Syftet med studien är att undersöka den variation som finns mellan IT-studenterna avseende deras uppfattningar om arbetsgivarens attraktivitet inom offentlig sektor. Denna kunskap kan bidra till att skapa en ökad medvetenhet hos arbetsgivare som kan bidra till ett anpassat konkurrenskraftigt employer brand för att säkerställa framtidens behov av kompetens inom offentlig sektor. Studien har inspirerats utifrån en kvalitativ intervjustudiedesign och med utgångspunkt i fenomenografisk ansats. Datainsamlingsmetoden bestod av semistrukturerade intervjuer där intervjupersonerna bestod av tio civilingenjörsstudenter inom data på Linköpings universitet. Resultatet visade en variation i studenternas uppfattningar av en attraktiv arbetsgivare, där 14 skilda variationer framkom. Detta tyder på att intervjupersonerna inte kan förstås som en homogen grupp, då variationer i deras uppfattningar tydligt synliggörs. Vidare visade resultatet att intervjupersonernas uppfattningar av den offentliga sektorn skiljde sig från uppfattningarna av den privata sektorn. Den privata sektorn uppfattades vidare som mer attraktiv än den offentliga sektorn. Avslutningsvis framkommer det ur resultatet att den offentliga sektorn behöver synliggöras mer för att öka sin attraktivitet. Detta kan göras genom att etablera en tidig kontakt med studenter, erbjuda kurser, seminarium och praktikplatser samt genom att införa ambassadörer.

No description available.

Introduktion: Tillsammans med den tekniska utvecklingen ställs nya kompetenskrav på revisorerna, men utbildningen av dessa kompetenser verkar dock inte ske med samma framfart som IT-utvecklingen. Det uppstår därför ett behov av IT-experter i revisionen, vilket kan påverka revisorns risk och komfort. Syfte: Studiens syfte är att skapa förståelse för IT-expertens roll i revisionen genom att utforska revisorers och IT-experters uppfattningar om revisorns användande av IT-experter i revisionsprocessen. Metod: Denna kvalitativa studie utgår från en induktiv ansats och har ett hermenutistiskt perspektiv. En intervjustudie har genomförts med syfte att utforska revisorns användande av IT-experter i revisionen. Slutsats: Vår studie visar att revisorernas användande av IT-experter beror på fem olika faktorer: IT-utvecklingen, revisorns kompetens, revisionens tillvägagångssätt, den konservativa branschen och budget. Studien visar även att revisorerna har en bristande IT-kompetens, vilket leder till fyra konsekvenser: att de inte ser risker, känner sig ”för” komfortabla, att de blir dåliga beställare och inte utnyttjar experten optimalt. Hade revisorn bättre kunnat komplettera IT-experterna med en förståelse för IT-området, hade en mer effektiv och kvalitativ revision kunnat genomföras. / Introduction: With the technological development, new competence requirements are imposed on the auditors, but the education of these skills does not appear to develop in the same speed as the technology. There is therefore a need of using IT experts in the audit, which may affect the auditor's risk and comfort.  Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of the role of the IT expert in the audit by exploring auditors ́ and IT experts ́ perceptions of the auditor ́s use of IT-experts in the audit process.  Method: This qualitative study is based on an inductive approach and has a hermeneutic perspective. An interview study has been conducted with the purpose of exploring the auditor ́s use of IT experts in the audit.  Conclusion: Our study shows that the use of IT experts by the auditors depends on five different factors: the IT development, the auditor's competence, the audit approach, the conservative industry and budget. The study also shows that the auditors have a lack of IT skills, which leads to four consequences: they do not see risks, they feel “too” comfortable, they become bad requesters, and do not utilize the expert optimally. If the auditor had been able to better complement IT experts with an understanding of the IT area, a more efficient and qualitative audit could have been carried out.

Informationsteknik är ett expanderande område som utvecklas i takt med den teknologiska utvecklingen. Allt eftersom samhället blir mer digitaliserat har det en betydande påverkan på den finansiella revisorn och dess revisionsarbete. Det finns tidigare forskningar och diskussioner kring hur viktigt IT-kompetens är för den finansiella revisorn på grund av den växande IT-miljön. Syftet med denna studie var att undersöka om den finansiella revisorn har tillräckligt med IT-kompetens för att granska affärssystem, förstå om eller när den finansiella revisorn tar hjälp av en IT-revisor samt undersöka vilka förväntningar som finns på finansiella revisorer. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer genomförts. Respondenterna som deltog i undersökningen var revisorer från olika revisionsbyråer samt en VD, vilket la grunden för den empiriska data som därefter analyserades med hjälp av studiens teoretiska referensram. De centrala slutsatserna som tagits fram i studien är att den finansiella revisorn anser sig själva ha tillräckligt med IT-kompetens för att utföra deras arbetsuppgifter och för att kunna utföra granskningar av ett affärssystem. Studien påvisar att om en finansiell revisor ska kunna göra granskningar av ett affärssystem krävs det grundläggande kunskaper om hur affärssystem fungerar. Studien visar även att en finansiell revisor kan ta hjälp IT-revisorer när deras kunskaper inte är tillräckliga. Det förekommer främst vid granskning av komplexa och specialanpassade affärssystem. Till sist visar studiens resultat att förväntningarna som finns på finansiella revisorer överensstämmer med kundens förväntningar. / Information technology is an expanding area that is evolving in step with technological development. As the society becomes more digital, it has a significant impact on the financial auditor and its audit work. There is previous research and discussions about how important IT competence is for the financial auditor due to the growing IT environment. The purpose of this study was to investigate whether the financial auditor has sufficient IT competence to audit information systems, to understand if or when the financial auditor engages the help of an IT auditor and examine the expectations that exist for the financial auditors. To answer the studies purpose and the formulated questions, a qualitative research method with semi-structured interviews was conducted. The respondents who participated in the study were auditors from various auditing firms and a CEO, they formed the empirical data which were then analyzed by using the studies theoretical framework. The key conclusions in the study are that the financial auditor considers themselves to have sufficient IT competence to perform their tasks and to be able to audit an information system. The study indicates that basic knowledge of how information systems work is required from a financial auditor to perform an audit of the system. The study also indicates that a financial auditor can engage the help of IT auditors when their knowledge is not sufficient. It appears mainly in audits of complex and special adapted information systems. Lastly the result of the study shows that the expectation of the financial auditor is in line with the customer’s expectations.

IT-utvecklingen har förändrat företags sätt att bedriva verksamheter och den snabba förändringen som följer med IT-utvecklingen har haft en betydande inverkan på revisionsbranschen. Enligt ISA 315 behöver revisorer ha en bred förståelse för företagets IT-miljö för att kunna genomföra en noggrann revision. Samtidigt finns det en potential för revisorn att använda automatiserade verktyg och tekniker för att förbättra både kvaliteten och effektiviteten i revisionsprocessen. Det är därför avgörande att revisorer inte bara utökar sina IT-kompetenser utan också använder dessa automatiserade verktyg och tekniker på ett effektivt sätt för att möta de utmaningar och krav som följer med den moderna revisionen. Syfte: Med anledning av de nya kraven som ställs på revisorn i ISA 315 syftar vår studie till att ge oss en förståelse om vilka utmaningar och möjligheter revisorer möter under revisionsprocessen när det gäller identifiering och bedömning av IT-relaterade risker av det reviderade företaget. Metod: För att uppfylla studiens syfte genomfördes en kvalitativ forskningsmetod, en kombination av kvalitativa intervjuer och en dokumentstudie. Genom att använda dessa metoder samlades data in och insikter erhölls om de utmaningar och möjligheter som revisorer står inför vid identifiering och bedömning av IT-relaterade risker under revisionsprocessen. Resultat: Studiens slutsatser indikerar att revisorer står inför utmaningar när det gäller att förstå och anpassa sig till kraven i ISA 315, vilket kräver en djup förståelse av företagets IT-miljö och investering av tid och resurser för att utföra en grundlig revision. Revisorer behöver öka sin IT-kompetens och uppdatera sina kunskaper för att kunna utföra avancerade analyser med hjälp av automatiserade verktyg och tekniker. Vidare understryks betydelsen av professionell skepticism och behovet av att kombinera IT-kompetens med en djupare förståelse av företagets IT-miljö för att utföra en effektiv revision. Slutligen identifieras användningen av automatiserade verktyg och tekniker som en möjlighet för revisorer att hantera utmaningar i den snabbt föränderliga teknologiska miljön, vilket kan förbättra revisionens kvalitet och effektivitet. / IT development has transformed how companies conduct their operations, and the rapid changes accompanying IT development have had a significant impact on the auditing industry. According to ISA 315, auditors need to have a comprehensive understanding of a company's IT environment to perform a meticulous audit. Simultaneously, there is potential for auditors to leverage automated tools and techniques to enhance both the quality and efficiency of the audit process. It is therefore crucial for auditors not only to expand their IT competencies but also to utilize these automated tools and techniques effectively in order to address the challenges and requirements associated with modern auditing. Purpose: With reference to the new requirements imposed on auditors in ISA 315, our study aims to provide us with an understanding of the challenges and opportunities auditors encounter during the audit process regarding the identification and assessment of IT-related risks of the audited company. Method: To fulfill the purpose of the study, a qualitative research methodology was employed, using a combination of qualitative interviews and document analysis. These methods were used to collect data and gain insights into the challenges and opportunities faced by auditors in identifying and assessing IT-related risks during the audit process. Results: The study's findings indicate that auditors face challenges in understanding and adapting to the requirements of ISA 315, which necessitates a deep understanding of the company's IT environment and investment of time and resources to perform a thorough audit. Auditors need to enhance their IT competence and update their knowledge to conduct advanced analyses using automated tools and techniques. Furthermore, the importance of professional skepticism is emphasized, along with the need to combine IT competence with a deeper understanding of the company's IT environment to carry out an effective audit. Lastly, the use of automated tools and techniques is identified as an opportunity for auditors to address challenges in the rapidly changing technological landscape, enhancing the quality and efficiency of the audit process.

The impending mass retirement of baby-boomer COBOL developers, has companies that wish to maintain their COBOL systems fearing a skill shortage. Due to the dominance of COBOL within the financial sector, COBOL will be continually developed over at least the coming decade. This thesis consists of two parts. The first part consists of a literature study of COBOL; both as a programming language and the skills required as a COBOL developer. Interviews were conducted with key Handelsbanken staff, regarding the current state of COBOL and the future of COBOL in Handelsbanken. The second part consists of a quantitative forecast of future COBOL workforce state in Handelsbanken. The forecast uses data that was gathered by sending out a questionnaire to all COBOL staff. The continued lack of COBOL developers entering the labor market may create a skill-shortage. It is crucial to gather the knowledge of the skilled developers before they retire, as changes in old COBOL systems may have gone undocumented, making it very hard for new developers to understand how the systems work without guidance. To mitigate the skill shortage and enable modernization, an extraction of the business knowledge from the systems should be done. Doing this before the current COBOL workforce retires will ease the understanding of the extracted data. The forecasts of Handelsbanken’s COBOL workforce are based on developer experience and hiring, averaged over the last five years. The forecasts take into consideration the age developers are hired, the age the developers exit, and their cumulative growing experience while in the skills pool. The state of COBOL in 2015 is used as a baseline of COBOL needs to forecast until 2060. I.e. the rate at which COBOL systems are developed stay the same. The forecasts show that if no developers are hired, most of their experienced developers will have left by 2030. To keep their current COBOL experience level, Handelsbanken needs to keep hiring over the coming 45 years. Handelsbanken has to hire on average 8.2 developers per year until 2030, and 6.5 developers per year until 2060. I.e. Handelsbanken has been able to keep a high average of 7.6 people per year for the last five years. / Organisationer som underhåller COBOL system är oroliga inför den åldrande COBOL-arbetskraftens pensionering. COBOLs dominans inom den finansiella sektorn leder till att COBOL kod kommer att fortsätta utvecklas i minst tio år till. Den här uppsatsen är uppdelad i två delar. Första delen är en litteraturstudie om COBOL som programmeringsspråk, samt kunskapsbehovet som COBOL utvecklare. Intervjuer gjordes med nyckelpersoner inom Handelsbanken, kring det nuvarande tillståndet av COBOL och COBOLs framtid i Handelsbanken. Den andra delen består av en kvantitativ prognos kring Handelsbankens behov av COBOL utvecklare i framtiden. Prognosen bygger på data som samlats genom att skicka ut en enkät till alla COBOL utvecklare. Den fortsatta bristen på nya COBOL utvecklare på arbetsmarknaden kan skapa en kompetensbrist. Det är viktigt att samla kunskapen som de pensionerande utvecklarna bär på, eftersom ändringarna i systemen kan ha gått odokumenterade, vilket gör det väldigt svårt för nya utvecklare att förstå systemen utan vägledning. För att minska kompetensbehovet och möjliggöra modernisering av systemen, bör en extraktion av affärskunskap göras ur systemen. Att ta hjälp av utvecklarna av systemen kan avsevärt förenkla förståelsen av den extraherade informationen. Prognoserna av Handelsbankens COBOL arbetskraft baseras på data om utvecklarerfarenhet och anställning över de senaste fem åren. Prognoserna tar hänsyn till åldern när utvecklarna anställs, åldern när utvecklarna slutar, och tillväxten av deras sammanlagda erfarenhet under tiden de jobbar. Prognosen använder COBOL erfarenhetsbehovet i 2015 som en bas för prognosen. Prognosen beräknar behoven fram till år 2060. Prognoserna visar att om inga nya tillskott av utvecklare görs, så kommer de flesta av Handelsbankens erfarna utvecklare ha slutat vid år 2030. För att behålla deras nuvarande erfarenhetsnivå, så kommer Handelsbanken behöva kontinuerligt anställa utvecklare över kommande 45 åren. Handelsbanken kommer behöva anställa i genomsnitt 8,2 utvecklare per år fram till 2030, och därefter 6,5 utvecklare per år fram till 2060. Handelsbanken har lyckats ha en hög genomsnittlig anställningstakt de senaste fem åren, 7,6 personer per år.