Examensarbetet undersöker hur mastering påverkar den subjektiva musikuppfattningen. Detta har undersökts med hjälp av ett lyssningstest där testdeltagare i två grupper, ”vana lyssnare” och ”ovana lyssnare”, lyssnat till tre versioner av tre olika produktioner i olika genrer. De tre versionerna är en professionell, en semiprofessionell samt en omastradversion. Testdeltagarna har sedan fått betygsätta produktionen ur ett rent ljudkvalitetsmässigt perspektiv samt motivera varför de betygsatt som de gjort.Resultatet tyder på att musikuppfattningen påverkas beroende på om produktionen är mastrad eller ej för såväl ”vana lyssnare” som ”ovana lyssnare”. Resultatet tyder även på att musikuppfattningen påverkas av hur, och av vem, en produktion är mastrad.Examensarbetet behandlar även ”vana” och ”ovana lyssnares” syn på kvalitet när det gällermusik. Resultatet visar att det skiljer sig inte bara mellan de två grupperna utan äveninbördes. Ytterligare resultat tyder på att båda grupperna har lika uppfattning om vadljudteknisk kvalitet är.

Denna studie syftar till att undersöka ljudkvaliteter som lyssnare uppfattar som verklighetstrogna och till vilken grad en mikrofon ett triangulärformat membran ger en mer verklighetstrogen ljudåtergivning än mikrofoner med cirkulärt formade membran. Ett kvalitativt lyssningstest genomfördes där undersökningsmaterialet bestod av inspelningar av fyra instrument: trummor, gitarr, piano och sång. Alla inspelningar hade spelats in med tre olika kondensatormikrofoner: Neumann U87, AKG C414, med cirkulärt formade membran och Ehrlund EHR-M som skiljer sig åt då den har ett triangulärformat membran. 20 studenter från Högskolan Dalarna deltog i lyssningstestet. De fick lyssna på de olika inspelningarna och bedöma vilka de uppfattade som mer verklighetstroget och vilka ljudkvaliteter de upplevde gav en verklighetstrogen ljudåtergivning. Resultatet visar att majoriteten av lyssnarna föredrog EHR-M. I de flesta fall motiverades detta med att mikrofonen upplevdes ha balanserad frekvensåtergivning och genom sitt ”naturliga ljud”. En del av informanterna föredrog istället C414 eller U87 därför att dessa mikrofoners ljudåtergivning stämde bättre in på deras preferenser om hur instrumenten lät mest verklighetstroget.

I uppsatsen söks svaret på frågan om musikalisk bakgrund (t.ex. musiksmak) påverkar förmågan att bedöma ljudkvalitet. Två grupper med olika musikalisk bakgrund och musiksmak (pop/rock respektive klassiskt) jämförs med varandra för att hitta samband mellan deras förmåga att bedöma ljudkvalitet och deras musikaliska bakgrund. En metod för denna jämförelse presenteras. Resultatet ger att det mellan grupperna råder en viss gemensam kvalitetsuppfattning, men att den musikaliska bakgrunden påverkar förmågan att bedöma ljudkvalitet och att gruppen pop/rock har en högre bedömningsförmåga än gruppen klassiskt.

I denna uppsats undersöks huruvida en lyssnare kan skilja på två ljudmixar som är mixade på samma sätt men summerade på olika sätt. Den ena summeras analogt och den andra digitalt. Om så är fallet, hur tycker lyssnaren att dessa skillnader yttrar sig? Som metod fick en testpanel i ett blindtest lyssna på två olika mixar, en rocklåt och en jazzlåt, som båda fanns i både analogt och digitalt summerade versioner. Dessa fick testsubjekten sedan besvara några frågor kring och tycka till om dessa olika versioner i en kvalitativ enkätundersökning Det visade sig att skillnader uppfattades av merparten av lyssnarna. Den vanligast förekommande beskrivningen var att det var skillnad på stereobredd, djup och dynamik i mixarna beroende på hur de summerats. Även ord som klarhet, värme och tydlighet förekom. Testpanelen var överlag även väldigt bra på att gissa vilken version som var summerad på vilket sätt. Dessa gissningar verkar i på många fall vara baserad på den förutfattade meningen att analogt borde vara bättre. Det är ganska tydligt att detta forskningsarbete i mångt och mycket är en fallstudie för just de variabler som förekom (märke på den analoga summeraren, ljudkvalité på de inspelade ljudet, programmaterial med mera). Fler tester och undersökningar behövs för att kunna dra generella slutsatser.

Syftet med undersökningen har varit att bidra med ny kunskap om vilka reverbparametrar i insticksprogram som har den största påverkan på den uppfattade rumsliga storleken i en virtuell miljö, samt hur musikalisk bakgrund påverkar denna uppfattning. Detta besvarades genom att genomföra ett lyssningstest med 30 lyssnare, där de fick bedöma den upplevda storleken av varje ljud på en skala. Resultatet visade att decay och dry/wet parametrarna hade den största inverkan på den rumsliga storleken. Undersökningen har bidragit med ny kunskap om vad som påverkar ljudets uppfattade virtuella storlek. Dessutom belyser undersökningen avsaknader i nutida insticksprogram för reverb och dess bristande flexibilitet i parametrarna.

Syftet med denna uppsats är att utreda skillnader och likheter mellan vad vana musiklyssnare (ljudstudenter) och ovana musiklyssnare (fritidslyssnare) lyssnar efter när de hör en sånginspelning. Syftet är även att utreda hur dessa faktiskt tycker att en sångmikrofon bör låta för att låta bra. Metoden jag valde att använda mig av var ett blint lyssningstest där jag med hjälp av fyra olika mikrofoner spelade in två olika sångstilar vilka sedan användes som grund för utredning. Testpersonerna fick lyssna på dessa inspelningar och sedermera beskriva vad de tyckte lät bra respektive dåligt med de olika mikrofonernas inspelningar. Då lyssningstestet var blint visste inte deltagarna om vilken mikrofon som var vilken, utan fick enbart beteckningarna ”Clean 1” till ”Clean 4” för första sångstilen och ”Distorsion 1” till ”Distorsion 4” för den andra sångstilen. Efter att testet väl utförts och alla resultat sammanställts visade det på en relativt liten skillnad i vad de två olika grupperna tyckte om mikrofonerna. Dock framgick det att de flesta gick på ”tydlighet” eller ”klarhet” som ett viktigt rekvisit när de lyssnade på mikrofonernas ljudåtergivning. Även ifall det i de olika kategorierna av sångstilar alltid fanns en mikrofon som var omtyckt mest av flest personer fanns det alltid avstickare från den gruppen.

Samma ljudupptagning har genomförts i fyra olika samplingsfrekvenser. Det som undersökts är vad som skiljer dessa åt i fråga om frekvensinnehåll, stereoinnehåll och signalstyrka samt huruvida det går att höra någon skillnad mellan dessa. Syftet är att visa på vilken samplingsfrekvens som lämpar sig bäst då slutresultatet lyssnas på via Spotify. Mätningar inom den digitala domänen visar på att inspelning i 44.1 kHz är att föredra då slutresultatet är ämnat för denna medieplattform. Resultat från genomfört lyssningstest pekar inte på någon tydlig trend åt något håll. Analys med spektrogram visar på vissa skillnader då inspelningarna i WAV-format komprimeras till formatet Ogg-Vorbis.

I denna uppsats undersöker jag studiomonitorer och hur de upplevs i studiomiljöer. Två olika monitorer testades för att ta reda på vilken av dessa som föredrogs. Monitorerna som testades var Genelec 8351b och ATC PRO-SCM 25 MKII. Dessa tester gjordes genom subjektiva mätningar, såsom lyssningstester och intervjuer, samt objektiva mätningar av högtalarnas frekvensrespons. Resultaten visar att majoriteten av testpersonerna föredrog ATC-monitorerna, då dess mellanregister upplevdes som bättre, och dess stereobredd upplevdes som större. Dessa resultat visar hur tillvägagångssättet att välja mellan två olika monitorer går till. Med detta resultat kan också fortsatt forskning på en mer avancerad nivå genomföras samt en allmän förståelse för vad musikstudenter föredrar i sin ljudstudio.

Kompressorer är ett välanvänt verktyg inom musikproduktion och numera i och med datorers kraftiga popularitet inom området förväntas mjukvarupluggarna att kunna efterlikna de dyra analoga hårdvarumodellerna på ett troget sätt. I denna uppsats undersöks två utav de främsta plugintillverkare i sin förmåga att kunna efterlikna den analoga prestigefyllda 1176LN FET kompressorn. Ett lyssningstest har genomförts där testpersoner fick betygsätta stimuli, består av rockproduktioners sånginspelningar bearbetade av respektive kompressorvariant, med och utan musik. Resultaten visar att den stora majoriteten kunde höra skillnader mellan stimuli utan musik men inte när musik var närvarande.

Denna undersökning söker ett svar på hur den relativt vana lyssnarens bedömning av ljudkvalitet påverkas av ett så kallat öppet test, där det som bedöms är känd för lyssnaren, jämfört med ett blindtest, där detta objekt är okänt. Frågan appliceras på kvalitetsbedömningen av digitala kodningstekniker, d.v.s. hur lyssnaren påverkas av att valet av kodningsteknik som avlyssnas är känd eller inte. För att ta reda på detta genomfördes ett lyssningstest med nio deltagare. Deltagarna fick betygssätta perceptuellt kodade ljudfiler mot en känd referens, både som ett blindtest samt i ett öppet test. Resultatet är mångtydigt och inga generella slutsatser för hur lyssnaren påverkas av ett öppet test jämfört med ett blindtest går att uppfatta. Resultatet visar dock att påverkan ett öppet test har på lyssnarens bedömning är högst individuell. Lyssningstest i form av blindtest bör därför användas för att uppnå pålitligast resultat.