<p>I Sverige har kommunerna sedan 1998 rätt att ställa krav på att socialbidragstagare deltar i aktiveringsåtgärder av olika slag i syfte att bli självförsörjande. Enligt teorin minskar aktiveringskrav socialbidragstagandet på två sätt. Det ena av dessa är att de som egentligen kan försörja sig själva träder ur socialbidragstagande, eftersom aktiveringskrav gör att socialbidragstagandets alternativkostnad ökar. Det andra är att de som inte är socialbidragstagare avskräcks av den ökade alternativkostnaden för bidrag och anstränger sig mer för att slippa hamna i bidragstagande.</p><p>Den här uppsatsen är en ekonometrisk effektutvärdering av hur reformen har påverkat socialbidragstagare i fem kommuner som infört hårda aktiveringskrav.</p><p>Mina resultat visar att aktiveringskrav i genomsnitt inte tycks ha någon effekt vare sig på sannolikheten att lämna bidragstagandet eller på sannolikheten att träda in i det. Inte heller verkar aktiveringskrav i genomsnitt påverka arbetsinkomsten eller den disponibla inkomsten för dem som har socialbidrag då aktiveringskrav införs.</p><p>Resultaten skiljer sig dock för olika undergrupper av socialbidragstagare. Aktiveringskrav tycks påverka sannolikheten att lämna bidragstagandet positivt för ensamstående utan barn, men negativt för hushåll med barn.</p>

<p>Matchning av observationer på bakgrundsvariabler är en metod att i praktiken undvika de problem som uppstår när vi i icke-deterministiska observationsstudier vill mäta potentiella effekter av exem-pelvis projektsatsningar inom sjukvården. Problemet är att vi är begränsade i våra val till potentiella kontrollindivider eftersom dessa ofta skiljer sig från de behandlade individerna i fråga om faktorer som ofta är högt korrelerade med effektvariabeln som vi är intresserade av. Med hjälp av matchning på retrospektiva data kan vi dock ändå estimera kontrafaktiska individer som därefter kan användas som kontroller i estimationen av behandlingseffekten. Inferens av denna effektutvärderingsestimator är dock problematisk då vissa individer potentiellt kan användas flera gånger i analysen och skapa sned-vridning i variansestimatorn. Istället motiveras i denna uppsats en alternativ metod att göra inferens; via subsampling. Utgångspunkten för denna procedur är att asymptotiskt skatta den empiriska fördel-ningen för estimatorn av intresse genom resampling och därefter göra inferens via denna approxima-tion. Uppsatsens empiriska del är baserad på en applikation om Resursteam som har som övergripande mål att förkorta sjukdomsperioderna för individer som ligger i riskzonen för att drabbas av långtids-sjukskrivningar. Som jämförelse används en tidigare utvärdering av Resursteam där ett annat län an-vänds för att välja lämpliga kontroller.</p>

Matchning av observationer på bakgrundsvariabler är en metod att i praktiken undvika de problem som uppstår när vi i icke-deterministiska observationsstudier vill mäta potentiella effekter av exem-pelvis projektsatsningar inom sjukvården. Problemet är att vi är begränsade i våra val till potentiella kontrollindivider eftersom dessa ofta skiljer sig från de behandlade individerna i fråga om faktorer som ofta är högt korrelerade med effektvariabeln som vi är intresserade av. Med hjälp av matchning på retrospektiva data kan vi dock ändå estimera kontrafaktiska individer som därefter kan användas som kontroller i estimationen av behandlingseffekten. Inferens av denna effektutvärderingsestimator är dock problematisk då vissa individer potentiellt kan användas flera gånger i analysen och skapa sned-vridning i variansestimatorn. Istället motiveras i denna uppsats en alternativ metod att göra inferens; via subsampling. Utgångspunkten för denna procedur är att asymptotiskt skatta den empiriska fördel-ningen för estimatorn av intresse genom resampling och därefter göra inferens via denna approxima-tion. Uppsatsens empiriska del är baserad på en applikation om Resursteam som har som övergripande mål att förkorta sjukdomsperioderna för individer som ligger i riskzonen för att drabbas av långtids-sjukskrivningar. Som jämförelse används en tidigare utvärdering av Resursteam där ett annat län an-vänds för att välja lämpliga kontroller.

I Sverige har kommunerna sedan 1998 rätt att ställa krav på att socialbidragstagare deltar i aktiveringsåtgärder av olika slag i syfte att bli självförsörjande. Enligt teorin minskar aktiveringskrav socialbidragstagandet på två sätt. Det ena av dessa är att de som egentligen kan försörja sig själva träder ur socialbidragstagande, eftersom aktiveringskrav gör att socialbidragstagandets alternativkostnad ökar. Det andra är att de som inte är socialbidragstagare avskräcks av den ökade alternativkostnaden för bidrag och anstränger sig mer för att slippa hamna i bidragstagande. Den här uppsatsen är en ekonometrisk effektutvärdering av hur reformen har påverkat socialbidragstagare i fem kommuner som infört hårda aktiveringskrav. Mina resultat visar att aktiveringskrav i genomsnitt inte tycks ha någon effekt vare sig på sannolikheten att lämna bidragstagandet eller på sannolikheten att träda in i det. Inte heller verkar aktiveringskrav i genomsnitt påverka arbetsinkomsten eller den disponibla inkomsten för dem som har socialbidrag då aktiveringskrav införs. Resultaten skiljer sig dock för olika undergrupper av socialbidragstagare. Aktiveringskrav tycks påverka sannolikheten att lämna bidragstagandet positivt för ensamstående utan barn, men negativt för hushåll med barn.

No description available.

På uppdrag av Nässjö kommun har en process – och effektutvärdering av samverkansöverenskommelsen mellan Nässjö kommun och Polismyndigheten i Jönköpings län genomförts. Utvärderingarna berör perioden 2012 till 2013. Överenskommelsen innefattar fyra problemområden men två har exkluderats på grund av begränsad tid samt bristfällig dokumentation. Inom ramen av effektutvärderingen har tillgreppsbrott samt våldsbrott i offentlig miljö studerats, detta genom analys av offentlig statistik. För att studera processen genomfördes fem intervjuer med nyckelinformanter. Av intervjuerna framgick det att kommunikationen och återkopplingen mellan aktörerna varit bristfällig, men samtliga respondenter ansåg att de involverade aktörerna var relevanta för aktiviteterna. I effektutvärderingen redovisades brottslighetens utveckling i kommunen med fokus på jämförelse av 2013 med 2011. Tillgreppsbrotten hade inte minskat vid jämförelse med 2011, det hade däremot våldsbrotten i offentlig miljö. / A process- and effect evaluation regarding the collaboration agreement between Nässjö municipality and the police authority in Jönköping County has been requested by Nässjö municipality. The evaluations studies the time period between 2012 and 2013. The collaboration agreement includes four different areas of concern, but two of them were excluded due to lack of time and lack of documentation. Acquisitive crimes and violent crimes in public spaces were chosen for the effect evaluation, and the analyzes were based on publicly available statistics. To study the process five interviews were conducted with key informants. The interviews revealed that all respondents felt like the involved participants were relevant for the activities, but the communication and feedback between them have been flawed. The effect evaluation presented the crime trends in Nässjö municipality. When comparing 2013 with 2011 the analyzes showed that the violent crimes in public spaces had decreased but acquisitive crimes had not.

Bakgrund: En viktig fråga hos företag rör belöningssystem och hur dessa ska utformas, såväl hos chefer som hos anställda. Belöningssystem inkluderar allt från lön och bonus till kompetensutveckling. Belöningar finns för att motivera de anställda, men är belöningar alltid bra? Det är inte bara förändringen av belöningssystem som kan leda till negativa reaktioner. En faktor kan vara att implementeringen i sig kan få negativa konsekvenser.   Syfte: Huvudsyftet med denna studie är att utvärdera det nya belöningssystemet och hur det har påverkat lastbilschaufförerna inom Södra Skogs åkeri. Ett delsyfte är också att utvärdera vilka effekterna är för Södra Skogs åkeri. Vi ska även beskriva vilka faktorer av förändringen som har påverkat lastbilschaufförerna.     Metod: En kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv forskningsansats har präglat studien. Två chefer, en ekonomiassistent, en controller och elva lastbilschaufförer har intervjuats genom semi-strukturerade intervjuer.    Slutsats: Förändringen av belöningssystemet har skapat ett stort missnöje hos lastbilschaufförerna. De anser att lönen minskat med det nya systemet och att deras motivation har blivit sämre. Förändringen var dock nödvändig för Södra Skog på grund av att det tidigare systemet triggade till olagligheter. Vår egen beräkning visar på att grunderna i systemet faktiskt är bättre för lastbilschaufförerna med det nya belöningssystemet, samtidigt som det nu är mer rättvist. Det största problemet med förändringen är att implementeringen varit bristfällig och att det nu förbjudna övertidsarbetet inte stoppats tidigare. / Background: A major concern of companies is about reward systems and their design, both of directors and of the employees. Reward systems include everything from salary and bonuses to skills development. Rewards are motivating employees, but are the rewards always good? It is not just the change in the reward system that may lead to negative reactions. One factor may be that the implementation itself, which can have negative consequences.   Purpose: The main purpose of this study is to evaluate the new reward system and how it has affected the truck drivers in Södra Skog trucking company. A subsidiary aim is to evaluate the effects of Södra Skog trucking company. We will also describe the factors of change that has affected the truck drivers.   Method: A qualitative research method with an abductive research approach has characterized the study. Two managers, one assistant, one controller and eleven truck drivers were interviewed through semi-structured interviews.   Conclusion: The change in the reward system has created great dissatisfaction among truck drivers. They consider that the salary has been reduced by the new system and their motivation has become worse. However, the change was necessary for Södra Skog because the previous system triggered for illegal acts. Our own calculations show that the basics of the system is actually better for truck drivers with the new reward system since it is now more fair. The biggest problem with the change is that the implementation was inadequate and the now banned overtime work was not stopped earlier.

Social Investments (SI) have become a significant policy tool during the 2010s for developing and implementing social policy. This study explores how the SI framework, based on social innovation, evidence-based policy and practice, and impact evaluation, affects professionals when it is implemented and evaluated.  The empirical material of the study was based on semi-structured interviews with professionals operating in the City of Stockholm. The author applied practical philosophy, relational sociology, and evaluation theory to answer four phronetic social science research questions focusing on phronesis (practical wisdom). SI comes with constitutive effects that affect the praxis of professionals. It is accompanied by different logics that can both enable or restrict common understanding between economists or social advocates, these differ between professional groups. It creates new content to strive for to create measurable outcomes, which can often lead to conflicts of power. Whether it is delivering outcomes within a certain set of time, or following evidence-based policy and practice, different chains of accountability put a lot of pressure to not do wrong, rather than do right.   The design and implementation of the SI fund in the City of Stockholm have had problems that need addressing. Thus, this study concludes with a warning that any attempts to fix these problems must refrain to create an evaluation machine that risks alienating professionals’ relationship with their work.