Examensarbete, 15 poäng i Lärarutbildningen Vårterminen 2008 SAMMANFATTNING Antal sidor: 29 Monika Lidholm Av glädje bygger man musik - men räcker det? En undersökning om pedagogers medvetenhet om barns röstläge. Singing is an act of joy - plus a little know-how. Syftet med mitt examensarbete var att undersöka förskollärares kunskap om barns och vuxnas olika röstlägen samt hur de tillämpar denna kunskap i praktiken. Vidare syftar arbetet till att belysa relevant forskning inom området. Jag använde mig av en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade åtta förskollärare på tre förskolor och läste även litteratur i ämnet. Jag kom fram till att förskollärare, trots medvetenhet om de olika röstlägena, inte alltid sjunger i barns röstläge. Detta beror på olika saker och mycket tyder på att det saknas kunskap i ämnet. Förskollärare är väldigt intresserade av att lära sig om barns röster, deras röstläge och hur de bäst sjunger med barn och efterlyser fortbildning i ämnet.

<p>Examensarbete, 15 poäng</p><p>i Lärarutbildningen</p><p>Vårterminen 2008</p><p>SAMMANFATTNING Antal sidor: 29</p><p>Monika Lidholm</p><p>Av glädje bygger man musik - men räcker det?</p><p>En undersökning om pedagogers medvetenhet om barns röstläge.</p><p>Singing is an act of joy - plus a little know-how.</p><p>Syftet med mitt examensarbete var att undersöka förskollärares kunskap om barns och vuxnas olika röstlägen samt hur de tillämpar denna kunskap i praktiken. Vidare syftar arbetet till att belysa relevant forskning inom området. Jag använde mig av en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade åtta förskollärare på tre förskolor och läste även litteratur i ämnet. Jag kom fram till att förskollärare, trots medvetenhet om de olika röstlägena, inte alltid sjunger i barns röstläge. Detta beror på olika saker och mycket tyder på att det saknas kunskap i ämnet. Förskollärare är väldigt intresserade av att lära sig om barns röster, deras röstläge och hur de bäst sjunger med barn och efterlyser fortbildning i ämnet.</p>

Dagligen uppstår konflikter på förskolan mellan barn eller mellan barn och pedagog som många gånger inte främjar jämställdheten mellan pojkar och flickor. Syftet med denna studie är att bidra med mer kunskap om konflikthantering i förskolan ur ett jämställdhetsperspektiv då ytterst få tidigare studier undersökt detta. Både jämställdhet och konflikthantering är områden som lyfts fram som viktiga för pedagoger att arbeta med i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018). Vår studie genomfördes på en förskola i Sverige på två avdelningar med barn i åldrarna två till tre år. Genom intervjuer med pedagoger och observationer av barn och pedagoger har vi studerat hur pojkar och flickor bemöts i konfliktsituationer samt vilka strategier för lösning av dessa konflikter som blir synliga från pedagogernas sida. Vårt resultat visar att pedagogerna använder sig av tio olika strategier för lösning av konflikter och fem olika röstlägen som kan användas ihop i olika kombinationer. Vi har funnit likheter med nio av de tio strategierna i resultatet från liknande studier men strategin släppa konflikten och/eller ignorera konflikten saknas i tidigare forskning. Under hela studiens gång har Vetenskapsrådets etiska principer tagits hänsyn till. I studien framkom att det fanns ett behov av kompetensutveckling i jämställdhet och konflikthantering då pedagogerna i intervjuerna själva ansåg att detta saknades samt att observationerna ofta visade på ett ojämställt bemötande i konfliktsituationerna. Vi har funnit att det finns en stor utvecklingspotential i arbetet med konflikthantering och jämställdhet i förskolan och ger därför slutligen förslag på alternativa vägar att bemöta barnen i konfliktsituationer för att i högre grad kunna uppnå målen i läroplanen.

Syftet med denna studie är att analysera användandet av inspelad musik i förskolan, dels ur ett röstergonomiskt perspektiv i relation till tonarter och tonomfång och dels ur ett musikdidaktiskt perspektiv.För att besvara syftet har vi valt att undersöka pedagogers respektive barns val av inspelad musik i förskolan i förhållande till ett sociokulturellt perspektiv. Till ovanstående två val har vi adderat ytterligare en ingång som vi valt att kalla för ”vårt val” här låg fokusen på de låtar som vi tänker är riktade till barn. Det övergripande fokus studien utgått från har varit att undersöka de tonarter och tonomfång låtarna innefattar, detta ställs sedan i relation till barnröstens anatomi och dess funktion. Utifrån barnröstens förutsättningar har låtmaterialet analyserats med utgångspunkt i hur låtarna lämpar sig i relation till barnens röster. Studien har utförts med hjälp av enkäter besvarade av förskollärare från tre förskolor i södra Sverige, varav en av förskolorna är en profilerad förskola med inriktning musik. Semistrukturerade intervjuer med barnen och fältanteckningar har tillsammans med enkäter och insamlat låtmaterialet legat till grund för studiens analyskapitel. Låtmaterialets användning har analyserats ur ett musikdidaktiskt perspektiv med fokus på musiken som mål eller musiken som medel.Resultatet vi kommit fram till är att barnens val av inspelad musik präglas starkt av den mediakultur som samhället besitter men präglas också starkt av vad barn i deras närhet gör. Pedagogernas val är gjorda utifrån barnens intresse men även utifrån traditioner och kulturer, då menar vi både populär kultur och de kulturella bakgrunder som kan finnas i arbetslaget. Med hjälp av forskning och överblick av våra låtanalyser och didaktiska analyser har vi fått fram att barns röster lämpar sig bäst att sjunga i ett tonomfång mellan c1-g1 alltså ett omfång på fem tonsteg. Sånger med ett litet omfång och enkel struktur underlättar för barnen då deras stämband och röster inte är fullt utvecklade.

This study examines four different scenes in the documentary Kan vi förlåta Margaux? produced by the Swedish television company SVT. The scenes were studied through a qualitative analysis of the three different film techniques: speech and interaction, editing and setting in relation to how the main character Margaux Dietz is portrayed. Thereafter the results were decoded with the purpose to study the sympathy for Dietz in each scene separately and in relation to each other. The theoretical framework of Bill Nichols book Introduction to Documentary were used as the basis of the analysis as well as Bordwell and Thompsons theories of mise-en-scène and editing. The conclusion of this paper suggested that Margaux Dietz is portrayed dissimilar in the various scenes. This also implied that the sympathy for Dietz throughout the documentary shifts. In the discussion of this study the results and the conclusion was debated in relation to the documentary genre. Media production: How do you speak about a subject as sensitive as sex to a young target group? New studies have shown the negative effect of young people’s exposure to pornography, which lacks consent and has defected gender norms. At the same time, the accurate information is visually dull, avoiding, and childish. RFSU didn’t do the job with their visual communication targeting teens aged 15-20. This was when plej came to life — a sex magazine challenging conventional norms about how sex is taught to teens, focusing on lust, consent, and pleasure. A project by Amanda Lindh, Helena Ljunggren and Jennie Eklund.

This paper analyzes and interprets the visual communication used to portray the police detectives in the documentary film Uppdrag: Skomakarligan. Four scenes where the police are the main focus and which all have different purposes in the plot of the film are picked out. The four scenes are then studied through a social semiotic method based on Bill Nichols' theories about the documentary voice, and in combination with visual storytelling strategies by Bordwell &amp; Thompson. The filmmaker's power over the image of reality in documentaries is discussed concerning the interpretation that is made. The study results in the police detectives being portrayed as very dedicated to their profession but also shows the human side of them. Filmmaker Hildebrand's fascination with the police detectives, as shown by the narrator, is linked to the result and isn't deemed to be entirely problematic. Media production: In 1975 EMF (Engelholms Musikförening) organized the music festival Musikfesten Tullakrok, and for over 30 years this festival was the highlight of the year for many in Ängelhom. However, in 2008 the festival had to be shut down, but now 16 years later EMF is back and wants to revive Musikfesten Tullakrok for 2024. The purpose of this project was to showcase different members’ perspectives on organizing the music festival 16 years later and provide insight into the history of the festival from 1975 to 2008. A project by Elliot Lauritsen and Ella Hall.