The purpose of this essay was to investigate how the municipality works with Effektiv Samordning för Trygghet (EST), as well as how the collaboration works within the municipality. To investigate this, we used semi-structured interviews and reviewed documents, then a thematic analysis was carried out on the material. The results showed, based on the interviewees’ statements, that the practical work agreed with the manual for EST, but that there were difficulties with the representativeness within the mapping. The interviewees had a common picture of what collaboration is, while the documents lacked precise definitions of collaboration. In addition, the results showed that the interviewees had a lack of knowledge partly regarding what the documents contained, partly about the goals of the collaborative work. It also emerged that there were difficulties between the interviewees' perception of collaboration in comparison to the perceptions in the scientific field, especially regarding role distributions. The conclusions were that there is a need to spread knowledge about the content of the documents and a clarification of what the goals for the collaborations are. / Syftet med denna uppsats var att undersöka hur den aktuella kommunen arbetar med Effektiv Samordning för Trygghet (EST), samt hur samverkan fungerar inom kommunen. För att undersöka detta använde vi oss av semistrukturerade intervjuer och granskning av styrdokument, vidare genomfördes en tematisk analys på materialet. Resultatet visade att det praktiska arbetet, utifrån intervjupersonernas utsagor, stämde väl överens med metodhandboken för EST men att det fanns svårigheter med representativiteten inom kartläggningen. Intervjupersonerna hade en gemensam bild av vad samverkan är, medan styrdokumenten saknade tydliga definitioner av samverkan. Dessutom visade resultatet att intervjupersonerna har kunskapsbrister gällande vad styrdokumenten innehåller, samt bristande kunskap om mål för samverkansarbetet. Det framgick även att det fanns skillnader mellan intervjupersonernas uppfattning av samverkan i jämförelse med det vetenskapliga fältets föreställningar, framförallt gällande rollfördelningar. Slutsatserna var att det krävs kunskapsspridning kring styrdokumentens innehåll samt ett förtydligande om vad målen för samverkan är.

Inledning  Denna studie undersöker effekten av den brottsförebyggande metoden "Effektiv samordning för trygghet" (EST) i stadsdelen Klockaretorpet i Norrköping. Bakgrunden till studien är Klockaretorpets borttagning från listan över utsatta områden 2021 och behovet av att förstå de bakomliggande faktorerna till denna förbättring.  Metod Studien använder en mixad metod. Kvantitativa data samlades in från brottsstatistik för perioden 2015–2021, medan kvalitativa data erhölls genom intervjuer med nyckelpersoner involverade i det brottsförebyggande arbetet i Klockaretorpet. Den kvantitativa analysen fokuserar på trender i brottsfrekvensen, medan den kvalitativa delen undersöker uppfattningar om metodens effektivitet.  Resultat  Resultaten indikerar en korrelation mellan brottsförebyggande åtgärder i samverkan med lokalsamhället och minskad brottslighet inom narkotikarelaterad brottslighet. Narkotikabrottsligheten har enligt statistik och intervjumaterial minskat i Klockaretorpet under åren 2015–2021 och den minskande trenden är statistiskt signifikant. För övrig brottslighet är de minskande trenderna inte lika tydliga, brott mot person är en kategori brott där trenden är motsatt och brottsfrekvensen har ökat något. I intervjuerna framkommer ett antal åtgärder mot narkotikaförsäljning som kan ha bidragit till den minskade narkotikabrottsligheten. Dessa är situationella insatser, som ökad närvaro av polis och väktare, förändring av den fysiska miljön samt att allmänheten vistas i området frekvent.  Diskussion  Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning om brottsprevention och EST-metodens teoretiska ramverk. De statistiska trender som ses i resultatdelen ställs också i relation till officiell brottsstatistik. Studien identifierar även utmaningar såsom bristande långsiktighet och behovet av kontinuerligt engagemang från alla samverkansparter samt diskuterar svårigheter kopplat till att säkerställa långsiktigt metodiskt arbete. Slutsatser Studien konkluderar att EST-metoden sannolikt har bidragit till minskad brottslighet i Klockaretorpet vad gäller narkotikabrott. Framgångsfaktorerna har identifierats som ett brottsförebyggande arbete baserat på konkreta åtgärder, som är förankrat i lokalsamhället och där samverkan mellan de deltagande parterna fungerar.

Inledning: Att känna sig trygg i sin vardag och i sin stad eller bostadsområde är viktigt för de allra flesta. Samtidigt kan ett tryggt och välfungerande samhälle fungera som en motståndskraft mot yttre negativ påverkan. Upplevelsen av otrygghet och risken för att utsättas för brott i samhället har under de senaste decenniet ökat, vilket inte bara kostar samhället enorma kostnader i eftervård utan resulterar även i både fysiska och psykiska följder för de som drabbas. I juli 2023 träder en lag i kraft som lägger ansvaret för brottsförebyggande arbete och samverkan på kommunen tillsammans med polisen. Samtidigt har en ny metod för kunskapsbaserat och systematiskt arbete tagits fram, Effektiv samordning för trygghet – EST. Metoden ska verka som ett stöd för kommuner och polisen att skapa samverkan med relevanta aktörer samt få en bättre lägesbild av läget i kommunen. I Västmanlands län introducerades metoden 2018 och har implementerats i flera kommuner. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur kommun och polis i tre kommuner i Västmanlands län har implementerat EST-metoden, samt vilka barriärer och facilitatorer som påverkar lokal samverkan och samordning inom EST-metoden. Metod: Studien är en processutvärdering med en kvalitativ multipel fallstudiedesign som utgår från en induktiv ansats. Datainsamling sker genom semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys där innehållet analyseras utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Urval av intervjupersoner och dokumentation har skett genom ett generiskt målstyrt urval med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier. Teoretiska utgångspunkter för jämförelse mellan teori och empiri har Consolidated Framework for Implementation Research och Cochranes m.fl. (2009) ramverk använts. Resultat: Studiens resultat påvisar att implementeringen av EST-metoden skiljer sig mellan de tre studerade kommunerna. Där den större kommunen implementerat metoden i mindre geografiska områden medan det i de mindre kommunerna genomsyrar allt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare framkommer att faktorer så som extern och internt stöd, nätverkande och utbildning fungerat som facilitatorer för implementeringen av EST-metoden. Fyra framträdande barriärer som framkommit är brist på ekonomi, tid, personal och kunskap. Slutsats: EST-metoden har implementerats på olika sätt i olika kommuner då det inte finns någon ”one size fits all”. En annan slutsats är att metoder som ska implementeras behöver vara flexibla samt att det är viktigt att det finns både kunskap internt och externt vad gäller brottsförebyggande arbete och EST-metoden. Studien påvisar också att det behövs mer studier inom implementeringsforskningen för att få ökad förståelse för barriärer och facilitatorer. / Introduction: Feeling safe in your everyday life and in your city or residential area is important for most of us. At the same time, a safe and well-functioning society can act as a force of resistance against external negative impact. The perception of insecurity and the fear of being exposed to crime in society has increased over the past decade, which not only renders enormous costs for society in aftercare, but also generates both physical and psychological consequences for those affected. A law will be enforced in July 2023 that puts the responsibility of crime prevention and cooperation on the municipality and the police. Since 2016 a new method for knowledge-based and systematic crime prevention, Effektiv Samordning för Trygghet – EST, has been developed. The method is meant to act as a support for municipalities and the police to create cooperation with relevant actors and to get a better picture of the situation in the municipality. In the county of Västmanland, the method was introduced in 2018 and has been implemented in several municipalities. Purpose: The study aims to investigate how three different municipalities and local police in Västmanland County have implemented the EST-method, as well as which barriers and facilitators affect local cooperation and coordination within the EST-method. Method: The study is a process evaluation with a qualitative multiple case study design based on an inductive approach. Data collection was done through semi-structured interviews and document analysis and then analysed by qualitative content analysis. Sampling of interviewees and documents was done by generic goal-directed selection using inclusion and exclusion criteria. The Consolidated Framework for Implementation Research and Cochrane’s et al. (2009) framework acted as a theoretical starting point for comparison between theory and empirical study. Results: The results of the study show that the implementation of the EST-method differs between the municipalities in question, where the larger municipality has implemented the method in smaller areas, while in the smaller municipalities it permeates all crime prevention and safety promotion interventions. Furthermore, it appears that factors such as external and internal support, networking and education functioned as facilitators, while lack of finances, time, personnel and knowledge is seen as four prominent barriers for a successful implementation. Conclusion: The EST-method has been implemented in different ways in different municipalities as there is no “one size fits all”. Another conclusion is that methods to be implemented need to be flexible and that it is important that there is both internal and external knowledge regarding crime prevention and the EST-method. The study also shows that more studies are needed regarding implementation research in order to gain an increased understanding of barriers and facilitators for implementation of interventions and methods.