Denna studie undersöker hur fem svensklärare i gymnasieskolan upplever sitt arbete med att främja elevers lust att läsa, vilka möjligheter och hinder de upplever i detta arbete samt hur dessa erfarenheter kan förstås i relation till ökade krav på mätbara kunskaper i en alltmer resultatstyrd skola. Studiens empiriska material utgörs av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma svensklärare, fördelade på tre olika skolor. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av självbestämmandeteorin av Ryan & Deci med dimensionerna inre och yttre motivation, McCormicks allmänna och litterära repertoarer, Dahler-Larsens begrepp konstitutiva effekter samt det som Borsgård benämner som rekontextualiseringsfältet på den didaktiska nivån. Resultatet visar att samtliga deltagare upplever att de på olika sätt försöker stimulera elevers lust att läsa skönlitteratur, där bland annat gemensam läsning och litteratursamtal lyfts fram som viktiga komponenter i detta arbete. Samtidigt upplever lärarna hinder i arbetet på grund av tidsbrist och kursplanernas utformning, med dess centrala innehåll och kunskapskrav, vilket leder till att läsningen av skönlitteratur ofta får stå tillbaka till förmån för andra delar av kursinnehållet som av lärarna uppfattas som mer dominerande. Kunskapskrav, uppgifts- och betygsfokus får således konstitutiva effekter för dessa lärares arbete med skönlitteratur i undervisningen.Avslutningsvis diskuteras resultatet i relation till tidigare forskning och förslag till fortsatt forskning presenteras.

Social Investments (SI) have become a significant policy tool during the 2010s for developing and implementing social policy. This study explores how the SI framework, based on social innovation, evidence-based policy and practice, and impact evaluation, affects professionals when it is implemented and evaluated.  The empirical material of the study was based on semi-structured interviews with professionals operating in the City of Stockholm. The author applied practical philosophy, relational sociology, and evaluation theory to answer four phronetic social science research questions focusing on phronesis (practical wisdom). SI comes with constitutive effects that affect the praxis of professionals. It is accompanied by different logics that can both enable or restrict common understanding between economists or social advocates, these differ between professional groups. It creates new content to strive for to create measurable outcomes, which can often lead to conflicts of power. Whether it is delivering outcomes within a certain set of time, or following evidence-based policy and practice, different chains of accountability put a lot of pressure to not do wrong, rather than do right.   The design and implementation of the SI fund in the City of Stockholm have had problems that need addressing. Thus, this study concludes with a warning that any attempts to fix these problems must refrain to create an evaluation machine that risks alienating professionals’ relationship with their work.