IT-utvecklingen i skolan har gått framåt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man på senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lärare och elever, nämligen IT-kompetens. Vi såg det därmed som intressant att undersöka vad rektorer på olika skolor anser att IT-kompetens är för något, för att jämföra detta med vad de nationella måldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens är. Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och består dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av åtta stycken intervjuer. Vår referensram bygger på politiska dokument och nationella måldokument som skriver något kring IT-kompetens i skolan. Vi har även tittat på två stora IT-projekt inom skolan, nämligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan. IT-kompetens är ett begrepp som har diskuterats mycket på sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gällandes vad begreppet innebar. Vad gäll-er jämförelsen mellan rektorernas tolkningar och vad de nationella måldokumenten, övriga politiska dokument och olika IT-projekt säger så finns det både överensstämmande tolkningar samt icke överensstämmande tolkningar. För att få en mer enhetlig uppfattning kring vad begreppet innebär krävs det mer förtydligande måldokument.

<p>IT-utvecklingen i skolan har gått framåt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man på senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lärare och elever, nämligen IT-kompetens. Vi såg det därmed som intressant att undersöka vad rektorer på olika skolor anser att IT-kompetens är för något, för att jämföra detta med vad de nationella måldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens är.</p><p>Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och består dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av åtta stycken intervjuer.</p><p>Vår referensram bygger på politiska dokument och nationella måldokument som skriver något kring IT-kompetens i skolan. Vi har även tittat på två stora IT-projekt inom skolan, nämligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.</p><p>IT-kompetens är ett begrepp som har diskuterats mycket på sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gällandes vad begreppet innebar. Vad gäll-er jämförelsen mellan rektorernas tolkningar och vad de nationella måldokumenten, övriga politiska dokument och olika IT-projekt säger så finns det både överensstämmande tolkningar samt icke överensstämmande tolkningar. För att få en mer enhetlig uppfattning kring vad begreppet innebär krävs det mer förtydligande måldokument.</p>

Vilka faktorer bidrar till att yrkesverksamma med IT-kompetens väljer att acceptera ett jobberbjudande? Studiens fokus ligger på betydelsen av faktorer kopplade till organisationen, arbetet och rekryteringsprocessen. Studien genomfördes som en enkätundersökning på yrkesverksamma med IT-kompetens som hade tackat ja till ett jobberbjudande under de senaste 18 månaderna. Resultaten tyder på att ett flertal faktorer kopplade till organisationen, arbetet och rekryteringsprocessen är betydelsefulla, varvid balans och hälsa, inre belöningar, karriär inom IT och rekryteringsmoment är särskilt framträdande. Individuella skillnader kunde också identifieras.

Kompetens inom informationsteknologi är någonting som är av stor vikt i bibliotekarieyrket. Kunskapen är till stor del beroende av hur information om mindre och kontinuerliga uppdateringar och förändringar inom hårdvara och mjukvara nårpersonal i informationsdisk. Den här utvärderingen har utgått från tre huvudsakliga frågeställningar: [1] Hur når information om uppdateringar i mjukvara personalen i informationsdisken? [2] Hur når information om uppdateringar i hårdvara personalen i informationsdisken? [3] Hur ser personalen i informationsdisken och de ansvariga pådessa tillvägagångssätt och kan förbättringar göras? Intervjuer har gjorts med tre bibliotekarier och tre ansvariga inom IT-området. Utvärderingen visar att samtliga intervjuade bibliotekarier efterfrågar mer information kring förändringar i IT. En del i detta är ett behov av att ha tillgång till en IT-tekniker i huset i högre grad än vad som erbjuds för närvarande. Vid eventuella problem så kontaktar två av de tre intervjuade bibliotekarierna vaktmästaren i första hand istället för att göra en felanmälan till IT-teknikern, skälet är att de vill få snabbare hjälp och kunna erbjuda en bättre service till besökarna. Undersökningen har också visat att utbildningsinsatser och information till stor del läggs på större förändringar vilket gör att de mindre men mer frekventa ändringarna inte tas om hand. Det finns inte heller något ramverk för hur information ska förmedlas vilket har gjort att bibliotekarierna i undersökningen ser informationsflödet som nyckfullt. Rekommendationer för att trygga en framtida kompetens inom IT för bibliotekarierna i informationsdisken vid Stadsbiblioteket är främst att se över de antal timmar som IT-tekniker finns på plats och att utforma en verksamhetsplan för hur och när informationom förändringar i IT ska kommuniceras ut till personal. En eventuell plan bör fokusera på rapportering om ärendens avslut för att öppna för en förklaring till varför det inträffade.

I detta arbete ligger fokus på digitalisering inom NO-undervisningen. Hur används egentligen digitala verktyg inom NO-undervisningen och vad har lärarna för inställning och kompetens till digitala verktyg? Det är vad vi har undersökt i denna uppsats. Vi har utgått ifrån tre huvudområden: digitaliseringen i skolan, NO-undervisningens didaktik och karaktär och det sociokulturella perspektivet. Enkäter användes för att samla in data som sedan sammanställdes kvantitativt för att ge en överblick över användandet av digitala verktyg i skolan. Sammanställningen visade att användningen av digitala verktyg var hög inom NO-undervisningen samt att digitala verktyg används mest av lärarna vid genomgångar och för att visa film.   Undersökningen visar också ett samband mellan lärarnas inställning och användandet av digitala verktyg, detsamma gäller även vid användandet av digitala verktyg och lärarens kompetens.

<p>I uppsatsen presenteras resultatet av en undersökning av platsannonser och de kompetenser som innehas av personerna som anställdes. Syftet var att jämföra hur väl kraven och kvalifikationerna stämde överens. Utgångspunkten var litteratur om arbetsmarknaden och rekrytering. Där framkom det att platsannonser ofta formuleras otydligt och att kraven som ställs ibland är överdrivna. Undersökningen bestod av ett urval platsannonser för yrken där en kombination av IT-kompetens och humanistisk kompetens behövs och där webbpublicering är en arbetsuppgift. Exempel på yrken är informatör och webbredaktör. De som anställts har fyllt i en webbenkät. Innehållet i platsannonserna har analyserats, bedömts och jämförts med enkätsvaren. Kompletterande intervjuer har gjorts med fyra av enkätrespondenterna. Resultatet visade att platsannonserna ofta formuleras otydligt. Enkätrespondenterna var dock mycket kompetenta i fråga om kunskaper, erfarenhet och utbildning och vi menar därför att kraven i platsannonserna inte är överdrivna. Humanistiska kunskaper som exempelvis textredigering och layoutkunskaper efterfrågades i störst utsträckning och enkätrespondenterna hade också dessa kunskaper i hög grad. Html och/eller XHtml är den IT-kunskap som efterfrågas mest och även detta överensstämmer med enkätrespondenternas kunskaper. Undersökningen visade också att en bred kompetens är att föredra framför spetskompetens inom de yrken vi studerat. </p>

<p>Sjuksköterskornas omvårdnadsdokumentation skall fungera som stöd, arbetsverktyg och arbetsunderlag i vårdarbetet. Utvecklingen av informationsteknologi (IT) i vården har inneburit en möjliggörande faktor som har medfört nya arbetssätt, organisationsformer och arbetsprocesser. Utvecklingen och användningen av informationssystem (IS) i vården är det mest centrala informations- och kommunikationsverktyget för sjuksköterskorna i den dagliga patientbehandlingen. Det är viktigt att sjuksköterskor skaffar sig en utbildning inom IT, vilket innebär kunskap och skicklighet och stödjer dem i deras praktik, administration och forskning. Betydelsen av att sjuksköterskorna innehar en IT-kompetens i vården idag kan inte nog understrykas. Syftet med undersökningen var att hitta olika tillvägagångssätt som gör att sjuksköterskans IT-kompetens kan höjas. Intervjuer och observationer genomfördes för att undersöka problemområdet. Resultatet visade att det är av stor vikt att organisationerna för de olika verksamheterna inom Hälso- och Sjukvården utvecklar en strategi angående sjuksköterskans IT-kompetens för att precisera vilka IT-kunskaper som krävs för att kunna hantera den stora mängden av informationsflöde i vården</p>

I uppsatsen presenteras resultatet av en undersökning av platsannonser och de kompetenser som innehas av personerna som anställdes. Syftet var att jämföra hur väl kraven och kvalifikationerna stämde överens. Utgångspunkten var litteratur om arbetsmarknaden och rekrytering. Där framkom det att platsannonser ofta formuleras otydligt och att kraven som ställs ibland är överdrivna. Undersökningen bestod av ett urval platsannonser för yrken där en kombination av IT-kompetens och humanistisk kompetens behövs och där webbpublicering är en arbetsuppgift. Exempel på yrken är informatör och webbredaktör. De som anställts har fyllt i en webbenkät. Innehållet i platsannonserna har analyserats, bedömts och jämförts med enkätsvaren. Kompletterande intervjuer har gjorts med fyra av enkätrespondenterna. Resultatet visade att platsannonserna ofta formuleras otydligt. Enkätrespondenterna var dock mycket kompetenta i fråga om kunskaper, erfarenhet och utbildning och vi menar därför att kraven i platsannonserna inte är överdrivna. Humanistiska kunskaper som exempelvis textredigering och layoutkunskaper efterfrågades i störst utsträckning och enkätrespondenterna hade också dessa kunskaper i hög grad. Html och/eller XHtml är den IT-kunskap som efterfrågas mest och även detta överensstämmer med enkätrespondenternas kunskaper. Undersökningen visade också att en bred kompetens är att föredra framför spetskompetens inom de yrken vi studerat.

Sjuksköterskornas omvårdnadsdokumentation skall fungera som stöd, arbetsverktyg och arbetsunderlag i vårdarbetet. Utvecklingen av informationsteknologi (IT) i vården har inneburit en möjliggörande faktor som har medfört nya arbetssätt, organisationsformer och arbetsprocesser. Utvecklingen och användningen av informationssystem (IS) i vården är det mest centrala informations- och kommunikationsverktyget för sjuksköterskorna i den dagliga patientbehandlingen. Det är viktigt att sjuksköterskor skaffar sig en utbildning inom IT, vilket innebär kunskap och skicklighet och stödjer dem i deras praktik, administration och forskning. Betydelsen av att sjuksköterskorna innehar en IT-kompetens i vården idag kan inte nog understrykas. Syftet med undersökningen var att hitta olika tillvägagångssätt som gör att sjuksköterskans IT-kompetens kan höjas. Intervjuer och observationer genomfördes för att undersöka problemområdet. Resultatet visade att det är av stor vikt att organisationerna för de olika verksamheterna inom Hälso- och Sjukvården utvecklar en strategi angående sjuksköterskans IT-kompetens för att precisera vilka IT-kunskaper som krävs för att kunna hantera den stora mängden av informationsflöde i vården

Relationen mellan IT-kompetens och användarmotstånd mot videokonferensapplikationer– En studie gjord på lärare och studenter vid Linköpings universitet. Syftet med denna studie är att undersöka hur elevernas och lärarnas IT-kompetens påverkar eventuellt användarmotstånd de utövar mot videokonferensapplikationer inom distansundervisning. Vi undersöker användarens IT-kompetens utifrån de tre huvudkomponenterna i IT-kunskap, IT-färdighet och attityd mot IT och vi undersöker användarens utövade användarmotstånd i form av aktivt eller passivt motstånd. Vi undersöker dessa fenomen och förhållandet mellan de två från ett modernt kontext där övergången från salsundervisning till distansundervisning över videokonferensapplikationer har blivit normen sedan coronaviruspandemin bröt ut år 2020. Metoden i denna studie är en kombination av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och en kvantitativ nätenkät vilket gör det till en flermetodsstudie. De tillfrågade har varit en blandning mellan studenter och lärare som alla går på Linköpings universitet och har sett en stor övergång från salsundervisning till undervisning och studier över videokonferensapplikationer. Resultaten av denna studie visar att lärarnas och elevernas IT-kompetens påverkar deras användarmotstånd på olika sätt. Vi fann också att respondenterna utövade olika typer av motstånd beroende på deras IT-kompetens då studenter med högre IT-kompetens sågs utöva en högre nivå av aktivt motstånd medan studenter som hade en lägre nivå av IT-kompetens i allmänhet verkade utöva en högre nivå av passivt motstånd.