No description available.

I denna uppsats undersöks skillnaden mellan EQ:s som analog hårdvara och dess digitala motsvarigheter, dvs. emuleringar i pluginformat. I uppsatsen undersöks enheterna genom tekniska mätningar samt lyssningstest. I mätningarna gick det att se tydliga skillnader i övertonsdistortionen även om resterande parametrar var bra emulerade. I lyssningstesten uppfattade lyssningspanelen relativt stora skillnader mellan enheterna. Detta visar på att emuleringarna inte är så bra och exakta som utvecklarna påstår.

<p>Detta examensarbete är framtaget av SSAB:s ingenjörer i fabriken SSAB Oxelösund. Uppdraget består i att konstruera en ny hård- och mjukvara för en befintlig valsningsklocka.</p><p>Examensarbetet består av flera delar, där den första delen är att konstruera och välja komponenter till en prototyp av ny hårdvara till klockan. När delarna är valda kommer dem att testas med ett laborationskort med den valda processorn för att utvärdera att delarna är kompatibla innan den slutliga hårdvaran beställs.</p><p>Den andra består i att programmera mjukvara till processorn som kommer att vara kärnan till klockan. Processorn kommer att styra samt beräkna alla in- och utsignaler till alla komponenter som finns i klockan.</p><p>Den tredje och avslutande delen består av konstruera den slutgiltiga produkten med hjälp av CAD-verktyg. En layout med alla valda komponenter produceras.</p><p>Tanken med projektet är att man ska uppdatera äldre komponenter till nyare som är lättillgängligare att införskaffa. Det ska vara lättare att felsöka med hjälp av en enkel meny genom att ansluta kortet mot en dator. Man ska kunna använda samma mjuk- och hårdvara oavsett vilken av de två klocktyper som används.</p><p>Jag har fått olika resultat av skapandet av det nya prototypskortet. Det har varit mycket laborerande att hitta komponenter till hårdvaran för att få en fungerande prototyp till klockorna. Programmeringen av mjukvaran har varit lite varierande beroende på vilken A/D-omvandlare som har använts. I övrigt har de mesta arbetet gått åt att skapa en väl fungerande meny som ska fungera för båda klockorna. Tillverkning av en slutversion av prototypen är beställd men inte levererad. Programmeringen av Ethernet-kontrollen har inte hunnits med.</p><p>Fördelarna med det nya systemet är att det är lättare att hitta ersättningskomponenter vid reparation samt att menystyrd felsökning är snabb och enkel. Till exempel kan man med menystyrd felsökning se om A/D-omvandlarna får något värde eller om det är dålig anslutning mellan komponenterna. Med det nya systemet är det också möjligt att implementera ny mjukvara.</p> / <p>This thesis has been developed by SSAB´s engineers in the fabric SSAB Oxelösund. The assignment is to design a new hardware and software for a roller clock.</p><p>The thesis has several parts, where the first part is to construct and choose components to a prototype of the hardware to the watch. When the parts are chosen, they will be tested with an elaboration card with the chosen processor to be evaluated that the parts are compatible before the final hardware is ordered.</p><p>The second part is to program software for the processor that will be the core for the watch. The processor will be controlling and calculate all in signals and out signals to all components there is in the watch.</p><p>The third and the ending part are to construct the final product with help of CAD tools. A layout with all the chosen components produced.</p><p>The thought with the project is to update older components to newer ones that are more easily accessible to get. It shall be easier to debug with help of one simple menu by connecting the card against a computer. It will be able to use the same software and hardware to any kind of the two clock types that is in use.</p><p>I have got different results by creating the new prototype card. It has been a lot of elaborations to find the components to the hardware to get a functional prototype for the watches. Programming of the software has been a bit varying depending on what kind of A/D-converter has been used. Otherwise the most work of programming has been to create a functional menu that is functional for the both watches. The production of the final product of the prototype has been ordered but not yet delivered. Programming of the Ethernet control has not yet been managed.</p><p>The advantages with the new systems are it´s easier to get replacement parts at reparation and with the menu controlled error seeking it gets easier and quicker to find the errors. For an example it's possible with menu controlling to see if the A/D-converters gets any values or if there is bad connections between the components. With the new system it is also possible to implement new software.</p>

<p>The goal of this report is to investigate firewalls from both the software and the hardware architecture on their security, functionality, effectives and how the configuration works. The test will consist of scans from Nessus and Nmap which both scans for information and vulnerabilities on the target device. The scans will be performed by first make a basic configuration of the firewall to test its base security. In the second scan will the devices be security configured and rescanned to give an overview on how secure they have become. The target software firewalls used in this test consists of a Debian 4.0, Mikrotik and a Windows 2003 server. The Debian and Windows distributions are both a full OS and have firewall capabilities while Mikrotik is a Linux distribution optimized to work as a firewall. A Cisco 2801 router will also be tested as it is a hardware device optimized for packet handling and have firewall capabilities, and as a router it's likely to already be in a company's network. Finally a Cisco ASA 5510 hardware firewall will be tested to show how a device designed as a firewall will compare to the other devices. The result shows that a Device like the ASA 5510 is clearly superior to any of the other devices in its performance, however the cost efficiency might be in question. The use of a software firewall might be more cost efficient, but might also be more vulnerable as other applications can be run at the OS.</p>

Detta examensarbete är framtaget av SSAB:s ingenjörer i fabriken SSAB Oxelösund. Uppdraget består i att konstruera en ny hård- och mjukvara för en befintlig valsningsklocka. Examensarbetet består av flera delar, där den första delen är att konstruera och välja komponenter till en prototyp av ny hårdvara till klockan. När delarna är valda kommer dem att testas med ett laborationskort med den valda processorn för att utvärdera att delarna är kompatibla innan den slutliga hårdvaran beställs. Den andra består i att programmera mjukvara till processorn som kommer att vara kärnan till klockan. Processorn kommer att styra samt beräkna alla in- och utsignaler till alla komponenter som finns i klockan. Den tredje och avslutande delen består av konstruera den slutgiltiga produkten med hjälp av CAD-verktyg. En layout med alla valda komponenter produceras. Tanken med projektet är att man ska uppdatera äldre komponenter till nyare som är lättillgängligare att införskaffa. Det ska vara lättare att felsöka med hjälp av en enkel meny genom att ansluta kortet mot en dator. Man ska kunna använda samma mjuk- och hårdvara oavsett vilken av de två klocktyper som används. Jag har fått olika resultat av skapandet av det nya prototypskortet. Det har varit mycket laborerande att hitta komponenter till hårdvaran för att få en fungerande prototyp till klockorna. Programmeringen av mjukvaran har varit lite varierande beroende på vilken A/D-omvandlare som har använts. I övrigt har de mesta arbetet gått åt att skapa en väl fungerande meny som ska fungera för båda klockorna. Tillverkning av en slutversion av prototypen är beställd men inte levererad. Programmeringen av Ethernet-kontrollen har inte hunnits med. Fördelarna med det nya systemet är att det är lättare att hitta ersättningskomponenter vid reparation samt att menystyrd felsökning är snabb och enkel. Till exempel kan man med menystyrd felsökning se om A/D-omvandlarna får något värde eller om det är dålig anslutning mellan komponenterna. Med det nya systemet är det också möjligt att implementera ny mjukvara. / This thesis has been developed by SSAB´s engineers in the fabric SSAB Oxelösund. The assignment is to design a new hardware and software for a roller clock. The thesis has several parts, where the first part is to construct and choose components to a prototype of the hardware to the watch. When the parts are chosen, they will be tested with an elaboration card with the chosen processor to be evaluated that the parts are compatible before the final hardware is ordered. The second part is to program software for the processor that will be the core for the watch. The processor will be controlling and calculate all in signals and out signals to all components there is in the watch. The third and the ending part are to construct the final product with help of CAD tools. A layout with all the chosen components produced. The thought with the project is to update older components to newer ones that are more easily accessible to get. It shall be easier to debug with help of one simple menu by connecting the card against a computer. It will be able to use the same software and hardware to any kind of the two clock types that is in use. I have got different results by creating the new prototype card. It has been a lot of elaborations to find the components to the hardware to get a functional prototype for the watches. Programming of the software has been a bit varying depending on what kind of A/D-converter has been used. Otherwise the most work of programming has been to create a functional menu that is functional for the both watches. The production of the final product of the prototype has been ordered but not yet delivered. Programming of the Ethernet control has not yet been managed. The advantages with the new systems are it´s easier to get replacement parts at reparation and with the menu controlled error seeking it gets easier and quicker to find the errors. For an example it's possible with menu controlling to see if the A/D-converters gets any values or if there is bad connections between the components. With the new system it is also possible to implement new software.

The goal of this report is to investigate firewalls from both the software and the hardware architecture on their security, functionality, effectives and how the configuration works. The test will consist of scans from Nessus and Nmap which both scans for information and vulnerabilities on the target device. The scans will be performed by first make a basic configuration of the firewall to test its base security. In the second scan will the devices be security configured and rescanned to give an overview on how secure they have become. The target software firewalls used in this test consists of a Debian 4.0, Mikrotik and a Windows 2003 server. The Debian and Windows distributions are both a full OS and have firewall capabilities while Mikrotik is a Linux distribution optimized to work as a firewall. A Cisco 2801 router will also be tested as it is a hardware device optimized for packet handling and have firewall capabilities, and as a router it's likely to already be in a company's network. Finally a Cisco ASA 5510 hardware firewall will be tested to show how a device designed as a firewall will compare to the other devices. The result shows that a Device like the ASA 5510 is clearly superior to any of the other devices in its performance, however the cost efficiency might be in question. The use of a software firewall might be more cost efficient, but might also be more vulnerable as other applications can be run at the OS.

Kompetens inom informationsteknologi är någonting som är av stor vikt i bibliotekarieyrket. Kunskapen är till stor del beroende av hur information om mindre och kontinuerliga uppdateringar och förändringar inom hårdvara och mjukvara nårpersonal i informationsdisk. Den här utvärderingen har utgått från tre huvudsakliga frågeställningar: [1] Hur når information om uppdateringar i mjukvara personalen i informationsdisken? [2] Hur når information om uppdateringar i hårdvara personalen i informationsdisken? [3] Hur ser personalen i informationsdisken och de ansvariga pådessa tillvägagångssätt och kan förbättringar göras? Intervjuer har gjorts med tre bibliotekarier och tre ansvariga inom IT-området. Utvärderingen visar att samtliga intervjuade bibliotekarier efterfrågar mer information kring förändringar i IT. En del i detta är ett behov av att ha tillgång till en IT-tekniker i huset i högre grad än vad som erbjuds för närvarande. Vid eventuella problem så kontaktar två av de tre intervjuade bibliotekarierna vaktmästaren i första hand istället för att göra en felanmälan till IT-teknikern, skälet är att de vill få snabbare hjälp och kunna erbjuda en bättre service till besökarna. Undersökningen har också visat att utbildningsinsatser och information till stor del läggs på större förändringar vilket gör att de mindre men mer frekventa ändringarna inte tas om hand. Det finns inte heller något ramverk för hur information ska förmedlas vilket har gjort att bibliotekarierna i undersökningen ser informationsflödet som nyckfullt. Rekommendationer för att trygga en framtida kompetens inom IT för bibliotekarierna i informationsdisken vid Stadsbiblioteket är främst att se över de antal timmar som IT-tekniker finns på plats och att utforma en verksamhetsplan för hur och när informationom förändringar i IT ska kommuniceras ut till personal. En eventuell plan bör fokusera på rapportering om ärendens avslut för att öppna för en förklaring till varför det inträffade.

<p>IP-telefoni introducerades 1995 och har sedan dess växt sig starkare och starkare men det är först nu i samband med att fler och fler får tillgång till bredband som lanseringen av tjänsten tagit fart på allvar. Vid lanseringen av nya produkter framkommer det alltid vissa problem, så är även fallet med IP-telefoni. FOI (2004) beskriver två av de största vilka är beroendet av konstant strömförsörjning och säkerhet mot intrång och attacker, och Gulliksson och Lindström (2000) tar upp det som kan klassas som det tredje vilket är samtalskvaliteten. Dessa problem kan ses ha en gemensam lösning nämligen olika hårdvara. För att ta reda på vilken hårdvarufunktionalitet som används för att lösa problemen har det gjorts intervjuer med företag inom branschen. Resultatet visar att vad som behövs är framförallt trafikprioriterande och strömmatandenätverksenheter, stabila brandväggar och sekundära strömkällor. Allt detta behövs för att kunna uppnå ett likvärdigt system som dagens telefonnät, dock är det nu upp till kunden att själv stå för all teknik som behövs.</p>

IP-telefoni introducerades 1995 och har sedan dess växt sig starkare och starkare men det är först nu i samband med att fler och fler får tillgång till bredband som lanseringen av tjänsten tagit fart på allvar. Vid lanseringen av nya produkter framkommer det alltid vissa problem, så är även fallet med IP-telefoni. FOI (2004) beskriver två av de största vilka är beroendet av konstant strömförsörjning och säkerhet mot intrång och attacker, och Gulliksson och Lindström (2000) tar upp det som kan klassas som det tredje vilket är samtalskvaliteten. Dessa problem kan ses ha en gemensam lösning nämligen olika hårdvara. För att ta reda på vilken hårdvarufunktionalitet som används för att lösa problemen har det gjorts intervjuer med företag inom branschen. Resultatet visar att vad som behövs är framförallt trafikprioriterande och strömmatandenätverksenheter, stabila brandväggar och sekundära strömkällor. Allt detta behövs för att kunna uppnå ett likvärdigt system som dagens telefonnät, dock är det nu upp till kunden att själv stå för all teknik som behövs.

Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om hur utvalda undervisande lärare i årskurs 1–3 uppfattar och använder sig av digitala verktyg i svenskämnet för att utveckla elevernas språk-, läs- och skrivförmåga. För att uppfylla syftet har två metoder använts, kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att lärarnas inställning har betydelse för hur de digitala verktygen används. Lärarna använder dessa som ett komplement i språk-, läs- och skrivundervisningen. Resultatet visar även att hinder som hårdvarors kvalité, nätverksuppkoppling, utbildning och tillgången till en dator eller surfplatta per elev begränsar användandet av digitala verktyg trots att lärarna såg möjligheter med verktyget. Dessa möjligheter var bland annat möjligheten till individanpassning. Slutsatsen är att lärarna har en positiv inställning till att använda digitala verktyg mer i undervisningen, dock försvårar hindren i användandet.