Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka och få mer kunskap om hur lärare säger sig använda olika ordförrådsutvecklande undervisningsmetoder samt vilka förutsättningar olika lärarkategorier beskriver som viktiga för att realisera dessa metoder i skolans undervisningspraktik så att språkligt sårbara elevers olika behov och förutsättningar tillmötesgås. Studien är uppdelad i en förstudie och en huvudstudie. Via förstudien, som hade en kvantitativ ansats, undersöktes studiens första forskningsfråga vilken ville ha svar på hur lärare säger sig använda olika forskningsbaserade undervisningsmetoder för ordförrådsutveckling. I förstudien användes som forskningsdesign en surveyundersökning med webbenkät som metod. Webbenkäten skickades ut till samtliga lärare på fyra kommunala skolor i en medelstor svensk stad.  Den lades också ut på kommunens nätverk för prioriterade områden. Enkäten kom att besvaras av 20 lärare. För att ta reda på vilka och hur många metoder lärare säger sig använda i sin ordförrådsundervisning användes en kvantitativ innehållsanalys. Resultaten av enkäten visar att samtliga metoder och strategier som tidigare forskning lyft fram som effektiva användes av lärarna i olika omfattning. Slutsatsen kan utifrån resultaten dras att flertalet av lärarna bör bredda sin ordförrådsundervisning genom att använda fler metoder för att ge elever med språkstörning de rätta förutsättningarna att utveckla sitt ordförråd och därigenom nå målen.  Att lärarna använde metoderna i olika omfattning gjorde att vi blev intresserade av att få djupare kunskap om vad denna skillnad grundar sig i. Huvudstudien kom så att undersöka vilka faktorer på individ-, grupp-, och organisationsnivå olika lärarkategorier säger påverkar förutsättningarna för en ordförrådsutvecklande undervisning och hur dessa hänger samman. För detta användes en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som metod. Två lärare valdes utifrån en subjektiv urvalsprocess ut från förstudiens webbenkät. För att finna speciallärare till studien användes ett snöbollsurval då kollegor på olika skolor vidarebefordrade vår för förfrågan om att delta i studien. Lärarna och speciallärarna kom från fyra olika skolor. Genom att använda en tematisk innehållsanalys kategoriserades lärarnas beskrivningar över olika faktorer som de menar påverkar förutsättningarna för en ordförrådsutvecklande undervisningspraktik. Huvudstudiens resultat visar att lärarna anser att kompetens har störst inverkan på hur ordförrådsutvecklande undervisning bedrivs. För att utveckla en sådan kompetens menar lärarna och speciallärarna att det krävs ett strukturerat kollegialt lärande samt intern och extern fortbildning. Speciallärarna i studien menar att de i sin roll kan vara en länk i detta. För att realisera kompetensutveckling menar lärarna och speciallärarna att en viktig förutsättning är att rektor har specialpedagogisk kompetens och på olika sätt prioriterar och driver språkutvecklingen på skolan. Lärarna framhåller också vikten av samarbete mellan skolans olika yrkesgrupper, en medveten möblering, och kompetens kring digitala verktyg.  Utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori (1979) har vi genom vår forskning kunnat visa på hur dessa olika faktorer på individ-, grupp- och organisationsnivå måste samverka för att lärarna ska ha möjlighet att bedriva en ordförrådsundervisning som möter alla elevers behov.    Nyckelord: Specialpedagogik, grundskolan F-9, enkätsvar och intervju, kvantitativ innehållsanalys, tematisk innehållsanalys

Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om ordförrådsutveckling och dess främjande avseende elever med språkstörning, utifrån några lärares, speciallärares och skollogopeders beskrivningar. Elever med språkstörning utvecklar inte sina språkliga förmågor i samma takt som jämnåriga och utveckling av ordförrådet är ett vanligt svårighetsområde hos dessa elever. Ordförrådet spelar en avgörande roll för förståelsen i all undervisning och därför riskeras måluppfyllelsen hos elever med ordförrådssvårigheter. Den teoretiska ramen för studien utgörs av teorier om lexikala nätverk samt sociokulturell teori. Studiens ansats är fenomenografisk och empirin har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkommer informanternas beskrivningar av hur svårigheter med ordförrådet yttrar sig, hur lärmiljön kan göras språkligt tillgänglig samt hur ordförrådsutvecklingen kan stimuleras och stödjas, både i klassrumsundervisningen och den individanpassade undervisningen. Informanterna beskriver att elever med språkstörning kan ha svårt att uttrycka sig, uttala och mobilisera ord vid olika tillfällen. Deras svårigheter med språklig förståelse påverkar förmågan att förstå innehållet i genomgångar, instruktioner och texter. I resultatet återfinns exempel på generella anpassningar i den ordinarie undervisningen som kan öka den språkliga tillgängligheten; en tydlig lektionsstruktur, muntliga och skriftliga instruktioner, visualisering, symbolstöd, konkret material och digitala lärverktyg. I studien ges exempel på hur ordförrådsundervisningen kan se ut för att stödja elever med språkstörning såsom högläsning, gemensam läsning samt läsgrupper där nya ord förklaras och knyts till elevernas erfarenheter. Ett fördjupat arbete med ämnesspecifika och ämnesövergripande ord beskrivs som innebär att ordet förklaras och knyts till en bild, sak eller erfarenhet samt används i språkliga aktiviteter. Förförståelse, många exponeringar och repetition är gynnsamt. Vid skrivande kan ordmobilisering underlättas av bilder, startmeningar, ordbankar, synonymlistor och ordprediktionsprogram. Resultatet visar att elever med språkstörning behöver mycket stöd, både i klassrumsundervisningen och individuellt. Speciallärarens roll blir att uppmärksamma språksvårigheterna, stödja läraren med ordförrådsundervisning i klassrummet och skapa en språkligt tillgänglig lärmiljö samt tillämpa individanpassade insatser för att stödja ordförrådsutvecklingen. / The purpose of this qualitative study is to provide further knowledge regarding vocabulary development of students with Developmental Language Disorder (DLD). It is based on the feedback from class teachers, learning support teachers and educational speech therapists. Students with DLD do not advance in their language skills at the same rate as their peers and vocabulary development is a common area of difficulty for these students. Vocabulary plays a crucial role in the process of learning and therefore poses a risk of not reaching the students full potential. The theoretical framework for this study consists of theories of lexical networks and sociocultural theory. The study approach is phenomenographic and the empirical evidence was obtained through semi-structured interviews. The results outline the assessors descriptions of how the challenges with vocabulary manifest itself whilst outlining how to create language-accessible learning environments. They also define how the development of vocabulary can be stimulated and supported, both in the classroom and through individualised learning. The assessors describe that students with DLD may have some difficulty expressing themselves, pronouncing and mobilising their words in certain situations. Their difficulties with linguistic comprehension affects the ability to understand the content of the teaching, instructions and texts. Results include examples of general adaptations in ordinary teaching that can increase language accessibility; a clear lesson structure, oral and written instructions, visualisation, symbol support, concrete material and digital learning tools. This study gives examples of what vocabulary teaching may look like when supporting students with DLD, like reading aloud, shared reading and reading groups where new words are explained and linked to the students experiences. In-depth work with specific and interdisciplinary words means that the word is explained and linked to an image, item or experience and used in linguistic activities. Prior understanding, increased exposure and repetition are all beneficial. When writing, word mobilisation can be facilitated by pictures, starting sentences, word banks, thesaurus lists and word prediction programs. End results show that students with DLD need a lot of support, both in the classroom and individually. The learning support teacher's role will be to bring attention to any language difficulties, support the teacher with vocabulary teaching in the classroom, create a linguistically accessible learning environment and provide individualised support to aid vocabulary development.