Sammanfattning Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om stress förekommer i årskurs 1 och 3, Samt lärarnas uppfattningar om hur stress tar sig utryck i årskurs 1 och 3. Vidare undersöktes orsaker till stress och ohälsa bland elever samt lärarnas förebyggande arbete mot stress i båda årskurserna.   I delen med bakgrund och tidigare forskning behandlas fenomenet stress och dess olika former i grundskolan. Vi tar också upp hur stress kan påverka elevernas mående. Vidare behandlades förebyggande arbete mot stress, alltså resurser såsom stressbollar, tyglabyrinter och hörselkåpor. Den teoretiska ansats uppsatsen utgår från är den relationella teorin för att lyfta betydelsen av en god relation mellan lärare, elev och förälder samt resten av grundskolans personal.   Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med sammanlagt 10 informanter från två skolor. Resultatet från årskurs 1 visade att stress tar sig uttryck genom både verbal och icke-verbal stress. Majoriteten av informanterna ansåg att den verbala stressen får större uppmärksamhet. Även årskurs 3 upplevde lärarna att elevernas stress uttrycktes via verbal som icke-verbal stress. Där menade lärarna den icke-verbala stressen framstod tydligast bland eleverna. I det förebyggande arbetet använde sig av liknande resurser.

Studien syftar till att öka kunskapen om hur förskollärare i förskolan definierar och arbetar med kränkande behandling mellan barnen. I studien har kvalitativa intervjuer använts som metod för att få svar på hur förskollärare definierar kränkande behandling, vilka strategier som använts när kränkningssituationer uppstår och hur förskollärare arbetar för att motverka och förhindra att kränkningar sker mellan barnen i förskolan. Intervjuerna genomfördes på 3 olika förskolor med 5 förskollärare. Resultatet visar att förskollärare har en samstämmig definition om vad kränkande behandling innebär, och att det är mottagarens reaktion som avgör om det är en kränkande behandling eller inte. De poängterar även vikten av närvarande förskollärare i samspelssituationer. Är förskollärare närvarande kan kränkningarna upptäckas och hanteras i stunden. Orsakerna som beskrivs till varför kränkningar sker, är att barnen inte känner varandra nog väl och därför testar gränserna. Det beskrivs även att det kan handla om ett maktbeteende, och arbetslagets kommunikation och förhållningssätt till kollegor. För att förebygga och motverka kränkande behandling beskriver förskollärarna att det är viktigt att arbetslaget har en god kommunikation. Kommunikationen och hur kollegor talar till varandra speglar av sig på barnen. De beskriver vidare att om det är en god samvaro i gruppen så minskar risken att kränkningar uppstår.

<p>This thesis is an explorative excursion into the concept of place creation and place construction. It departures from the way place is discussed within both relational theory and humanistic geography. In pace with changes in the local economy and re-structure of the agricultural sector, the Swedish island, Öland, has gone through changes which has given new perspectives on place and the distinctiveness of single places. These changes have assigned new roles for single places and the processes of place creation and place construction takes new paths in these changes.</p><p>The study focuses on three major research questions:</p><p>• How is place created?</p><p>• How are processes of place creation manifested on Öland?</p><p>• What role does the distinctiveness of particular places have for tourism and entrepreneurship on the island Öland?</p><p>The approach to these questions is explorative. Place is studied as a concept which both reflects and influences processes of change in relation to other places and different actors, people and organizations. In this study, place creation is analyzed in relation to changing economic, social and cultural aspects. People’s actions in a certain place or in different places affect place transformation and creation of place just as changes in the national and global economy do. The different images people have of a certain place and their actions in this place are affected by relations to other places and cultural values, identities, global trends and the overall economy. This plays a vital role for place creation and how distinct places are constructed. This study explores these processes on Öland through three different projects or case studies. Methodologically, I have a qualitative approach to my research questions and the case studies are based on interviews, observations and analyses of marketing material, information material, texts and pictures.</p>

This thesis is an explorative excursion into the concept of place creation and place construction. It departures from the way place is discussed within both relational theory and humanistic geography. In pace with changes in the local economy and re-structure of the agricultural sector, the Swedish island, Öland, has gone through changes which has given new perspectives on place and the distinctiveness of single places. These changes have assigned new roles for single places and the processes of place creation and place construction takes new paths in these changes. The study focuses on three major research questions: • How is place created? • How are processes of place creation manifested on Öland? • What role does the distinctiveness of particular places have for tourism and entrepreneurship on the island Öland? The approach to these questions is explorative. Place is studied as a concept which both reflects and influences processes of change in relation to other places and different actors, people and organizations. In this study, place creation is analyzed in relation to changing economic, social and cultural aspects. People’s actions in a certain place or in different places affect place transformation and creation of place just as changes in the national and global economy do. The different images people have of a certain place and their actions in this place are affected by relations to other places and cultural values, identities, global trends and the overall economy. This plays a vital role for place creation and how distinct places are constructed. This study explores these processes on Öland through three different projects or case studies. Methodologically, I have a qualitative approach to my research questions and the case studies are based on interviews, observations and analyses of marketing material, information material, texts and pictures.

Sammanfattning Coronapandemin slog till våren 2020 och skapade oro hos befolkningen och på skolor. På nationell nivå bestämdes att grundskolor skulle hållas öppna och undervisning fortsätta som vanligt och inte ske på distans. Trots detta direktiv agerade lärare olika på lokal nivå utifrån egna eller lokala rektorsbeslut. Syftet med denna studie är att, med utgångspunkt i reflektiv skoldidaktisk teori (Uljens, 2011) och relationell teori (Aspelin, 2018), undersöka och öka kunskapen om hur lärare i naturorienterande ämnen på mellanstadiet beskriver hur de distansundervisade hemmavarande elever i ämnesspecifik läsförståelse, samt hur de upprätthöll relationerna med eleverna under våren 2020. Nio mellanstadielärare intervjuades enskilt utifrån en kvalitativ semistrukturerad intervjuform. Analysen skedde utifrån realistisk tolkning (Kvale &amp; Brinkmann, 2020) av respondenternas berättelser av ord och begrepp i naturorienterande ämnen och analysen av det empiriska materialet utgick från studiens tre forskningsfrågor, tolkning av nationella direktiv, didaktiska ställningstaganden och upprätthållande av relationer, och i detta arbete uppkom 16 kategorier. Resultatet av studien visade på en stor variation i respondenternas svar gällande alla forskningsfrågor. Studiens huvudsakliga bidrag till tidigare forskning är resultatet som visar att lärare tolkade direktiven från staten på nationell nivå på olika sätt. Studien visar även att det kan finnas en utmaning att variera undervisningen i naturorienterande ämnen och stödja elevers ämnesspecifika läsförståelse vid distansundervisning. Lärarens didaktiska val i undervisningens vad, hur och vem/vilka vid distansundervisning kan härmed vara avgörande. En övervägande del av lärarna i studien uttryckte utmaningar i att upprätthålla relationer och vår studie kom fram till att i de fall där lärare fick till interaktiva möten via digitala videokanaler kunde lärarna skapa en personlig kontakt där de kunde bekräfta eleverna, som därmed kunde se och bli sedda, på ett såväl känslomässigt som ett kunskapsmässigt plan. Då studien har gett sig in på ett outforskat fält på nationell nivå är vidare forskning i de didaktiska och relationella val som lärare gjorde vid coronapandemins första våg våren 2020 av största vikt för att lärare, när Sverige återigen hamnar i en pandemiliknande situation, ska kunna upprätthålla sina relationer med eleverna och samtidigt ge en likvärdig utbildning i ämnesspecifik läsförståelse och ett eventuellt speciallärarstöd, vare sig eleverna är hemma eller i skolan. / Abstract The Covid-19 (Corona) pandemic struck in the spring of 2020, creating concern and anxiety amongst the population at large and in schools especially. The authorities decided at a national level that primary schools should remain open and that education should continue as usual, as opposed to teaching remotely via digital media. Despite this directive, teachers at the local level acted differently, making their own decisions or following those of their local principals. The purpose of this study, which is based on reflective school didactic theory (Uljens, 2011) and relational theory (Aspelin, 2018) is to investigate and broaden our knowledge of how middle school teachers in science subjects described how they taught students who remained at home in subject specific reading comprehension. The study also examines how they maintained their relationship with students at home during the spring of 2020 from a school didactic and relational perspective. Nine middle school science teachers were interviewed individually following a qualitative, semi-structured form of interviews. The analysis reflects a realistic interpretation (Kvale &amp; Brinkmann, 2020) of the teachers’ accounts as to how they had taught remotely, and the analysis of the empiric material was based on the study’s three research questions: interpretation of national directives, didactic choices and maintaining relationships. The results of the study revealed considerable variation in the respondents’ answers to all research questions. The study’s main contribution to previous research illustrates how teachers interpreted directives from the state at the national level in different ways. The study also shows that different ways of teaching science subjects and supporting students’ subject specific reading comprehension can be challenging when teaching remotely. Consequently, the teacher’s didactic choice, the teachings what, how and who/which in remote teaching can be decisive. Most of the teachers interviewed for the study experienced challenges in maintaining relationships. However, the study concluded that in cases where teachers had interactive meetings via digital video channels, they found it was possible to create a personal contact and relate to the students who could see and be seen on an emotional as well as educational level. As the study focused on an unexplored field at the national level, further research into the didactic and relational choices that teachers made during the first wave of the pandemic in the spring of 2020 is of the utmost importance, so that in the event of further waves of the virus, teachers will be able to maintain their relations with students and at the same time provide the same teaching experience for subject-specific reading comprehension and any special needs support whether the students are at home or at school.

This scientific essay is researching how we can understand the interplay between the private and the professional identities of teachers in school-age educare. This paper is based on our early working experiences, compared to our present-day experiences. The methods we have used are the scientific essay and participant observations. The theoretical framework consists of Isaiah Berlin’s concepts of liberty, Louis Althusser’s concept of interpellation and Jonas Aspelin’s relational concepts: closeness, distance, interhuman and social approaches. The study shows that it is possible to identify a contradiction between the private and the professional identities in the Swedish curriculum and, also, that it is possible to find agency in that conflict, through conscious and intentional didactic movement between closeness and distance. / Denna vetenskapliga essä är en undersökning av hur fritidshemslärarens yrkesroll kan förstås utifrån samspelet mellan privatpersonen och den professionella personen. Framställningen bygger på gestaltningar ur våra tidigare yrkeserfarenheter, vilka vi jämför med våra erfarenheter idag. De metoder vi har använt är vetenskaplig essä och deltagande observation. Teoriramen består huvudsakligen av Isaiah Berlins frihetsbegrepp, Louis Althussers tankar om interpellation och Jonas Aspelins relationella begrepp: närhet, distans, mellanmänskligt och socialt förhållningssätt. Essän visar att det är möjligt att identifiera en motsättning mellan privatpersonen och den professionella personen i läroplanen och även att det är möjligt att finna en agens i denna motsättning genom en medveten, didaktisk rörelse mellan närhet och distans.

Social Investments (SI) have become a significant policy tool during the 2010s for developing and implementing social policy. This study explores how the SI framework, based on social innovation, evidence-based policy and practice, and impact evaluation, affects professionals when it is implemented and evaluated.  The empirical material of the study was based on semi-structured interviews with professionals operating in the City of Stockholm. The author applied practical philosophy, relational sociology, and evaluation theory to answer four phronetic social science research questions focusing on phronesis (practical wisdom). SI comes with constitutive effects that affect the praxis of professionals. It is accompanied by different logics that can both enable or restrict common understanding between economists or social advocates, these differ between professional groups. It creates new content to strive for to create measurable outcomes, which can often lead to conflicts of power. Whether it is delivering outcomes within a certain set of time, or following evidence-based policy and practice, different chains of accountability put a lot of pressure to not do wrong, rather than do right.   The design and implementation of the SI fund in the City of Stockholm have had problems that need addressing. Thus, this study concludes with a warning that any attempts to fix these problems must refrain to create an evaluation machine that risks alienating professionals’ relationship with their work.