Syftet med uppsatsen är att få en grundligare kunskap om berättande. I uppsatsen kan man läsa om vad författare anser om berättandets betydelse, medias påverkan på fantasin och vilka skyldigheter pedagoger har. Jag har även intervjuat tre pedagoger, från förskolan och skolans yngre år. Pedagogerna har givit en förståelse om hur berättande kan användas i praktiken och vilken betydelse de anser att berättande har för barnen. Jag har kommit fram till att berättande används i alla dess former ute i de verksamheter jag har besökt och är uppskattat från både lärare och barn. Jag kom också fram till att berättande hjälper barn att utveckla sitt språk, minne och fantasi. Men att viss media, d.v.s. dator och television, kan göra fantasin lat och hämma den språkliga utvecklingen. / The purpose of the essay is to get a thorough knowledge about narration. You can read about different authors’ opinions about narration, its significance, and the influence media has on the imagination and the duties educationists have. I’ve also interviewed three different educationists, from both pre-school and the early ages of school. They have provided insights about how to use narration in school, and the importance they think narration has for the children. The results show that narration is used in many forms an appreciated by both teachers and children. I’ve also discovered that narration helps children to develop their language skills, their memory and their imagination. But some media, like the computer and the television, could make the imagination lazy and obstruct the linguistic development.

Bakgrund: Många nyblivna mödrar drabbas av olika former av depressioner direkt efter förlossningen. I de flesta fall är detta en kort övergående period av depression kopplad till förväntningar med den nya mödrarollen. I vissa fall kan depression för mödrarna bli bestående och sträcka sig över en längre tid, denna form av depression benämns postpartumdepression PPD. Beroende på hur länge denna form av depression pågår får den olika påverkan på den direkta anknytningen till barnen, därför är det viktigt att uppmärksamma detta på ett tidigt stadium för att det inte ska komma att påverka barnens kommande utveckling. Syftet: Syftet med studien var att sammanställa aktuell kunskap kring sambandet mellan mödrar med PPD och barnens utveckling. Metoden: Litteraturstudie med narrativ ansats. Resultatet: Resultatet påvisade att det fanns ett samband mellan postpartumdepression hos modern och barnens utveckling inom fyra olika områden: 1) Språkliga utvecklingen, 2) Motoriska utvecklingen, 3) Kognitiva utvecklingen och 4) Socioemotionella och Neuropsykologiska utveckling. Slutsats: Det finns samband mellan PPD hos mödrarna och barnens utveckling, det är därför viktigt att identifiera och behandla mödrarna för att främja god hälsa hos barnen / Background: Many new mothers suffer from various forms of depression immediately after childbirth. In most cases, this is a short transitory period of depression linked to expectations with the new maternal role. But in some cases, this depression can become extend over a longer period of time or become permanent. This form of depression is called postpartum depression PPD. Depending on how long this form of depression lasts, it has different effects on the direct attachment to the children, therefore it is important to pay attention to this at an early stage so that it does not affect the children's future development. Purpose: The purpose of the study was to compile current knowledge about the connection between mothers with PPD and the children's development. The method: Literature study with a narrative approach. The result: The result showed that there was a connection between postpartum depression in the mother and the children's development in four different areas: 1) Language development, 2) Motor development, 3) Cognitive development and 4) Socio- emotional and Neuropsychological development. Conclusion: There is a connection between PPD in the mothers and the children's development, it is therefore important to identify and treat the mothers to promote good health in the children

This qualitative study examines how teachers, speech therapists, remedial teachers and special pedagogs are collaborating to support language development for pupils with a language disorder. Research shows that teachers require guidance from other professions and a wish for a greater collaboration, to contribute to a way of working that benefits pupils with language disorder. The study aims to see the relevance of collaboration between the professions and how that can favour pupils with a language disorder in the Swedish school. Qualitative semi-structured interviews with the different professions were conducted and analysed, partly through thematic analyse, partly through the theoretical framework: The theory of Collaboration and The theory of Framefactor. This resulted in three categories; work with pupil, the aspect of time and collaboration. Thereafter the result is discussed in relation to the research results. The study shows that when a speech therapist is continously present at the school, the pupils get a more direct support, as the teachers state that they require the competence of the speech therapist. After guidance from the speech therapist, the teachers lack the time to continue working with the pupil. Time for guidance is also scarce. The more collaboration between the three professions, the greater possibilities for pupils with language vulnerability to get the best pre-requisites. / Denna kvalitativa studie undersöker hur lärare, logopeder, speciallärare och specialpedagog samarbetar för att främja språkutvecklingen för elever med en språkstörning. Forskning visar att lärare erfordrar handledning från andra professioner och en önskan om ett samarbete i större omfattning för att bidra till ett arbetssätt som gynnar elever med språkstörning. Studien syftar till att se relevansen av samarbete mellan professionerna och hur det kan gynna elever med en språkstörning i den svenska skolan. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med de olika professionerna genomfördes och analyserades dels genom tematisk analys, dels genom de teoretiska ramverken Samverkansteorin samt Ramfaktorteorin. Det resulterade i tre kategorier; arbete med elev, tidsaspekt och samarbete. Därefter diskuteras detta i relation till forskningsresultatet. Studien visar att när en logoped finns kontinuerligt på skolan leder det till att eleverna får en mer direkt stöttning då lärarna uppger att de behöver logopedens kompetens. Lärarna har ont om tid för att arbetade vidare med eleven efter logopedens handledning och det saknas även tidsutrymme för handledningstillfällen. Desto tätare samarbete mellan de tre professionerna, desto större möjligheter för att eleven med språklig sårbarhet ska få bästa möjliga förutsättningar.

Uppsatsen undersöker genom diskursanalys kravprogressionen i muntliga nationella prov i svenska från årskurs 6 till gymnasiets kurs 3. För att uppnå detta genomförs analys av fyra nationella prov efter en analysmodell konstruerad med hjälp av tidigare etablerade teoretiska modeller för språkutveckling. Även de styrdokument som dikterar provens utformning har innefattats av undersökningen. Analysmodellen behandlar autenticitet och meningsfullhet, språkliga kontextuella faktorer, språklig genre samt språkliga verksamheter och roller. Tillsammans svarar dessa på följande frågor:   Vilka förväntningar ställer de nationella proven på hur elevens muntliga färdighet ska utvecklas från årskurs sex till gymnasiets slut?  Hur förhåller sig proven till teoretiska beskrivningar av språkutveckling, kontext och autenticitet i muntlig kommunikation?   Undersökningen visar att svenska elever förväntas utvecklas från dugliga samtalsdeltagare till respektfulla deltagare i seriösa diskussioner. Därefter skall eleverna ta sig vidare till att bli självständiga och i slutändan mycket seriösa och teoretiskt kunniga retoriker kapabla att framföra egna åsikter och att argumentera för dessa på ett professionellt sätt. Elevens förmåga som samtalsledare prövas dock inte i någon större utsträckning. Vidare visar undersökningen att utvecklingen är alltifrån jämn vare sig inom de olika analysfrågorna eller mellan dem. Särskilt gäller detta i övergången mellan grundskola och gymnasium. Det framgår också att språklig genre och verksamhet blir avsevärt mindre dynamisk ju högre upp i ålder och förväntad språklig kompetens eleven kommer.