Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Denna studie syftar till att undersöka hur elever läser bilder.Frågeställningen som undersöks är Vilka olika sorters inferenser göreleverna när de kommunicerar kring lästa bilder? Empirin som är hämtadi en årskurs två och tre analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys. Detframkom sex underkategorier av inferenser; Inferens genom kopplingar tillegna erfarenheter, Inferens genom kopplingar utanför och mellanbilderna, Inferens genom att förutspå och förklara handling, Inferensutifrån tolkning av karaktären, Inferens genom koppling mellan fantasioch verklighet och Inferens genom att koppla bild till onomatopoetiska ordsamt ord i text. Studiens slutsats är att elever spontant gör olika sortersinferenser och att det finns många faktorer som påverkarinferensskapandet. Studien visar även att eleverna behöver stöd i form avfrågor när de ska utveckla inferensförmågan samt att de förhåller sig tillbildmaterialet på olika vis.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008.

Studien bygger på en kvalitativ metod där fyra lärare deltar i halvstrukturerade intervjuer. Undersökningens syfte är att få kunskap om hur lärare resonerar kring hur elever utvecklar läsförståelse samt vilka moment lärarna anser viktiga att lyfta i undervisningen för att gynna sådan utveckling. De forskningsfrågor som bär upp studien är utformade dels efter vilka centrala aspekter som lärarna anser är relevanta för utveckling av läsförståelse samt hur undervisningen är utformad. Det empiriska material som inhämtats har bearbetats och analyserats utifrån sociokulturella teoribildningar. Undersökningsresultatet är att ordförrådet är av vikt för en god läsförståelse vilket lärarna kopplar samman med de sjunkande resultaten i internationella mätningar. Lärarnas uppfattning är att den primära socialisationen, tillsammans med den ökande datoranvändningen, påverkar elevernas försämrade läsförståelse. Vidare menar de att upplevelseläsningen inte får lika mycket plats under fritiden som förr, vilket påverkar de läserfarenheter eleverna kommer till skolan med, utvecklingen av ordförrådet, motivationen till läsning liksom den naturliga träningen för att automatisera avkodningen. Lärarna menar att de ständigt arbetar med att utveckla elevernas förmåga att göra inferenser när de läser. Undersökningen pekar på att olika undervisningsmodeller och inte minst samtal kommer till användning och två grundläggande utgångspunkter för undervisningen synliggörs, nämligen innehållsorienterad och strategiorienterad undervisning.

<p>Denna studie är utförd inom lärarutbildningen och kursen Språk och språkutveckling. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur elever i år 1 agerar under boksamtal och vilket lärande som gestaltas i dessa samtal. Sex elever i år 1 har deltagit i en serie boksamtal som planerats och genomförts med inspiration av den sokratiska samtalsmodellen (Lindström, 2000). Studiens resultat har belysts med tre teoretiska perspektiv; ett didaktiskt perspektiv, ett receptionsteoretiskt perspektiv samt ett läsförståelseteoretiskt perspektiv. Tre kategorier av läsförståelsestrategier identifierades; att fråga, att göra inferenser och att läsa. Dessa läsförståelsestrategier framträdde i analysen av barnens handlande under boksamtalen. Receptionsanalysen visade att boksamtalen öppnade upp en dialog kring olika tolkningar och värdering av texten. Om en elev avvisar en text får denne chans att via dialogen förhandla om mening och ges därmed möjlighet att bekräfta eller förändra sin kunskap. Den didaktiska analysen av boksamtalen åskådliggjorde att detta var en undervisningsform där dialogen och den sociala interaktionen är de primära kunskapskällorna. Förhandling om mening uppstår i situationen och är inte bestämd i förväg. Studiens resultat gjorde tydligt att eleverna med hjälp av boksamtalet blir aktiva läsare, vilket är en förutsättning för god läsförståelse. Lärarens roll i boksamtalen var att stödja elevernas lärandeprocesser och inte att definiera vilken kunskap som skulle läras in. Boksamtalen visade sig också ta tillvara på det demokratiska uppdrag som skolan har.</p><p>This study is carried out within the teacher education and the course Språk och språkutveckling (language and language development). The aim of the study has been to examine how pupils in year 1 act during booktalk and what kind of learning that occurs in the booktalk sessions. Six pupils in year 1 have been participating in a series of booktalk, planned and carried out with inspiration from the Socratic Model of Conversation (Lindström, 2000). To analyse the results of the study, three theoretical perspectives have been used; a didactic perspective, a reader-response perspective and a reading comprehension perspective. Three categories of reading comprehension strategies were identified; to ask, to make inferences and to read. These reading comprehension strategies became apparent in the analysis of the pupils actions during the booktalk. The reader-response analysis showed that the booktalk made a dialogue about different interpretation and appraisal possible. A pupil who rejects a text gets a chance to negotiate about meaning through the dialogue and are thereby given the opportunity to confirm or change his or hers knowledge. The didactic analysis exhibited that the booktalk represents an educational model where the dialogue and the social interaction are the primary sources of knowledge. The construction of meaning originates from the situation and is not predestined by the teacher. The result of the study made it clear that the pupils due to the booktalk became active readers, which is required for developing good reading comprehension. The teacher’s part in the booktalk was to support the learning process of the pupils, not to define which kind of knowledge they should require. The booktalk also showed to have the possibility to put the democratic assignment of the school into practice.</p>

<p>Matchning av observationer på bakgrundsvariabler är en metod att i praktiken undvika de problem som uppstår när vi i icke-deterministiska observationsstudier vill mäta potentiella effekter av exem-pelvis projektsatsningar inom sjukvården. Problemet är att vi är begränsade i våra val till potentiella kontrollindivider eftersom dessa ofta skiljer sig från de behandlade individerna i fråga om faktorer som ofta är högt korrelerade med effektvariabeln som vi är intresserade av. Med hjälp av matchning på retrospektiva data kan vi dock ändå estimera kontrafaktiska individer som därefter kan användas som kontroller i estimationen av behandlingseffekten. Inferens av denna effektutvärderingsestimator är dock problematisk då vissa individer potentiellt kan användas flera gånger i analysen och skapa sned-vridning i variansestimatorn. Istället motiveras i denna uppsats en alternativ metod att göra inferens; via subsampling. Utgångspunkten för denna procedur är att asymptotiskt skatta den empiriska fördel-ningen för estimatorn av intresse genom resampling och därefter göra inferens via denna approxima-tion. Uppsatsens empiriska del är baserad på en applikation om Resursteam som har som övergripande mål att förkorta sjukdomsperioderna för individer som ligger i riskzonen för att drabbas av långtids-sjukskrivningar. Som jämförelse används en tidigare utvärdering av Resursteam där ett annat län an-vänds för att välja lämpliga kontroller.</p>

Matchning av observationer på bakgrundsvariabler är en metod att i praktiken undvika de problem som uppstår när vi i icke-deterministiska observationsstudier vill mäta potentiella effekter av exem-pelvis projektsatsningar inom sjukvården. Problemet är att vi är begränsade i våra val till potentiella kontrollindivider eftersom dessa ofta skiljer sig från de behandlade individerna i fråga om faktorer som ofta är högt korrelerade med effektvariabeln som vi är intresserade av. Med hjälp av matchning på retrospektiva data kan vi dock ändå estimera kontrafaktiska individer som därefter kan användas som kontroller i estimationen av behandlingseffekten. Inferens av denna effektutvärderingsestimator är dock problematisk då vissa individer potentiellt kan användas flera gånger i analysen och skapa sned-vridning i variansestimatorn. Istället motiveras i denna uppsats en alternativ metod att göra inferens; via subsampling. Utgångspunkten för denna procedur är att asymptotiskt skatta den empiriska fördel-ningen för estimatorn av intresse genom resampling och därefter göra inferens via denna approxima-tion. Uppsatsens empiriska del är baserad på en applikation om Resursteam som har som övergripande mål att förkorta sjukdomsperioderna för individer som ligger i riskzonen för att drabbas av långtids-sjukskrivningar. Som jämförelse används en tidigare utvärdering av Resursteam där ett annat län an-vänds för att välja lämpliga kontroller.

Denna studie är utförd inom lärarutbildningen och kursen Språk och språkutveckling. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur elever i år 1 agerar under boksamtal och vilket lärande som gestaltas i dessa samtal. Sex elever i år 1 har deltagit i en serie boksamtal som planerats och genomförts med inspiration av den sokratiska samtalsmodellen (Lindström, 2000). Studiens resultat har belysts med tre teoretiska perspektiv; ett didaktiskt perspektiv, ett receptionsteoretiskt perspektiv samt ett läsförståelseteoretiskt perspektiv. Tre kategorier av läsförståelsestrategier identifierades; att fråga, att göra inferenser och att läsa. Dessa läsförståelsestrategier framträdde i analysen av barnens handlande under boksamtalen. Receptionsanalysen visade att boksamtalen öppnade upp en dialog kring olika tolkningar och värdering av texten. Om en elev avvisar en text får denne chans att via dialogen förhandla om mening och ges därmed möjlighet att bekräfta eller förändra sin kunskap. Den didaktiska analysen av boksamtalen åskådliggjorde att detta var en undervisningsform där dialogen och den sociala interaktionen är de primära kunskapskällorna. Förhandling om mening uppstår i situationen och är inte bestämd i förväg. Studiens resultat gjorde tydligt att eleverna med hjälp av boksamtalet blir aktiva läsare, vilket är en förutsättning för god läsförståelse. Lärarens roll i boksamtalen var att stödja elevernas lärandeprocesser och inte att definiera vilken kunskap som skulle läras in. Boksamtalen visade sig också ta tillvara på det demokratiska uppdrag som skolan har. This study is carried out within the teacher education and the course Språk och språkutveckling (language and language development). The aim of the study has been to examine how pupils in year 1 act during booktalk and what kind of learning that occurs in the booktalk sessions. Six pupils in year 1 have been participating in a series of booktalk, planned and carried out with inspiration from the Socratic Model of Conversation (Lindström, 2000). To analyse the results of the study, three theoretical perspectives have been used; a didactic perspective, a reader-response perspective and a reading comprehension perspective. Three categories of reading comprehension strategies were identified; to ask, to make inferences and to read. These reading comprehension strategies became apparent in the analysis of the pupils actions during the booktalk. The reader-response analysis showed that the booktalk made a dialogue about different interpretation and appraisal possible. A pupil who rejects a text gets a chance to negotiate about meaning through the dialogue and are thereby given the opportunity to confirm or change his or hers knowledge. The didactic analysis exhibited that the booktalk represents an educational model where the dialogue and the social interaction are the primary sources of knowledge. The construction of meaning originates from the situation and is not predestined by the teacher. The result of the study made it clear that the pupils due to the booktalk became active readers, which is required for developing good reading comprehension. The teacher’s part in the booktalk was to support the learning process of the pupils, not to define which kind of knowledge they should require. The booktalk also showed to have the possibility to put the democratic assignment of the school into practice.

Studien är baserad på lärares erfarenheter av läsförståelseundervisning.Utgångspunkten i studien är sviktande resultat i läsförståelse i internationella undersökningar för svenska elever. Det är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka och beskriva lärares erfarenheter av medveten explicit läsförståelseundervisning i klassrumsmiljö. Metoden som används är öppna intervjuer. Respondenterna undervisar alla i svenska i skilda åldersgrupper, en från varje stadium på grundskolan samt gymnasiet. Framträdande i studiens resultat är att lärare är mycket intresserade av att ge elever god läsförståelse. Trots det känner majoriteten av respondenterna inte till att det finns forskningsbaserade läsförståelsestrategier som bevisligen ger ökad läsförståelse, i synnerhet för elever i behov av särskilt stöd.

Syftet med föreliggande uppsats är att genom en jämförande läsning av olika skönlitterära lärobokstexter och dess tillhörande uppgifter kunna få ytterligare kunskap om vilken/vilka lässtrategier som uppgifterna inbjuder till. Studiens material utgörs av tre olika läroböcker och studeras med hjälp av ett analysverktyg som är utformat efter studiens frågeställningar; - Är uppgifterna till lärobokstexterna inriktade mot det som står på, mellan och/eller bortom raderna? - Vilka strategier krävs av eleverna för att de ska kunna besvara frågorna? - Förekommer det skillnader vad gäller uppgifternas inriktning och de lässtrategier som uppgifterna inbjuder till mellan de olika målgrupperna? Metoden för studien är textanalys som dels är kvalitativ, dels kvantitativ. Studiens teoretiska ramverk utgörs av schemateori, vilken har sin bakgrund i kognitivistisk teori. Av resultatet framgår att i två av läroböckerna är svar som står att finna både på och mellan raderna det allra vanligaste och i en av läroböckerna är svar som står att finna på raderna det vanligaste. Eftersom på raderna och på och mellan raderna är uppgifternas vanligaste inriktning dras bland annat slutsatsen lärare behöver gå utanför läroböckerna när läsförståelse är den förmåga som ska tränas eftersom uppgifterna inte inbjuder till analys och reflektion och därmed heller inte att scheman inte aktiveras. En annan slutsats som dras är att bara för att uppgifter inbjuder till elaboreringsstrategier, övervakningsstrategier eller struktureringsstrategier – som är djupa och därmed inverkar positivt på läsförståelsen – är det inte säkert att det är dessa som eleverna tillämpar. Elever behöver därför få explicit strategiundervisning. Utifrån studiens tredje frågeställning framgår att läroboken för yrkesprogrammen är den som i störst grad uppmanar elever till användande av ytliga strategier och därmed ytläsning istället för djupläsning. Det innebär att förväntningen på elever är olika och det är det som läroböckerna speglar.