svenskundervisning. Mina frågeställningar är:•Vilka ambitioner har lärarna med sin svenskundervisning?•Vilka olika arbetssätt berättar lärarna om och vilka didaktiska val samtalar de om?Metoden är kvalitativa intervjuer med sex erfarna lärare från fem olika skolor om deras undervisning i svenska i grundskolans tidigare år.Det två analysredskap som jag använt i resultatet är ämnesambitioner som jag tolkat utifrån Per – Olov Svedner (1999) och den didaktisk ämnestriangel som jag tolkat utifrån Gunilla Molloy (2007).Informanterna nämner samma ambitioner med sin svenskundervisning, de ambitioner som informanterna nämner mest är färdighetsambitionen. Vilket handlar om eleverna ska lära sig bokstävers form och fonem vilket senare ska leda till att eleverna kan skriva och läsa på egen hand. Informanterna talar också om ambitionen att vara kreativ i svenskundervisningen, att arbeta på olika sätt med olika material och metoder. Det som skiljer sig är att informanterna väljer att arbeta på olika sätt trots att de har liknande ambitioner med sin undervisning. I ämnestriangeln befinner sig de flesta informanter på a-axeln som står för läraren och ämnet.