• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • Tagged with
  • 3
  • 3
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Jag vet inte vissa musik fast jag tror att jag gillar alla musiker - förskollärare, barn och föräldrar resonerar kring inspelad musik

Persson, Christine, Tran, Camilla January 2016 (has links)
Musik är idag ett vanligt fenomen i många människors liv. Medier som Spotify, Itunes, Youtube med mera, används dagligen för att komma i kontakt med den inspelade musiken. Då vi under vår utbildning har läst mycket om att musik är bra för barns utveckling, undrar vi om det bara är begränsat till den “barnmusik” och de sånger som sjungs i samlingar i förskolan eller om förskollärarna också använder sig av andra genrer som till exempel rock, klassisk musik med mera. Vi vill genom denna studie undersöka hur den inspelade musiken används i förskolan och om olika musikgenrer är något som barnen har möjlighet att komma i kontakt med. Vi har lärt oss att barn inte kan efterfråga sådan musik de inte känner till och vi vill därför se hur förskollärare arbetar med det utbud som finns tillgängligt idag.Studien genomfördes som en kvalitativ analys, med hjälp utav mosaikmetoden som har möjlig-gjort att vi kunde intervjua flera aktörer, barn, vårdnadshavare och förskollärare. Vår empiri samlades in med hjälp av intervjuer, aktiviteter, observationer samt enkäter och har analyserats utifrån barnperspektiv, barns perspektiv samt ett musikaliskt habitus.Vårt resultat visar på att den inspelade musiken används mest av förskollärarna som ett verktyg för att få en viss sinnesstämning bland barnen, som till exempel att få barnen lugna vid vilan eller glada när det är disco samt att det finns representativa musiksorter för förskolan.
2

Inspelad musik i förskolan Med anpassning till barns röster och dess förutsättningar

Svensson, Sandra, Friis, Emma January 2016 (has links)
Syftet med denna studie är att analysera användandet av inspelad musik i förskolan, dels ur ett röstergonomiskt perspektiv i relation till tonarter och tonomfång och dels ur ett musikdidaktiskt perspektiv.För att besvara syftet har vi valt att undersöka pedagogers respektive barns val av inspelad musik i förskolan i förhållande till ett sociokulturellt perspektiv. Till ovanstående två val har vi adderat ytterligare en ingång som vi valt att kalla för ”vårt val” här låg fokusen på de låtar som vi tänker är riktade till barn. Det övergripande fokus studien utgått från har varit att undersöka de tonarter och tonomfång låtarna innefattar, detta ställs sedan i relation till barnröstens anatomi och dess funktion. Utifrån barnröstens förutsättningar har låtmaterialet analyserats med utgångspunkt i hur låtarna lämpar sig i relation till barnens röster. Studien har utförts med hjälp av enkäter besvarade av förskollärare från tre förskolor i södra Sverige, varav en av förskolorna är en profilerad förskola med inriktning musik. Semistrukturerade intervjuer med barnen och fältanteckningar har tillsammans med enkäter och insamlat låtmaterialet legat till grund för studiens analyskapitel. Låtmaterialets användning har analyserats ur ett musikdidaktiskt perspektiv med fokus på musiken som mål eller musiken som medel.Resultatet vi kommit fram till är att barnens val av inspelad musik präglas starkt av den mediakultur som samhället besitter men präglas också starkt av vad barn i deras närhet gör. Pedagogernas val är gjorda utifrån barnens intresse men även utifrån traditioner och kulturer, då menar vi både populär kultur och de kulturella bakgrunder som kan finnas i arbetslaget. Med hjälp av forskning och överblick av våra låtanalyser och didaktiska analyser har vi fått fram att barns röster lämpar sig bäst att sjunga i ett tonomfång mellan c1-g1 alltså ett omfång på fem tonsteg. Sånger med ett litet omfång och enkel struktur underlättar för barnen då deras stämband och röster inte är fullt utvecklade.
3

Lyssnarvanor och betalningsvilja för inspelad musik : Webbenkätundersökning av musikartisters och vanliga lyssnares lyssningssätt och betalningsvilja för inspelad musik

Löwenstein, Gustaf January 2016 (has links)
Strömmande musik över internet är nu vanligt att använda i Sverige. Denna medieteknologiska förändring har medfört att olika betalningsmodeller för att lyssna på inspelad musik har vuxit fram. Tidigare forskning om användning av inspelad musik och olika lyssningssätt i form av aktiv och passiv lyssning ger mig skäl att anta att grupper av lyssnare lyssnar på musik med olika motiv. Syftet är att med en webbenkätundersökning jämföra vanliga lyssnares och musikartisters betalningsvilja för inspelad musik för att bidra med kunskap om sambanden mellan betalningsvilja, lyssningssätt och musikformat. Frågeställningen är: Finns det någon skillnad mellan vanliga lyssnares och musikartisters betalningsvilja för inspelad musik? Resultatet visar att betalningsviljan för att lyssna på inspelad musik är större hos musikartister än vanliga lyssnare. Båda grupperna använder strömmad musik mest, men betalningsviljan är större för fysiska format. Musikartister lyssnar aktivt till skillnad mot vanliga lyssnare som lyssnar passivt.

Page generated in 0.0695 seconds