I den här uppsatsen har vi undersökt hur tre lärare i årskurs 4-6 definierar begreppet läsförståelse och hur de tolkar och konkretiserar styrdokumenten i sitt arbete. Utifrån en sociokulturell syn på lärande har vi genomfört en fokusgruppsintervju med tre stycken lärare verksamma på en skola i södra Sverige. Resultatet visade att lärarna till en början gav en begränsad definition av begreppet läsförståelse men under samtalets gång breddade de sin definition. Den begränsade definitionen tolkar vi som att lärarna saknar ett utvecklat metaspråk gällande läsning. Vi kunde också konstatera att deras syn på läsförståelse stämde överens med styrdokumenten. Lärarna ansåg att läroplanen är tydlig och gav dem stöd i sin undervisning, trots att det lämnas stort tolkningsutrymme för lärarna. Slutligen konstaterar vi att Sverige kan vara i behov av att utveckla ett metaspråk och själva sätta upp kriterier för vad som ska anses vara god kunskap istället för stora aktörer som PIRLS och PISA.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka förståelseprocesser frågorna i PIRLS, Progress In International Reading Literacy Study, testar gentemot de förståelseprocesser eleverna får träna på i olika läromedel i svenska. Studien består av en komparativ analys där läromedlens frågor kategoriserats utefter de förståelseprocesser som förekommer i PIRLS ramverk. Vi har upptäckt att läromedlen och läsförståelseprovet i PIRLS 2011 samstämmer till viss del. De undersökta delarna av läromedlen erbjuder dock inte tillräckliga verktyg för att nå goda resultat i PIRLS . För att ge eleverna goda förutsättningar att prestera väl i PIRLS krävs därför att antingen de kapitel i läromedlen som inte undersökts i studien eller att undervisningen i övrigt kompletteras med fler färdigheter. Under studiens genomförande har vi även kommit att ifrågasätta PIRLS-provens relevans i ett svenskt sammanhang då PIRLS ramverk inte är fullkomligt samstämmigt med lgr11, dock fyller proven ett syfte i ett internationellt perspektiv.

Den här studien utgår från en kvalitativ forskningsansats, där vi valt att intervjua fyra stycken lärare. Syftet med studien är att synliggöra några lärares tankar kring de sjunkande resultat som visats i de internationella och nationella undersökningarna, som PISA, PIRLS och de nationella proven i årskurs 3. Frågeställningarna berör hur lärarna ser på de negativa resultaten och om de upplever någon förändring i elevers läsförmåga. Utifrån detta har då lärarna förändrat eller anpassat sin undervisning som en följd av de resultaten och på vilket sätt i sådant fall? Frågorna berör även om de negativa resultaten påverkar lärarnas självkänsla. Sammanfattningsvis visar analysen av studien att det har skett en förändring i elevers läsförmåga. Flera orsaker lyfts fram, då främst hur samhället har förändrats med en mångkulturell och multimodal miljö. Vilket i sin tur ställer andra krav på skolans sätt att undervisa inom läsning än vad som tidigare gjorts. Lärarna menar att den nya läroplanen från 2011 stödjer de arbetssätt som behövs för att bygga en större medvetenhet kring läsundervisningen, dock är en slutsats att skolan behöver utvecklas vidare för att ge alla elever den hjälp och stöd de är berättigade till.

Internationella undersökningar visar att pojkars läsresultat är sämre än flickors. Detta examensarbete behandlar, jämför och diskuterar pojkars och flickors läsvanor och läsintressen.   Det finns många föreställningar om hur män och kvinnor ska vara, samt förväntningar på hur pojkar och flickor ska antas vara. Det finns även biologiska, miljömässiga och skolbaserade förklaringar, sociala och kulturella faktorer, samt kön- och individbaserade kognitiva förutsättningar som förklarar varför pojkars och flickors läsning ser olika ut.   Metoden som användes i denna studie var av kvalitativ karaktär. Intervjuer genomfördes med sex elever i årskurs tre. Intervjupersonerna var tre pojkar och tre flickor med olika bakgrunder och etniciteter. Frågorna behandlade läsvanor, fritidsintressen och skolämnen.   Resultatet visar att pojkars och flickors läsvanor och läsintressen i stor utsträckning skiljer sig åt och att det beror på ett flertal olika faktorer. Samhällets syn på vad som anses vara manligt respektive kvinnligt påverkar elevernas läsvanor. Läsning ses ofta som en kvinnlig aktivitet, något som speglar sig i elevernas intervjusvar. Det finns även sociala och kulturella faktorer som bidrar till de skilda läsintressena. Ett exempel på det är hur pojkar och flickor förväntas vara i skolan och i samhället. Pojkar förväntas ofta vara rörliga och pratiga, medan flickor förväntas vara lugna och tysta. Biologiska faktorer som att pojkar skulle ägna sig åt mer rörliga aktiviteter än flickor bekräftas inte i studien. Sammanfattningsvis påverkar dagens läskultur inställningen till läsning hos pojkar och flickor, vilket leder till de skilda läsvanorna och läsintressena.

In the light of Swedish pupils' declining understanding of non-fiction, as well as the abolition of textbook examination, the idea for this study was born. The purpose was to explore two reading comprehension textbooks in the subject of Swedish and compare them to PIRLS reading test from 2011. Furthermore, the overall aim has been to analyze the coherence between them (alignment). The study was focused on highlighting the similarities and differences among the texts and tasks provided in the materials. With particular focus on the text's prose, genre and format, as well as on the reading comprehension strategies that were practiced and tested in the tasks. Through text analysis, theories of alignment (Biggs, 2003) and reading comprehension strategies (Andreassen 2008; Reichenberg 2014; Westlund 2015) the following questions were answered: Which similarities and differences regarding the text's prose form, genre and design can be discerned in the two textbooks compared to PIRLS reading test?  Which similarities and differences exist between the reading comprehension strategies that are practiced in the textbooks' tasks compared to those tested in PIRLS reading test?  Which preconditions are given the pupils to perform at PIRLS through the work of these two reading comprehension textbooks? The results showed both similarities and differences among all of the materials. The distribution of the text's prose form differed. In one textbook the most common form was fictional prose, whereas in the other book non-fiction occurred more. However the distribution was even in PIRLS reading test. Results also revealed that the extent of the texts was significantly longer in the reading test than in either one of the textbooks. Additionally the results indicated that the tasks, in PIRLS and in the textbooks, require a use of different reading comprehension strategies. In the textbooks multiple strategies were needed to solve the tasks, in contrast to PIRLS, where there were no use of several of them. These findings suggest a lack of alignment between the analyzed materials.

Detta examensarbete utgörs av en litteraturstudie som skildrar förhållandet mellan läsförståelse och genus i skolan, där syftet är att undersöka skillnader mellan könen samt vilka faktorer som kan påverka. Vi har valt att utgå från följande frågeställningar: Hur ser sambandet ut mellan läsförståelse och genus i skolan? Vilka faktorer påverkar läsförståelsen, i synnerhet hos pojkar? Tillvägagångssättet för att hitta relevant material har varit att använda oss av söktjänster som tillhandahåller vetenskaplig och pedagogisk forskning. För att bedöma lämpligheten och kvalitéten i artiklarna och rapporterna har vi tillämpat ett urval av kriterier som vi har funnit lämpliga. Resultatet visar att flertalet faktorer påverkar sambandet mellan könsskillnader och läsförståelse. De övergripande faktorerna som kan tänkas ligga bakom är: biologiska och kognitiva skillnader samt kulturella faktorer. Utifrån resultatanalysen kan vi i vår framtida yrkesprofession utröna vilka faktorer vi kan påverka och vilka vi måste ta hänsyn till för att ge alla elever en likvärdig utbildning.

Thesis advisor: Ina V.S. Mullis / As an extension of the effort devoted to updating the questionnaires for TIMSS and PIRLS 2011, this dissertation explored a new reporting strategy for contextual questionnaire data. The study investigated the feasibility of constructing "global indicators" from a large number of diverse background variables, which could provide policy makers and practitioners with meaningful information on effective learning environments. Four broad constructs of effective learning environments were derived from the TIMSS and PIRLS Contextual Frameworks for 2011. These were: 1) effective school environments for learning to read, 2) effective home environments for learning to read, 3) effective classroom environments for learning mathematics, and 4) students' motivation to learn mathematics. Using the TIMSS and PIRLS 2011 Frameworks, the conceptual definitions of the constructs were formulated as constructs maps. Next, relevant questionnaire items were identified that addressed each aspect of the construct maps, capitalizing on the full range of background information in the TIMSS 2007 and PIRLS 2006 International Databases. The questionnaire items were used to create sets of variables for scaling, and subsequent to principal component analysis to confirm scale unidimensionality, the variables were combined into 1-Parameter IRT (Rasch) scales. The idea of conveying the meaning of the broad contextual scales through item mapping was explored, as well as reporting country-by-country results on the global scales. The scaling was successful and it was concluded that contextual information could be reported more globally in future cycles of TIMSS and PIRLS. However, the study also demonstrated that it is extremely complicated to choose background constructs at the right level of aggregation for both analysis and reporting. It is difficult to develop scales that summarize data for educational policy makers without loss of vital information. / Thesis (PhD) — Boston College, 2011. / Submitted to: Boston College. Lynch School of Education. / Discipline: Educational Research, Measurement, and Evaluation.

Läs- och skrivkunnighet är av stor betydelse för studieframgångar och individers livssituation i vuxen ålder. Socioekonomisk bakgrund förklarar störst del av skillnader mellan elevers studieresultat. Elever med en fördelaktig socioekonomisk bakgrund klarar sig bättre i skolan och i klasser där många elever har en sådan bakgrund gynnas samtliga elever. Läsmiljön i hemmet har också betydelse för barnens läsförmåga. Lite forskning fokuserar emellertid på unga elever. Därför undersöks i uppsatsen hur nordiska fjärdeklassares läsförståelse i PIRLS 2006 ser ut, i relation till socioekonomisk bakgrund, läsmiljö i hemmet samt elevsammansättning i klassen. Detta gjordes genom flernivåanalyser som tar hänsyn till inom- och mellanklassvariation. Analyserna visar att det tidigt finns tydliga skillnader mellan elevers läsförståelse beroende på deras familjebakgrund. Läsmiljön i hemmet och framför allt de läsaktiviteter som föräldrarna ägnade sig åt med barnen innan de började skolan påverkar läsförståelsen. I klasser där många elever har högutbildade föräldrar får samtliga elever ett högre resultat. Resultaten är relativt lika bland de nordiska länderna men socioekonomisk bakgrund har ett större förklaringsvärde i Sverige. Detta tyder på en större skolsegregation och sämre kompensation från skolornas sida. För att motverka att skillnader som uppstår tidigt kvarstår krävs tidiga insatser för att stärka barns läsförmåga.

The purpose of this essay is to present research-based literature and in that find basic practics that benefit the process of reading comprehension in the further reading. To get a broader perspective and a practical school related, we also held a small empirical study in the form of interviews with six active teachers. We discussed among other things, what reading means, the use of textbooks, how the reading process is conducted and so on. The results were correlated against the reported literature and the curriculum. It revealed a gap between theory and practice. In the final chapter, we discuss possible causes and possible alternatives, all in order to promote reading comprehension work. Syftet med denna uppsats är att föra fram forskningsbaserad litteratur och i den hitta grundläggande arbetsmetoder som gynnar arbetet med läsförståelse i den fortsatta läsningen. För att få ett bredare perspektiv och en skolpraktisk anknytning genomförde vi också en mindre empirisk studie i form av intervjuer med sex stycken verksamma pedagoger. Vi diskuterade bland annat vad läsförståelse innebär, användandet av läromedel, hur läsförståelsearbetet bedrivs etcetera. Resultaten korrelerades gentemot redogjord litteratur samt läroplanen. Det framkom ett glapp mellan teori och praktik. I det avslutande kapitlet diskuterar vi eventuella orsaker och möjliga alternativ, allt i syfte att främja läsförståelsearbetet.

Examensarbetets övergripande syfte är att undersöka om resultatet av de internationella undersökningarna angående pojkars läsintresse och läskompetens stöds eller inte stöds av lärare och bibliotekspersonal och på vilka sätt detta kommer till uttryck. I examensarbetet redogörs för en avgränsad tidigare forskning kring ämnet med utgångspunkt i genus och maskulinitetsstudier. De senaste årens lästester genomförda av PISA och PIRLS visar på ett gap mellan finlandssvenska flickors och pojkars läskompetens. I jämförelse med de övriga deltagande länderna var skillnaden mellan pojkars och flickors läskompetens störst i Finland och de svensktalande pojkarna presterade betydligt sämre än de finsktalande. Metoden som använts i examensarbetet är kvalitativ intervju. I studien deltog sju klasslärare, två specialpedagoger samt två bibliotekarier. Studien visade bland annat att lärarna är oense om huruvida det stämmer att pojkar har ett mindre läsintresse än flickor, alla är heller inte överrens om att det är viktigt att prioritera arbetet med pojkars läsintresse utan anser det viktigare att se eleverna på individnivå. Flera lärare nämner samarbetet med biblioteket och hemmet som viktig i arbetet med att bidra till pojkars läsintresse. Många menar även att dagens teknik med iPads och datorer är en stor resurs i att fånga elever som kanske inte är så intresserade av böcker. Flera olika metoder användes dock på skolorna för att bidra till elevernas läsintresse, bland annat ordnades läsnätter, besök av läsande förebilder, högläsning i klassen samt bokcirklar och parläsning.