<p>Denna uppsats behandlar elevers förmåga att tala inför andra människor. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning och har arbetat utifrån två problemformuleringar. Dessa är ”Hur arbetar lärarna för att utveckla eleverna till säkra talare? och Vilken är lärarens personliga inställning till detta område?” Jag valde ut fyra olika lärare som jag sedan intervjuade genom att ställa nio frågor.</p><p>Resultatet av min undersökning blev att två av de intervjuade lärarna anser att eleverna upplever det som positivt och roligt att redovisa muntligt inför sina klasskamrater, det var också dessa lärare som arbetade med de yngre eleverna. Dessa lärare använder sig av olika metoder för att utveckla eleverna inom detta, men framförallt lyfter de fram att det är mängden talträning som är av allra största vikt. De vill att eleverna ska få mycket erfarenhet av att göra muntliga redovisningar. De andra två lärarna, som arbetar med högstadieelever, tycker inte att eleverna ser det som något positivt att redovisa muntligt. Dock poängterar den ena läraren att det finns undantag. Vissa elever ser det som lustfyllt och roligt att berätta vad man har arbetat med. Dessa lärare arbetar även dem i stor utsträckning med att talträna eleverna och varierar sina arbetsmetoder.</p>

Denna uppsats behandlar elevers förmåga att tala inför andra människor. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning och har arbetat utifrån två problemformuleringar. Dessa är ”Hur arbetar lärarna för att utveckla eleverna till säkra talare? och Vilken är lärarens personliga inställning till detta område?” Jag valde ut fyra olika lärare som jag sedan intervjuade genom att ställa nio frågor. Resultatet av min undersökning blev att två av de intervjuade lärarna anser att eleverna upplever det som positivt och roligt att redovisa muntligt inför sina klasskamrater, det var också dessa lärare som arbetade med de yngre eleverna. Dessa lärare använder sig av olika metoder för att utveckla eleverna inom detta, men framförallt lyfter de fram att det är mängden talträning som är av allra största vikt. De vill att eleverna ska få mycket erfarenhet av att göra muntliga redovisningar. De andra två lärarna, som arbetar med högstadieelever, tycker inte att eleverna ser det som något positivt att redovisa muntligt. Dock poängterar den ena läraren att det finns undantag. Vissa elever ser det som lustfyllt och roligt att berätta vad man har arbetat med. Dessa lärare arbetar även dem i stor utsträckning med att talträna eleverna och varierar sina arbetsmetoder.

<p>Syftet med uppsatsen är att få en grundligare kunskap om berättande. I uppsatsen kan man läsa om vad författare anser om berättandets betydelse, medias påverkan på fantasin och vilka skyldigheter pedagoger har. Jag har även intervjuat tre pedagoger, från förskolan och skolans yngre år. Pedagogerna har givit en förståelse om hur berättande kan användas i praktiken och vilken betydelse de anser att berättande har för barnen. Jag har kommit fram till att berättande används i alla dess former ute i de verksamheter jag har besökt och är uppskattat från både lärare och barn. Jag kom också fram till att berättande hjälper barn att utveckla sitt språk, minne och fantasi. Men att viss media, d.v.s. dator och television, kan göra fantasin lat och hämma den språkliga utvecklingen.</p> / <p>The purpose of the essay is to get a thorough knowledge about narration. You can read about different authors’ opinions about narration, its significance, and the influence media has on the imagination and the duties educationists have. I’ve also interviewed three different educationists, from both pre-school and the early ages of school. They have provided insights about how to use narration in school, and the importance they think narration has for the children. The results show that narration is used in many forms an appreciated by both teachers and children. I’ve also discovered that narration helps children to develop their language skills, their memory and their imagination. But some media, like the computer and the television, could make the imagination lazy and obstruct the linguistic development.</p>

Denna undersökning söker ett svar på hur den relativt vana lyssnarens bedömning av ljudkvalitet påverkas av ett så kallat öppet test, där det som bedöms är känd för lyssnaren, jämfört med ett blindtest, där detta objekt är okänt. Frågan appliceras på kvalitetsbedömningen av digitala kodningstekniker, d.v.s. hur lyssnaren påverkas av att valet av kodningsteknik som avlyssnas är känd eller inte. För att ta reda på detta genomfördes ett lyssningstest med nio deltagare. Deltagarna fick betygssätta perceptuellt kodade ljudfiler mot en känd referens, både som ett blindtest samt i ett öppet test. Resultatet är mångtydigt och inga generella slutsatser för hur lyssnaren påverkas av ett öppet test jämfört med ett blindtest går att uppfatta. Resultatet visar dock att påverkan ett öppet test har på lyssnarens bedömning är högst individuell. Lyssningstest i form av blindtest bör därför användas för att uppnå pålitligast resultat.

Poddar är idag en självklar del av Sveriges Radio. Deras program går att ladda ner och lyssna på i efterhand och i dagsläget finns ett antal poddar som är exklusivt producerade för Sveriges Radio. Denna studie har haft som syfte att undersöka vad som särskiljer programmen Så funkar det och Naturmorgon som sänds i reguljär radio jämfört med deras angränsande poddversioner, Så funkar dets inför- och efterpoddar och podden Livet enligt Naturmorgon. Genom att utgå ifrån teorierna medielogik och dialogism samt använda metoderna segmentering och samtalsanalys har dessa program och poddar analyserats. Studiens forskningsfrågor har fokuserat på att ta reda på vilket innehåll som finns och vad dess tidsfördelning är, hur lyssnare inkluderas i samtalet som förs och vad som kännetecknar programledarnas framtoning. Slutsatserna som presenteras i denna uppsats är att poddarna har ett friare upplägg; de följer inte samma strukturer och format som programmen i reguljär radio. Till exempel saknar de ofta återkommande inslag vilket är något som kännetecknar programmen i reguljär radio. I poddarna tar programledarna mer plats, samtalen är mer personliga medan lyssnarna hörs mindre och tilltalas färre gånger. Poddarna innebär ofta en fördjupning i ett specifikt ämne och lyssnaren måste aktivt välja att ta till sig innehållet i poddarna vilket, i jämförelse med programmen i reguljär radio, kräver tydligare interaktion från lyssnarens sida för att denne ska inkluderas.

The following qualitative study has examined the verbal irony in the podcast “Flashback Forever”. There is a lack of research in the field of irony in podcasts. The essay aimed to understand how podcast hosts can entertain through ironic utterances and how irony can affect interactions. In order to reach a conclusion, the following question was formed: How can irony be used through interactions in the podcast? To answer the question an interaction analysis was used as a method. Two different sequences from the podcast were transcribed to discover ironic phenomena that could be analyzed from an entertaining perspective. Results show that there were four categories of irony that could create different meanings based on the context. Furthermore, the podcast hosts had to consider the listeners’ pre-understanding of the topic to create humor out of irony. In conclusion, it was stated that by using irony as entertainment, the podcast hosts can unite listeners in a common doxa, convey opinions, and touch sensitive topics without provoking.

Strömmande musik över internet är nu vanligt att använda i Sverige. Denna medieteknologiska förändring har medfört att olika betalningsmodeller för att lyssna på inspelad musik har vuxit fram. Tidigare forskning om användning av inspelad musik och olika lyssningssätt i form av aktiv och passiv lyssning ger mig skäl att anta att grupper av lyssnare lyssnar på musik med olika motiv. Syftet är att med en webbenkätundersökning jämföra vanliga lyssnares och musikartisters betalningsvilja för inspelad musik för att bidra med kunskap om sambanden mellan betalningsvilja, lyssningssätt och musikformat. Frågeställningen är: Finns det någon skillnad mellan vanliga lyssnares och musikartisters betalningsvilja för inspelad musik? Resultatet visar att betalningsviljan för att lyssna på inspelad musik är större hos musikartister än vanliga lyssnare. Båda grupperna använder strömmad musik mest, men betalningsviljan är större för fysiska format. Musikartister lyssnar aktivt till skillnad mot vanliga lyssnare som lyssnar passivt.

Syftet med uppsatsen är att få en grundligare kunskap om berättande. I uppsatsen kan man läsa om vad författare anser om berättandets betydelse, medias påverkan på fantasin och vilka skyldigheter pedagoger har. Jag har även intervjuat tre pedagoger, från förskolan och skolans yngre år. Pedagogerna har givit en förståelse om hur berättande kan användas i praktiken och vilken betydelse de anser att berättande har för barnen. Jag har kommit fram till att berättande används i alla dess former ute i de verksamheter jag har besökt och är uppskattat från både lärare och barn. Jag kom också fram till att berättande hjälper barn att utveckla sitt språk, minne och fantasi. Men att viss media, d.v.s. dator och television, kan göra fantasin lat och hämma den språkliga utvecklingen. / The purpose of the essay is to get a thorough knowledge about narration. You can read about different authors’ opinions about narration, its significance, and the influence media has on the imagination and the duties educationists have. I’ve also interviewed three different educationists, from both pre-school and the early ages of school. They have provided insights about how to use narration in school, and the importance they think narration has for the children. The results show that narration is used in many forms an appreciated by both teachers and children. I’ve also discovered that narration helps children to develop their language skills, their memory and their imagination. But some media, like the computer and the television, could make the imagination lazy and obstruct the linguistic development.

I dagsläget när studenter från Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) ska genomföra en examensarbetspresentation ska det finnas aktiva lyssnare på plats. Aktiva lyssnare är andra studenter som också utför examensarbeten och som lyssnar på presentationen och ställer frågor. Detta är ett obligatoriskt moment som alla studenter genomför under sina examensarbeten. Problemet med detta moment är att det inte genomförs på ett smidigt sätt, för att få sitt deltagande godkänt får man en underskrift på ett papper av examinatorn på plats som bevis på delaktighet. Skulle detta papper tappas bort finns inga bevis på delaktighet. I detta examensarbete ska närvaroprocessen göras smidigare, både för studenter och för examinatorer, med hjälp av digitalisering. Som student ska det vara enkelt att ställa frågor till presentatören, dessa frågor kommer vara en del av grunden för närvarokontrollen. För examinatorer ska närvarokontrollen av aktiv lyssnare deltagandet förenklas. Med hjälp av lärplattformen Canvas, som KTH använder sig av, ska det bli lättare för examinatorer att ta närvaro på studenter. Studenter ska med hjälp av en gruppfunktion i Canvas kunna välja vilken presentation de vill delta i genom att gå med i en grupp som representerar en vald presentationen. Canvas har också en diskussionsfunktion som gör det möjligt för aktiva lyssnare att ställa sina frågor om presentationen, frågorna kommer sedan vara ett underlägg för närvaro och deltagande under presentationen. Canvas kan med sitt applikationsprogrammeringsgränssnitt användas med programmeringsspråket Ruby, vilket är tänkta ska användas, för att digitalisera och förenkla aktiv lyssnare processen. Detta projekt har tagit fram en process som endast använder Canvas för bevis på närvaro och delaktighet som aktiv lyssnare under en presentation. Som aktiv lyssnare behöver man endast gå med i en grupp som representerar en presentation och publicera en fråga i en diskussionstråd i gruppen för att få delmomentet godkänt. Med denna process behöver varken studenter eller examinatorer hantera osmidigt pappersarbete. Resultatet är fullt fungerande och har testats på en fiktiv Canvasdomän och skulle i teorin kunna användas på KTH. / In today’s degree project presentations at the Royal Institute of Technology (KTH), there must be active listeners on site. Active listeners are other students who are also doing degree projects. They listen to the presentation and ask questions to the presenter. This is a mandatory assignment for every degree project student. The problem with this assignment is that the process of getting once attendance approved is implemented in an old-fashioned way, a signature from the examiner on site on a piece of paper is the only proof of participation. If the piece of paper is lost a student has no proof of participation. In this thesis the attendance process for active listeners will be improved both for students and examiners with the help of digitalization. As a student it should be easy to ask your questions to the presenter, these questions will then be a part of the attendance. As an examiner the attendance and active listening participation will be made easier to document and record. With the help of the learning management system Canvas, which KTH uses, attendance control for examiners will be made easier. Students will with the help of a group function in Canvas be able to choose which presentation they want to attend to by joining a group which represents a chosen presentation. With the help of a discussion function in Canvas, active listeners will post their questions to the presenter, the questions will then be used as a proof of attendance and participation during the presentation. With its application programming interface, Canvas can be used with the programming language Ruby, which is intended to be used to digitalize and simplify the active listening process. This project has developed a process that only uses Canvas for proof of presence and participation as an active listener. As an active listener, you only need to join a group representing a presentation and post a question in a discussion thread in said group to pass the assignment. With this process neither students nor examiners need to handle clumsy paperwork. The results are fully functional and have been tested against a custom Canvas domain and could in theory be used at KTH.

En människas röst är komplex och ofta svår för otränade lyssnare att beskriva verbalt. Det gör att värdefull information riskerar att gå förlorad när öronvittnen intervjuas i samband med en brottsutredning. Syftet i denna studie var att göra öronvittnesmål mer användbara genom att undersöka akustiska korrelat till vanliga röstbeskrivningar. 126 otränade lyssnare deltog i en enkätundersökning och bedömde röstegenskaper hos sju medelålders män som läste en text på svenska. Resultaten visade att röster med högre förstaformant bedömdes som mer spända och hårda, och röster med högre tredjeformant uppfattades som mer vanliga. Kvinnor bedömde röster med högre grundtonsfrekvens som ljusare. Röster som uppfattades som ljusa bedömdes i hög grad som spända och ostadiga, och de som bedömdes som mjuka tenderade att bedömas som mer avslappnade och melodiska. Resultaten bör betraktas med viss försikthet då antalet stimuli var lågt, men de indikerar att formanter har en avgörande betydelse för vår röstperception. Resultaten kan bidra till en ökad förståelse för den information som förmedlas i ett öronvittnesmål samt till att utforma effektiva metoder för att intervjua öronvittnen. På sikt är även akustiska fantomröster en intressant tillämpning. Kommande studier uppmanas att undersöka liknande frågeställningar med fler talare och med andra typer av talmaterial. / A person's voice is complex and often difficult for untrained listeners to describe verbally. This may lead to valuable information being lost in criminal investigations involving earwitnesses. The purpose of this study was to investigate acoustic correlates to common voice descriptions in order to enhance the usefulness of earwitness testimonies. 126 untrained listeners assessed voice characteristics of seven middle-aged men reading a Swedish text. Voices with a higher first formant were judged as more tense and harsh, and voices with a higher third formant were perceived as more common. Women rated voices with a higher fundamental frequency as higher. Voices that were perceived as high were also judged as tense and unstable, and those perceived as soft tended to be judged as relaxed and melodic. The results should be considered with some caution due to the low number of stimuli, but they indicate that formants play a crucial role in voice perception. The results can contribute to the understanding of earwitness testimonies as well as to develop effective methods for interviewing earwitnesses. Acoustic phantom voices are discussed as an interesting application. Future studies should investigate similar questions with more speakers as well as other types of speech material.