This study addresses children’s music and how children interpret its lyrics. To narrow it down it concentrates on music that has been recorded. The empirical material is analyzed through theoretic thoughts in the sociology of childhood to find out what type of childhood children’s music presents. Sociology of childhood indicates that children should be seen as active in the construction of their own childhood and so are children not just passive subjects of our society’s structures (James & Prout, 1997). James and Prout (1997) also entails that childhood is a social analysis in reliant of variables such as gender, ethnicity or class. Therefore, does this study also include a perspective of norms to find out what norms that children’s music feature. The generation of the empirical material was gathered through a qualitative as well as a quantitative method. After conversing about children’s music with children at a preschool and compiling the survey’s respondents answer this study found a few various conclusions. The type of childhood that the empirics presents is mainly about getting children physically active and the songs quite frequently goes within the theme, animals. It also tells stories about different feelings like jealousy and bad conscience. The lyrics includes norms such as the “nuclear family” but also tends to provoke norms about boys being stronger than girls. Children seem to interpret its lyrics through different agreements or values they share together within their peer cultures. They also use their own experience in life as a means for their interpretations as they tended to associate it with play. Previous studies show that children cooperate in various ways when it comes to listen to recorded music, which in the sociology of childhood could be explain by children’s peer cultures. This study implies that that’s the case and preschool children are already forming a musical taste, but it would seem to be dependent of how much adults are influent in which music they may choose from. Because children’s music as a genre is defined by adults, for that reason can one ask how children would define it.

I det här projektet utforskas kreativitet genom musikproduktion, och då specifikt genom produktion av barnmusik i kombination med animerad film. Det bottnar i ett intresse av hur man kan använda sig av olika musikaliska verktyg för att hjälpa till att berätta en historia, och från en upplevelse av att mycket av det existerande materialet i genren är ”plastigt” och ”överproducerat”. Arbetet har resulterat i fem låtar med texter på svenska med förskolebarn som huvudsaklig målgrupp. En del av projektet har involverat ett samarbete med animatörer som har skapat animerade musikvideor till två av låtarna än så länge. Texterna har ett fabeltema och en stor del av inspirationen kommer från barnskivan Djurens brevlåda från 1979 av James & Karin. / This project explores creativity through music production, and specifically through producing music for children whilst combining it with animations. It springs from an interest in how to help telling a story using different musical tools, and from an experience that a lot of the existing material of the sort is ”plastic” and ”over-produced”. The work has resulted in five songs in Swedish with preschool-aged children as target group. A part of the project has involved a collaboration with animators who created animated music videos for two of the songs so far. The theme of the texts is fables and a big part of the inspiration comes from the 70s children’s record Djurens brevlåda by James & Karin.

Musik är idag ett vanligt fenomen i många människors liv. Medier som Spotify, Itunes, Youtube med mera, används dagligen för att komma i kontakt med den inspelade musiken. Då vi under vår utbildning har läst mycket om att musik är bra för barns utveckling, undrar vi om det bara är begränsat till den “barnmusik” och de sånger som sjungs i samlingar i förskolan eller om förskollärarna också använder sig av andra genrer som till exempel rock, klassisk musik med mera. Vi vill genom denna studie undersöka hur den inspelade musiken används i förskolan och om olika musikgenrer är något som barnen har möjlighet att komma i kontakt med. Vi har lärt oss att barn inte kan efterfråga sådan musik de inte känner till och vi vill därför se hur förskollärare arbetar med det utbud som finns tillgängligt idag.Studien genomfördes som en kvalitativ analys, med hjälp utav mosaikmetoden som har möjlig-gjort att vi kunde intervjua flera aktörer, barn, vårdnadshavare och förskollärare. Vår empiri samlades in med hjälp av intervjuer, aktiviteter, observationer samt enkäter och har analyserats utifrån barnperspektiv, barns perspektiv samt ett musikaliskt habitus.Vårt resultat visar på att den inspelade musiken används mest av förskollärarna som ett verktyg för att få en viss sinnesstämning bland barnen, som till exempel att få barnen lugna vid vilan eller glada när det är disco samt att det finns representativa musiksorter för förskolan.

The purpose of this study is to analyze Swedish songs for children and their respective illustrations in songbooks and digital material from a gender perspective. The analyzed songs were the ten most frequently answered songs from a survey sent out to people working with early childhood education. The theoretical framework consists of gender theory where central concepts include performativity, representation, heteronormativity, the heterosexual matrix and hegemonic masculinity. This combined with semiotic theory paves the way for an analysis of both the lyrics and their corresponding illustrations. Through a qualitative analysis the study finds that there is a strong overrepresentation of male pronouns and characters in the material and that gender often is portrayed in a stereotypical way. Especially the female characters are portrayed with attributes to emphasize their gender. However the study also shows that inclusive and gender neutral representation in songs is possible and exists in a minority of the analyzed material. The study concludes that a continuous dialogue between coworkers in preschools about gender representation in songs is needed to fulfill the preschool curriculum goal to prevent reproduction of restrictive gender patterns.

Den här studien riktar sig mot arbetet med miljö- och hållbarhetsfrågor i förskolan. Syftet med studien är att ge en inblick i några svenska barnsånger med miljöinnehåll som producerats från 1960-talet till nutid samt vilka diskurser dessa sånger förmedlar och hur barnet skrivs fram. Teori och metod är diskursanalys där materialet består av 15 barnsångtexter. Resultatet visar att de studerade sångtexterna kan delas in i fyra områden som benämns: klimat-, naturfrid-, sophantering- och trafikdiskursen. Klimatdiskursen visar sig, trots sin aktualitet, vara den minst utbredda, vilket tolkas som att den ännu inte hunnit omskrivas och att klimathot är ett mycket komplext område att närma sig. Barnet i denna diskurs beskrivs som kompetent att klara av oron som hotet innebär. Diskursen naturfrid beskriver ett naturligt barn som tycker om att vistas i skogsmiljöer och där denna vistelse leder till en hoppfull framtidstro och ett miljöengagemang. Sophanteringsdiskursen beskriver ett barn som agerar skräpplockare eller undviker att skräpa ned, medan sortering och återvinning av skräp samt talet om att minska mängden förpackningar utesluts. Trafikdiskursen tar upp motortrafikens avigsidor i fråga om olycksrisker (säkerheten) miljöproblemen (luftföroreningar). Barnet positioneras som i behov av skydd men äger också styrka nog att handla mot bilism. Eco-edu-tainment definieras och kategoriseras efter kvalitet enligt Martin (2004). Utifrån Martins begrepp eco-edu-tainment myntas begreppet hållbara barnsånger. Resultat och analys åskådliggör 9 av de 15 analyserade barnsångerna som hållbara.

Syftet med studien är att få en djupare inblick i om informanternas trosuppfattning harpåverkats av barnsångerna de fick sjunga i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga då de varsmå, och i så fall hur detta har påverkat dem.Sex informanter som alla gick i Primär (kyrkans organisation för barn) har valts ut ochintervjuats. Informanterna är i åldrarna 19 till 32 och är från Sverige och USA. Studieninnehåller även en del om kyrkans musiktradition och kultur, samt analys av en primärsång.En av studiens slutsatser är att primärsångerna har varit ett medel för informanterna att lärasig mera om evangeliet, känna den Helige Anden och därigenom utveckla deras personligatro. Informanterna kommer fortfarande ihåg sångerna i vuxen ålder och kan på så sätt fortsättasjunga och fördjupa sig i sångernas religiösa budskap.