Samma ljudupptagning har genomförts i fyra olika samplingsfrekvenser. Det som undersökts är vad som skiljer dessa åt i fråga om frekvensinnehåll, stereoinnehåll och signalstyrka samt huruvida det går att höra någon skillnad mellan dessa. Syftet är att visa på vilken samplingsfrekvens som lämpar sig bäst då slutresultatet lyssnas på via Spotify. Mätningar inom den digitala domänen visar på att inspelning i 44.1 kHz är att föredra då slutresultatet är ämnat för denna medieplattform. Resultat från genomfört lyssningstest pekar inte på någon tydlig trend åt något håll. Analys med spektrogram visar på vissa skillnader då inspelningarna i WAV-format komprimeras till formatet Ogg-Vorbis.

I denna studie undersöktes skillnader mellan 44.1 kHz och 96 kHz som samplingsfrekvens inom musikproduktion. Samplingsfrekvensen 44.1 kHz är sedan slutet av sjuttiotalet industristandard, dock säljs många av dagens ljudkort med en kapacitet att spela in frekvenser upp till 96 kHz eller 192 kHz. Detta har i sin tur skapat en debatt inom musikproduktionsvärlden om för och nackdelar mellan högre och lägre samplingsfrekvenser. I denna studie undersöktes kvantitativ data från tidigare studier och artiklar inom forskningsfältet gällande samplingsfrekvenser. Med tidigare forskning som utgångspunkt genomfördes en kvantitativ fältstudie. Resultatet av fältstudien indikerar att majoriteten av testdeltagarna upplevde en skillnad i kvalité mellan 44.1 kHz respektive 96 kHz som samplingsfrekvens. Fältstudien kombinerade dataspel och lyssningstest, hur olika dataspel samt lyssningstest splittrar testdeltagarnas fokus mellan dem bör undersökas vidare i framtiden. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>